Den 20 november invigdes Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) i Finlands nationalmuseum och i NCU:s lokaler vid huvudposten. I invigningen deltog sammanlagt 70 personer, både inbjudna gäster och centrets personal. Stämningen var uppsluppen och entusiastisk när gamla och nya samarbetspartner träffades.
Nationalmuseets auditorium fick bevittna tro på och tillit till vår nya organisations verksamhet och målsättningar, när Anita Lehikoinen, undervisnings- och kulturministeriets kanslichef, Harri Rinta-aho, direktör för Esbos finskspråkiga undervisningsväsende, och Tapio Huttula, ordförande för NCU:s utvärderingsråd och rektor för yrkeshögskolan Humanistinen ammattikorkeakoulu, pejlade NCU:s uppgifter och framtid och gav en inblick i de framtida utmaningarna inom utvärderingsverksamheten. Ramen för deras anföranden gavs av NCU:s direktör Harri Peltoniemi som i sitt välkomsttal gick igenom motiven till grundandet av NCU samt verksamhetens innehåll och syften.
Kanslichef Lehikoinen konstaterade i början av sitt tal hur svårt det är att få långväga gäster som är intresserade av vår framgång att förstå vår utbildningskultur, som bygger på förtroende och på att kvalitetsavvikelser hanteras med stödjande åtgärder och inte med sanktioner. Vi bör i alla fall fråga oss om de nuvarande utvärderingsmetoderna och rutinerna producerar sådan information som vi behöver för att uppnå kvalitet och komma åt avvikelserna. I sitt tal fäste Lehikoinen också uppmärksamhet vid att vårt utbildningssystem producerar resultat som trots den internationella framgången oroväckande nog tyder på att kunskapsnivån sjunker både bland eleverna i läropliktsåldern och bland de vuxna. Enligt Lehikoinen ligger NCU:s styrka i möjligheten att undersöka utbildningssystemet som ett kontinuum och att ingripa om en trend av det ovannämnda slaget infinner sig. Det är alltså ytterst viktigt med samarbete när slutsatser dras på grundval av utvärderingsresultaten. Samarbete behövs mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, kommunerna och högskolorna.
Lehikoinen betonade också, med hänvisning till UKM:s framtidsöversikt, att vår enda egentliga konkurrensfördel det mänskliga och delvis sociala kapitalet bör ägnas uppmärksamhet och att vi bör vidta nödvändiga korrigerande åtgärder när förändringar observerats. Informationen om förändringar och över huvud taget om utvärderingsresultaten bör gå ut så snabbt som möjligt. Enligt kanslichefen vore det viktigt att glömma försiktighetsprincipen och att sörja för att utvärderingarna är systematiska, att en kvalitetskultur skapas och att man ute på fältet är engagerad i självutvärderingen. Lehikoinen underströk att den internationella dimensionen är viktig, inte bara med tanke på Finlandsbilden och utbildningsexporten utan också med tanke på de nationella utvärderingsmetoderna och över huvud taget trovärdigheten. NCU har enligt hennes mening redan byggt upp trovärdighet, eftersom den nya organisationen har satts ihop av experter från tre sakkunnigorganisationer. Till den kommande utvärderingsplanen hänvisade Lehikoinen när hon konstaterade att NCU:s utvärderingsrepertoar är omfattande och frågade vad vi ska ha på utvärderingspaletten i framtiden. Dessutom fäste hon särskild uppmärksamhet vid behovet av att definiera högskolornas kunskapsgrunder. Allt som allt har NCU en stor uppgift och även en nyckelroll både inom den nationella och inom den internationella utvärderingen.
Rubriken för det tal som direktören för Esbos finska utbildningsväsende, rektor Harri Rinta-aho höll var För vems behov görs utvärderingarna? Han inledde sitt tal om utbildningsutvärderingens framtid med att fråga bland annat om bedömningarna skapar värderingskonstellationer mellan kommunerna eller mellan läroämnena. Det finns många som är intresserade av utvärderingsdata, enligt Rinta-aho även till exempel fastighetsförmedlarna. Det väckte munterhet bland åhörarna när han nämnde denna grupp och tydligt förklarade att deras intresse beror på att de i sin marknadsföring kan utnyttja uppgifterna om vilka högklassiga skolor som finns i närheten av försäljningsobjekten. En nyckelfråga när det gäller utvärderingarnas styreffekt är enligt Rinta-aho även om ”svansen börjar vifta hunden”, det vill säga börjar man medvetet producera goda resultat i utvärderingarna, exempelvis i gymnasierna genom allokering av resurser och undvikande av risker.
I sina önskemål riktade till NCU föreslog utbildningsdirektör Rinta-aho möjligheten att rikta in utvärderingsverksamheten på skolornas innovativa verksamhet och därmed på att främja kreativiteten. Slutligen fäste han uppmärksamhet vid reformen av andra stadiets utbildning och de kommande utmaningar som reformen för med sig för NCU bland annat när det gäller att utveckla kvalitetsmått för gymnasieutbildningen. I likhet med kanslichef Lehikoinen betonade Rinta-aho vikten av utvärderingen av skolorna och utbildningen med tanke på utvecklingen av deras kvalitet – för NCU betyder detta att det finns behov av att utveckla goda kvalitetsmått.
Utvärderingsrådets ordförande Tapio Huttula, som är rektor för HUMAK, skisserade i sitt tal upp beståndsdelarna i NCU:s utvärderingsstrategi. I likhet med kanslichef Lehikoinen såg även Huttula ett mervärde i att samla de olika utvärderingsfunktionerna och i att utveckla utvärderingskompetensen. ”Målen måste vara ambitiösa”, sade Huttula och presenterade som stöd för den strategiska utvecklingen både en mall för styrkort för NCU och Den blåa oceanen-strategin, som utformats av Kim och Mauborgne (2005).
Huttula nämnde följande element för styrkortet: NCU:s genomslagskraft och serviceförmåga, kompetens och förmåga till förnyelse, processer och strukturer samt ekonomiska resurser. De bärande idéerna i Den blåa oceanen-strategin är värdeinnovationer som omfattar organisationens alla funktioner och att man ska göra saker annorlunda i stället för att med tvång konkurrera. För att förklara fyrfältet i strategin – eliminera, öka, minska och skapa – använde Huttula Kims och Mauborgnes exempel Cirque du Soleil-gruppens framgångsrika innovation att kombinera cirkus och teater. Med utgångspunkt i detta fyrfält borde NCU eliminera skiljemurarna mellan de olika utvärderingsfunktionerna och den alltför långa tiden innan utvärderingsresultaten offentliggörs, öka bland annat tillgången till information och genomslagskraft, minska den mekaniska utvärderingsverksamheten och onödig byråkrati samt skapa temautvärderingar som omfattar hela utbildningssystemet.
Efter talen önskade undervisningsråd Anu Räisänen gästerna välkomna till NCU:s lokaler i det kulturhistoriskt värdefulla Posthuset som stod färdigt 1938. Där fortsatte invigningen med mousserande vin, goda snacks och glatt sorl av röster.
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
