Grundskoleeleverna upplever att undervisningen i huslig ekonomi ökar deras förmåga och förutsättningar att sköta sitt eget välbefinnande
Nationella centret för utbildningsutvärdering utvärderade våren 2014 elevernas inlärningsresultat i huslig ekonomi i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur väl målen i läroplanen för den grundläggande utbildningen hade uppnåtts och på vilken nivå elevernas kunskaper i läroämnet var nationellt sett. Utvärderingen bestod av två delar: ett skriftligt och ett praktiskt prov.
Den urvalsbaserade utvärderingen omfattade 3 541 elever i 104 skolor. Bland skolorna fanns landets olika regioner och kommuntyper samt de officiella språkgrupperna representerade.
Utvärderingsresultaten visar att grundskoleeleverna gillar studierna i huslig ekonomi och har de praktiska arbetsfärdigheter som hör ihop med innehållen i läroämnet. Dessutom visade det sig att de som var intresserade av innehållen i huslig ekonomi hade bättre kunnande än de som inte var det.
I det skriftliga provet i huslig ekonomi uppnådde eleverna i genomsnitt 61 procent och i det praktiska provet 72 procent av det sammanlagda maximala poängtalet. I det skriftliga provet klarade eleverna bäst uppgifterna som gällde läroplanens innehållsområde Familjen och att leva tillsammans med andra och sämst uppgifterna i området Näring och matkultur. När det gäller enskilda ämnesinnehåll var uppgifterna som gällde näring, vattenförbrukning och symboler för skötselråd svåra för eleverna. Bäst klarade de uppgifterna som gällde bakning, miljömärken, avfallshantering och socialt ansvar. I det praktiska provet presterade eleverna i genomsnitt bäst i delområdet Samarbets- och interaktionsfärdigheter och sämst i delområdet Planering.
Skillnaden mellan flickor och pojkar var stor i fråga om kunnandet i läroämnet. Flickorna klarade uppgifterna bättre i båda proven: flickornas genomsnittliga lösningsandel var 12 procentenheter bättre i det skriftliga provet och 10 procentenheter bättre i det praktiska provet.
Eleverna i de finskspråkiga skolorna klarade sig i snitt bättre än de svenskspråkiga skolornas elever i hela provet. En regional analys baserad på verksamhetsområdena för regionförvaltningsverken gjordes också, och denna visade att i hela provet och i enbart det skriftliga provet presterade eleverna i huslig ekonomi bäst i Östra Finland och sämst i Lappland. I det praktiska provet fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan de olika verksamhetsområdena. Eleverna i landsbygdskommunernas skolor klarade sig i hela provet och i det skriftliga provet bättre än eleverna i de urbana kommunerna. I det praktiska provet klarade sig eleverna i landsbygdskommunerna bättre endast i delområdet praktiskt arbete.
De elever som uppgav att de i den gemensamma ansökan kommer att söka till gymnasiet presterade i hela provet och i det skriftliga provet 12 procentenheter bättre än de som riktade in sig på yrkesutbildning. I det praktiska provet var skillnaden 6 procentenheter.
Elever vars hemspråk var ett annat än finska eller svenska (andelen av alla 2,1 %), klarade sig i det skriftliga provet i genomsnitt sämre än de övriga, men i det praktiska provet fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad i förhållande till de övriga.
De som studerat huslig ekonomi som valfritt ämne presterade bättre i både det skriftliga och det praktiska provet än de som deltagit endast i den för alla gemensamma undervisningen. Det fanns också ett samband mellan elevernas intresse för ämnesområdena i huslig ekonomi och prestationen i det nationella provet. Redan ett måttligt intresse räckte för att eleverna skulle klara sig bättre i provet.
Det fanns skillnader mellan det vitsord som eleverna fått i skolan och elevernas kunnande i huslig ekonomi. Elever som fått vitsordet åtta (8) uppnådde i genomsnitt 50–70 procent av det maximala poängtalet i utvärderingen. Det fanns dock variation i dessa elevers kompetensnivå: en del av eleverna kom inte ens nära lösningsandelar på 50 procent medan en del uppnådde 90 procent.
Eleverna som deltog i utvärderingen upplevde att huslig ekonomi hade ökat deras förmåga och förutsättningar att sköta sitt eget välbefinnande. Sammantaget hade alla elever en positiv inställning till läroämnet huslig ekonomi och flickorna en positivare inställning än pojkarna. Flickorna gillade huslig ekonomi mera än pojkarna och upplevde att de kan studieinnehållen i ämnet bättre än pojkarna. Dessutom ansåg de i högre grad än pojkarna att studierna i huslig ekonomi är till nytta. En majoritet av eleverna som deltog i utvärderingen uppgav att de trivs i skolan ganska bra eller mycket bra.
Utvärderingsrapporten har ett kapitel på svenska som presenterar utvärderingsresultaten i de svenskspråkiga skolorna.
Mer information:
Universitetslektor, projektchef för utvärderingen av inlärningsresultaten i huslig ekonomi,
Salla Venäläinen, tfn 050 341 0696
Specialforskare Jari Metsämuuronen, Nationella centret för utbildningsutvärdering,
tfn 029 533 5517
Undervisningsråd Anu Räisänen, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 5526
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
