I Finland är anordnare av utbildning och undervisning rätt nöjda med utbildningsutbudet för lärande med invandrarbakgrund och anser att ansöknings- och övergångsskedena i utbildningarna löper smidigt samt att stödet för språklärande och övrigt lärande räcker till och är ändamålsenligt. För lärande med invandrarbakgrund verkar åtkomligheten i undervisningen, det vill säga hur de ges möjlighet att klara av sina studier, därmed vara rätt positiv. Detta framkommer dock inte till exempel i tidigare undersökningar och utredningar om inlärningsresultat, enligt vilka skolframgången hos lärande med invandrarbakgrund överlag är svagare än hos majoritetsbefolkningen.
Resultaten bekräftas i den utvärdering av tillgängligheten i undervisningen och tidigt stöd i studierna lärande med invandrarbakgrund, som just har färdigställts av Nationella centret för utbildningsutvärdering. I utvärderingen deltog 375 anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning, gymnasieutbildning samt grundläggande yrkesutbildning. Kompletterande information inhämtades också av lärare och studerande på andra stadiet. I utvärderingsrapporten granskas resultaten för varje utbildningsnivå enligt undervisnings- och utbildningsanordnarnas antal lärande med invandrarbakgrund (högst 10, 11−50, 51−100 och över 100 lärande med invandrarbakgrund) samt undervisningsspråk (finska/svenska).
Anordnarna anser att de rätt bra känner till stödbehoven hos lärande med invandrarbakgrund och att de också har lyckats bra med att svara på dessa behov. Ett undantag bland utvärderingens målgrupper utgör de anordnare av undervisning och utbildning som har 51–100 lärande med invandrarbakgrund. Dessa anordnare har betydligt svårare att svara på lärandenas behov jämfört med de övriga.
ENDAST HÄLFTEN AV ANORDNARNA HAR ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV PÅ KULTURELL MÅNGFALD OCH FLERSPRÅKIGHET
Nästan hälften av undervisnings- och utbildningsanordnarna saknar visioner och ett strategiskt perspektiv beträffande kulturell mångfald och flerspråkighet och därför verkar deras verksamhet vara osystematisk och sakna mål. Desto fler lärande med invandrarbakgrund en anordnare av undervisning eller utbildning har, desto oftare inkluderas mål med anknytning till kulturell mångfald i strategierna. När strategiska riktlinjer saknas reagerar man på de lärandes behov från fall till fall, och man anser i allmänhet att det är tillräckligt när det finns högst några tiotal lärande med invandrarbakgrund.
En synlig praxis som stöder främjande av kulturell och språklig mångfald i läroanstaltens verksamhetskultur ger å sin sida lärande med invandrarbakgrund en mer allmän uppfattning om deras position i samhället. För att säkra personalens kompetens i kulturell mångfald, flerspråkighet och språkmedvetenhet fordras det systematisk utveckling och stöd i utbildningens styrsystem. Behovet av fortbildning är uppenbart. Införandet av språkmedvetna arbetssätt på olika utbildningsstadier har endast börjat och språkmedvetenheten innebär utmaningar framför allt inom ämnesundervisningen. Särskilt bland lärarna anser man att rektorn har en viktig roll när det gäller att främja mångfalden.
BEHOV AV STÖD FÖR UNDERVISNING I OLIKA LÄROÄMNENS UNDERVISNINGSSPRÅK OCH DET EGNA SPRÅKET
Över hälften av de undervisnings- och utbildningsanordnare som svarat uppger att de ordnar finska/svenska som motsvarar lärokursen för andraspråket och att omkring hälften av de lärande med invandrarbakgrund på olika utbildningsstadier deltar i undervisningen. Lärarna är överlag nöjda med undervisningsarrangemangen och -lokalerna samt med läromedlen. Eftersom undervisningens mål bör vara att läranden ska klara av den grundläggande utbildningen och studier på andra stadiet, måste man i undervisningen av finska/svenska som andraspråk stärka granskningen av de språk som används i olika ämnen och samarbetet med ämnesundervisningen.
Desto fler lärande med invandrarbakgrund det finns, desto större är sannolikheten för att undervisning i det egna modersmålet ordnas. Kunskaper i det egna modersmålet är relaterad till den allmänna skolframgången samt en balanserad utveckling av individens identitet och självkänsla. Därtill behövs stöd på det egna språket i olika ämnesstudier, särskilt när den studerande sedan tidigare har bristfälliga kunskaper och färdigheter eller har flyttat till Finland i slutet av den grundläggande utbildningen.
För att även i framtiden säkerställa likvärdiga studiemöjligheter för lärande med invandrarbakgrund krävs det förutom tillräckliga resurser även en helhetsmässig utveckling av utbildningssystemet och -politiken, såväl på nivån för anordnare av undervisning och utbildning som på nivån för utbildningens styrsystem.
Sammandrag: Studerande med invandrarbakgrund i det finländska utbildningssystemet
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
