En stor del av dem som anordnar yrkesutbildning (71 %) har ett fungerande kvalitetsledningssystem. Det finns skillnader mellan utbildningsanordnarna, och dessa skillnader hör ihop med vilken typ av ägare och läroanstalt det är frågan om och hur lång tid anordnaren har utvecklat kvalitetsledningen.
Detta resultat framgår av en utvärdering som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) delvis utfört i samarbete med Utbildningsstyrelsen och som publiceras den 3 november 2015. Kvalitetsledningssystemen inom yrkesutbildningen utvärderades nu för första gången i Finland. Utvärderingen baserade sig på utbildningsanordnarnas självvärderingsrapporter (n = 168) och på utvärderingsbesök (n = 35).
Gränsen för godkänt resultat överskreds oftast av stora utbildningsanordnare som ger utbildning inom många områden och som har arbetat länge med systematisk kvalitetsledning. Samkommuner och privata utbildningsanordnare överskred i genomsnitt gränsen för godkänt resultat på alla utvärderingsområden. Resultaten varierade mest för anordnare som utvecklat verksamheten under tre år.
Målet är enhetliga förfaringssätt
Undervisnings- och kulturministeriets mål är att alla som anordnar yrkesutbildning ska ha ett fungerande kvalitetsledningssystem senast 2015, ett mål som baserar sig på riktlinjer från Europeiska unionen.
– Målet är att kvaliteten är jämn och att kvalitetsledningssystemen är tillräckligt bra och uppfyller minimikraven. Processerna är genomtänkta och alla agerar på samma sätt, säger Anu Räisänen, som är enhetschef på NCU.
Utvärderingen visar att det finns utvecklingsbehov inom kvalitetsledningen. Utvärderingsgruppen rekommenderar att systemen utvärderas regelbundet.
– Det tar många år att bygga upp ett fungerande kvalitetsledningssystem. Av dem som inte uppnådde gränsen för godkänt resultat var 20 % i alla fall nära gränsen. Situationen är alltså i sin helhet bra, säger Räisänen.
Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen stöder de yrkesutbildningsanordnare som inte uppfyllde kriterierna genom att anvisa medel till regionala nätverk. Ett fungerande kvalitetsledningssystem avspeglar sig i lärarnas och de studerandes vardag:
– När kvaliteten är hög motsvarar undervisningen, studerandevården och studiehandledningen behoven och de studerande får ge respons och man lyssnar på dem, beskriver Räisänen.
Styrkan hantering av strategiprocessen, brister i dokumentation och delaktighet
Till de centrala styrkorna i kvalitetsledningssystemen hör bland annat hanteringen av strategiprocessen, utnyttjandet av uppföljningsinformation vid beslutsfattande, projektverksamheten, nätverkssamarbetet och benchmarkingrutinerna. Ledningens engagemang i kvalitetsledningen är viktigt. Inom kvalitetssäkringen av specialundervisningen är det kundorienteringen som är styrkan.
En ganska stor del av anordnarna har inga fungerande rutiner för utvärdering av den egna verksamheten. Annat som behöver utvecklas är dokumentationen av kvalitetsledningssystemet, utnyttjandet av informationssystem, förenhetligandet av förfaringssätten i verksamhetsenheterna och involveringen av personalen, de studerande och andra aktörer i kvalitetsledningen. Brister finns också i rapporteringen av utvärderingsresultat och i säkerställandet av att kompetensen i utvärdering är god.
Rapport:
Läget i fråga om yrkesutbildningsanordnarnas kvalitetsledningssystem
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
