Pojkarna klarade sig bättre än flickorna inom de flesta delområdena i utvärderingen av inlärningsresultaten i teckenspråk som modersmål. Brister noterades i fråga om antalet undervisningstimmar, lärarnas utbildning och användningen av videoinspelning i undervisningen.
Resultaten framgår av den utvärdering i teckenspråk som modersmål som Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomfört bland finskspråkiga elever i årskurs 7–9. Teckenspråk undervisas som modersmål i endast tre högstadieskolor. I utvärderingen deltog 19 elever från den allmänna undervisningen och specialundervisningen. Utvärderingen genomfördes våren 2015. Det var tillåtet att använda tolk eller biträde under provet.
– Ur jämlikhetsperspektiv är det viktigt att man nu betraktat teckenspråket som likvärdigt med andra modersmål och fått till stånd den första utvärderingen, konstaterar projektchef Mari Huhtanen.
Syftet med utvärderingen var att producera information om hur målen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen nås, hur kunskapsnivån ser ut i lärokursen teckenspråk som modersmål och hur jämlikheten i utbildningen förverkligas. Delområdena som utvärderades var kommunikation, litteratur, språkkänsla och kulturkännedom.
God språkkänsla, kulturkännedom svårast
Eleverna uppnådde i medeltal 59 % av det maximala poängantalet i uppgifterna. En dryg fjärdedel av eleverna nådde minst nivån för goda kunskaper medan ungefär en fjärdedel av eleverna uppvisade svaga kunskaper. Bäst klarade eleverna uppgifterna inom delområdet språkkänsla (lösningsfrekvens 73 %). Svagast var kunskaperna inom delområdet kulturkännedom (lösningsfrekvens 39 %). Kommunikation var ett svårt delområde (lösningsfrekvens 53 %), medan litteratur åter gick lite bättre (lösningsfrekvens 60 %).
Sammanlagt 84 % av eleverna uppgav att undervisningen i teckenspråk som modersmål omfattar endast en timme i veckan. Det är möjligt att tiden inte räcker till för undervisning av alla delområden.
Pojkarna klarade sig bättre än flickorna inom alla andra delområden än kulturkännedom, där resultaten låg på samma nivå. Den genomsnittliga lösningsfrekvensen i hela utvärderingen var 63 % för pojkarna och 54 % för flickorna.
Elevernas attityder till teckenspråk var i huvudsak positiva och flickorna var positivare inställda till att studera teckenspråk än pojkarna. De elever som hade teckenspråk som hemspråk klarade sig bättre i utvärderingen än de elever som har finska som hemspråk.
Eleverna var ovana vid att använda videokamera och att filma när de tecknar och 68 % uppgav att de aldrig eller mycket sällan hade spelat in på video när de tecknar. Eftersom teckenspråket saknar ett allmänt skriftspråk, är videoinspelning det enda sättet att dokumentera teckenspråk.
Knappt läromedelsutbud och få veckotimmar
Lärarenkäten besvarades av sju lärare, av vilka två hade ämneslärarbehörighet i teckenspråk. Utvärderingsgruppen anser det oroväckande att så få teckenspråkslärare har ämneslärarbehörighet i ämnet. Det finns ingen fortbildning eller fortsatt utbildning för lärare om t.ex. användningen av teckenspråkets strukturer eller innehåll, eller över huvud taget om hur en döv person tillägnar sig kunskap, utan den enda möjligheten är att läraren studerar på egen tid.
I undervisningsgrupperna finns många elever med olika inlärningssvårigheter eller handikapp, som till exempel dövblindhet eller lindrig utvecklingsstörning, vilket enligt lärarna är en stor utmaning för undervisningen. Gruppernas heterogenitet syntes också i utvärderingsresultatet.
Lärarna var mycket motiverade att undervisa i teckenspråk men de ansåg att det är svårt att uppnå goda inlärningsresultat, främst på grund av det knappa läromedelsutbudet, materialets låga kvalitet och det otillräckliga antalet undervisningstimmar.
Rapport:
Mari Huhtanen, Mika Puukko, Päivi Rainò, Nina Sivunen ja Riitta Vivolin-Karén. 2016. Viittomakielen oppimistulokset perusopetuksen 7.–9. vuosiluokilla 2015. Julkaisut 3:2016. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.
Tilläggsuppgifter:
Projektchef Mari Huhtanen, tel. 02953 35510, förnamn.efternamn@karvi.fi
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
