Inlärningsresultaten i det utrotningshotade språket romani utvärderade för första gången – skriftlig och muntlig produktion vållar svårigheter

Våren 2015 utvärderade Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) inlärningsresultaten i romani i den grundläggande utbildningen. I utvärderingen deltog 12 elever från sju skolor, med andra ord samtliga elever som studerar romani som modersmål i årskurs 7–9. Finsk romani är ett utrotningshotat språk och skolundervisningen spelar en viktig roll för språkets revitalisering. Det egna språket är viktigt för den kulturella identiteten

– En positiv sak som framkom i utvärderingen var att alla elever tycker om att studera romani och anser att det är viktigt att kunna romani, säger projektchef Mari Huhtanen.

Syftet med utvärderingen var att producera information om hur målen i grunderna för läroplanen nås, hur kunskapsnivån ser ut i lärokursen romani som modersmål och hur jämlikheten i utbildningen förverkligas. Delområdena som utvärderades var språkkännedom, hörförståelse, läsförståelse samt skriftlig och muntlig produktion.

Hörförståelsen gick bäst, skriftlig produktion vållade stora svårigheter

En del elever hade studerat romani mindre än ett år, andra i åtta år. Det veckovisa lektionsantalet varierade också.

Det förekom stora skillnader i kunskapsnivån. De bästa eleverna uppnådde en lösningsfrekvens på över 60 procent inom alla delområden, de svagaste eleverna blev helt utan poäng inom vissa delområden. Bäst klarade eleverna i genomsnitt av uppgifterna som mätte hörförståelse. Mindre än hälften av eleverna deltog i de muntliga uppgifterna. I utvärderingen framgick att eleverna under lektionerna i romani endast sällan eller aldrig diskuterar parvis och muntliga presentationer hålls också sällan.

I den skriftliga uppgiften kunde eleverna endast ett par ord, så delområdet utelämnades därför ur utvärderingen. Också lärarna bedömde att skriftlig produktion är det svåraste delområdet för eleverna.

Flickornas och pojkarnas kunskaper varierade: flickorna klarade läs- och hörförståelseuppgifterna bättre, medan pojkarna åter var bättre på språkkännedom och muntlig produktion. De elever som dagligen använder det romska språket hemma uppnådde bättre resultat. De bästa resultaten noterades hos elever som hade en egen lärobok i romani.

Bristfälliga språkkunskaper också hos en del lärare

Mer än en tredjedel av lärarna beskrev sina muntliga och skriftliga kunskaper i romani som dåliga eller nöjaktiga. Utbildningsnivån bland lärarna i romani varierade allt från grundskola till högskoleexamen och 87 % av lärarna uppgav att de behöver mera utbildning. Det vore således nödvändigt att öka lärarutbildningen och fortbildningsutbudet i romani för att få fram flera behöriga lärare.

Drygt hälften av lärarna ansåg att det romska språket har hög status i deras skola, medan en fjärdedel åter ansåg att statusen är relativt låg. Inställningen till den romska kulturen var positivare i de skolor där det utöver lärarna i romani också arbetade andra romska personer.

Gruppernas heterogenitet och det knappa läromedelsutbudet ställer lärarna inför stora utmaningar.

Tilläggsuppgifter:

Projektchef Mari Huhtanen, tel. 02953 35510, förnamn.efternamn@karvi.fi

Rapport:

Romanikielen asema, opetus ja osaaminen. Romanikielen oppimistulokset perusopetuksen 7.–9. vuosiluokilla 2015. Mari Huhtanen & Mika Puukko. Julkaisut 4:2016. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. https://karvi.fi/