De elever som läste finska som andraspråk kunde finska väl i slutet av den grundläggande utbildningen. Det som påverkade nivån på kunskaperna var skolgångstiden och den socioekonomiska bakgrunden. Men redan i grundskolans högre årskurser kräver de olika läroämnena att eleverna har mer omfattande färdigheter än vad kriterierna i denna utvärdering förutsätter, och på andra stadiet är språkkunskaperna viktiga i de olika kunskapsområdena.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade våren 2015 inlärningsresultaten i lärokursen finska som andraspråk i slutskedet av den grundläggande utbildningen. I denna första nationella utvärdering deltog 1 530 elever i årskurs 9 från 242 skolor. Eleverna talade 76 olika modersmål och kom från 91 olika länder – även från Finland, där nästan 40 procent av eleverna var födda. Utvärderings- resultaten publiceras 5.4.2016 kl. 12.15.
I utvärderingen användes en nivåskala för språkfärdigheterna som har tio nivåer. Nivåskalan har utarbetats enligt en europeisk referensram. Den som placerar sig på nivåskalans lägsta nivå A1.1 behärskar de första grunderna i språket och på skalans högsta nivå C1.1 har språkanvändaren en avancerad språkfärdighet på grundnivå.
Utvärderingen visade att elevernas språkkunskaper var rätt så goda. I utvärderingen uppnådde 87 procent av eleverna nivån goda färdigheter (B1.1–B1.2) eller överskred den. Nivån goda färdigheter uppnådde eller överskred drygt 90 procent av eleverna i läsförståelse, 84 procent i hörförståelse, 73 procent i skrivning och 74 procent i tal. I genomsnitt motsvarade elevernas färdigheter nivå B2.1, Självständig språkfärdighet, grundnivå. Endast 13 procent av eleverna hade språkfärdigheter som placerade dem på den lägsta A-nivån.
Små skillnader mellan flickorna och pojkarna samt mellan RFV-områdena
Flickorna och pojkarna hade i genomsnitt lika goda färdigheter. Bland pojkarna fanns det dock en aning fler på en lägre färdighetsnivå, A-nivån, än bland flickorna. Störst var skillnaden i skrivning, där pojkarnas genomsnittliga färdighetsnivå var B1.1 medan flickornas var B1.2, alltså en nivå högre än pojkarnas.
– Skillnaderna mellan flickorna och pojkarna i utvärderingen av finska som andraspråk var inte lika stora som skillnaderna mellan dem i den senaste utvärderingen av modersmålet finska. Elevernas, i synnerhet pojkarnas, inställning till studierna var positivare än i utvärderingen av finska som modersmål, säger projektchef Katri Kuukka.
I de olika RFV-områdena uppnådde eleverna i genomsnitt nivån goda färdigheter. I Norra Finland var den genomsnittliga färdighetsnivån lite lägre (B1.1) än i övriga Finland (B1.2). Skillnaden mellan flickorna och pojkarna var störst i RFV-området Östra Finland, där flickornas färdighet i genomsnitt låg på nivån B2.1 och pojkarnas på den lägre nivån B1.2.
Av de elever som deltog i utvärderingen var nästan en femtedel ryskspråkiga. Därefter följde språkgrupperna somaliska, estniska och arabiska. De som talade estniska, ryska, kinesiska och engelska klarade sig bäst i utvärderingen.
Lång skolgångstid och hög socioekonomisk ställning ger bättre resultat
Skolgångstiden var den faktor som förklarade kunskaperna mest: de elever som hade studerat i den finska grundskolan klarade sig bättre i utvärderingen. Hälften av eleverna hade genomgått hela den grundläggande utbildningen i Finland, och för de övriga varierade studietiden i den finska grundskolan mellan ett och åtta år.
Det fanns ett tydligt samband mellan elevernas socioekonomiska bakgrund och deras färdigheter. De elever som hade den bästa socioekonomiska bakgrunden nådde i genomsnitt färdighetsnivå B2.1, medan de som hade en lägre socioekonomisk ställning i genomsnitt placerade sig två nivåer lägre, på nivå B1.1.
Majoriteten av de skolor som deltog i utvärderingen hade klara handlingsprinciper mot rasism och diskriminering och en atmosfär som stöder kulturell och språklig mångfald. I skolor där eleverna med invandrarbakgrund hade mer utmaningar i inlärningen var de genomsnittliga kunskaperna statistiskt klart sämre.
Lärokursen finska som andraspråk kan studeras i både separata grupper och på lektioner i finska som modersmål. Utvärderingen ger vid handen att skolorna bör vara omsorgsfulla vid valet av lärokurs för eleverna så att eleverna får gå den kurs som är lämpligast för dem. Dessutom är det viktigt att inrikta undervisningen i finska som andraspråk på uttryckligen de elever som inte har tillräckliga språkliga förutsättningar att klara studierna i finska i lärokursen modersmål och litteratur. Stöd bör särskilt ges till de elever som inlett studierna inom den grundläggande utbildningen i ett sent skede, för att säkerställa att eleverna klarar av de fortsatta studierna. För att främja språkmedvetenheten i all undervisning är det dessutom viktigt att se till att det finns ett etablerat samarbete mellan lärarna i läroämnet modersmål och litteratur och ämneslärarna.
Mer information:
Projektchef Katri Kuukka, tfn 029 533 5516, fornamn.efternamn@karvi.fi
Rapport:
Kuukka, K. & Metsämuuronen, J. 2016. Perusopetuksen päättövaiheen suomi toisena kielenä (S2) -oppimäärän oppimistulosten arviointi 2015 (Inlärningsresultat i lärokursen finska som andraspråk i årskurs 9 inom den grundläggande utbildningen 2015). Julkaisut 13:2016. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.
Sammandrag:
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
