Inlärningsresultaten i de utrotningshotade samiska språken första gången utvärderade – revitalisering behövs fortfarande

En färsk utvärdering av inlärningsresultaten i de samiska språken visar att den muntliga språkfärdigheten är bättre än den skriftliga. Många elever använder endast i liten utsträckning samiska på fritiden. Skolundervisningen spelar en viktig roll för samiskans revitalisering. Problemet är ändå bristen på behöriga lärare och framför allt bristen på läromedel.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade våren 2015 inlärningsresultaten i de samiska språken. I utvärderingen som genomfördes för första gången deltog samtliga elever i årskurs 7–9 som studerade samiska som modersmål eller som A-språk enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen. Sammanlagt var det 77 elever från åtta skolor. Samiska som modersmål studerades av 4 enaresamiska och 33 nordsamiska elever och samiska som A-språk av 7 enaresamiska, 4 skoltsamiska och 29 nordsamiska elever. Utvärderingen publiceras den 3 maj 2016 kl. 9.30.

Elever som studerade samiska som modersmål uppnådde i genomsnitt 60 %, och elever som studerade samiska som A-språk 46 % av provets maximala poängantal. I bägge lärokurserna uppnåddes de bästa resultaten i nordsamiska. Det förekom stora skillnader i kunskapsnivån mellan eleverna.

Situationen för de samiska språken fortfarande oroande

Bevarandet av de samiska språken har stötts sedan 1990-talet bland annat genom skolundervisning och språkboverksamhet. Ytterligare åtgärder för revitalisering av språken behövs dock fortfarande.

– Situationen för alla de tre samiska språken är fortfarande oroande. Det framgår redan av det låga elevantalet i utvärderingen, men också av att eleverna använder samiska i så liten utsträckning hemma och på fritiden. Det fanns till exempel ingen som studerade skoltsamiska som modersmål, påpekar projektchef Mari Huhtanen.

Bara fyra elever talade enbart samiska hemma, de övriga talade finska utöver samiska, eller enbart finska. De elever som studerade samiska som modersmål skrev mycket lite på samiska och läste inga samiska böcker på fritiden. De som läste samiska som A-språk lyssnade sporadiskt på samisk musik på fritiden. Eleverna hade trots allt en ganska positiv attityd till nyttan av samiska.

Flickornas kunskaper bättre inom så gott som alla delområden

I samiska som modersmål klarade eleverna de muntliga uppgifterna bäst, med en genomsnittlig lösningsfrekvens på drygt 80 % i bägge samiska språken. För de enaresamiska eleverna var läsförståelsen svårast och lösningsfrekvensen var endast 22 %. De nordsamiska eleverna hade svårast med skriftlig produktion (47 %). I samiska som A-språk klarade sig eleverna bäst i hörförståelse (lösningsfrekvens 58–68 %) och sämst i språkkännedom (skoltsamiska 20 %, enaresamiska 32 % och nordsamiska 38 %).

Både i utvärderingen i samiska som modersmål och samiska som A-språk klarade flickorna alla delområden bättre än pojkarna, med undantag av de muntliga uppgifterna i samiska som modersmål, där flickornas och pojkarnas kunskaper låg ungefär på samma nivå. I samiska som modersmål var flickornas lösningsfrekvens i hela provet 65 % och pojkarnas 57 %, i samiska som A-språk var flickornas lösningsfrekvens 52 % och pojkarnas 39 %. I samiska som modersmål var skillnaden störst i läsförståelse, där flickornas lösningsfrekvens var 18 procentenheter bättre än pojkarnas. I samiska som A-språk var skillnaden åter störst i skriftlig produktion, där flickornas lösningsfrekvens var 24 procentenheter bättre än pojkarnas.

Läromedlen ofta finskspråkiga eller från Norge

Lärarenkäten besvarades av 16 lärare. Drygt hälften av lärarna (56 %) var behöriga språklärare. Enligt lärarnas åsikt är det svårt att uppnå goda inlärningsresultat främst på grund av det knappa läromedelsutbudet, läromedlens låga kvalitet och det låga antalet undervisningstimmar. Lärarna är därför tvungna att använda mycket finskspråkigt material eller skaffa material från exempelvis Norge. Lärarna var ändå mycket motiverade att undervisa i samiska. Största delen av undervisningsgrupperna i samiska bestod av 3–5 elever, de minsta av endast 1–2 elever.

Syftet med utvärderingen av de samiska språken var att producera information om hur kunskapsnivån ser ut, hur målen i grunderna för läroplanen nås och hur jämlikheten i utbildningen förverkligas. I samiska som modersmål utvärderades språkkännedom, läsförståelse samt skriftlig och muntlig produktion, i samiska som A-språk ytterligare hörförståelse.

Tilläggsuppgifter:

Projektchef Mari Huhtanen, tel. 029 533 5510, förnamn.efternamn@karvi.fi

Rapport:

Mari Huhtanen & Mika Puukko (red.). 2016. Inlärningsresultaten i samiska i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen 2015. Nationella centret för utbildningsutvärdering.