Datanomernas inlärningsresultat har utvärderats för första gången – utmärkt kunnande, ändå svårigheter i sysselsättningen

Yrkesutbildning Virpi Pietiläinen

De studerande behärskade de olika kompetensområdena mycket väl i yrkesproven inom informations- och kommunikationsteknik. Oberoende av om studiespråket var svenska eller finska fick de studerande i genomsnitt lika bra vitsord. De utexaminerade har dock fått svårare att hitta jobb och det krävs mer specialkompetens än tidigare för att få ett jobb. 

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade 2012–2015 inlärningsresultaten inom grundexamen i informations- och kommunikationsteknik. Utvärderingsmaterialet baserade sig på vitsorden för yrkesprov och på kompletterande material som beskrev hur yrkesproven ordnades. Utvärderingen omfattade totalt 41 utbildningsanordnare, av vilka 5 var svenskspråkiga. 931 studerande deltog i utvärderingen. Av de studerande genomgick 5 % utbildningen på svenska. Resultaten i utvärderingen offentliggörs 1.12.2016.

Det fanns skillnader i resultaten mellan utbildningsanordnarna

Över hälften (54 %) av de studerande fick det slutliga vitsordet berömliga för yrkesprovet, 38 % goda och 8 % nöjaktiga. I de svenskspråkiga yrkesproven var 48 % berömliga, 48 % goda och 4 % nöjaktiga. Oberoende av studiespråket fick de studerande de bästa vitsorden i nyckelkompetenser för livslångt lärande och i behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material.

En jämförelse av de genomsnittliga vitsorden hos den fjärdedel av utbildningsanordnarna där vitsorden var lägst med resultaten hos den fjärdedel där vitsorden var högst visade att skillnaden var lite över ett halvt vitsord, vilket är en betydande skillnad på en trestegsskala. Skillnaderna förklaras delvis av att anordnarna och regionerna använder olika tillvägagångssätt när de genomför och bedömer yrkesproven.

– De studerande fick de bästa vitsorden när yrkesprovet ordnades på en arbetsplats och en arbetslivsrepresentant deltog i bedömningen, säger utvärderingsplanerare Jukka Ruuskanen.

Arbetslivsorienteringen är på en ganska god nivå, sysselsättningsutsikterna har försämrats

Läget är ganska bra i fråga om arbetslivsorienteringen i utbildningen för grundexamen i informations- och kommunikationsteknik. Lite över hälften (54 %) av yrkesproven genomfördes i arbetslivet. Ur jämlikhetens synvinkel är det dock problematiskt att arbetslivsrepresentanter deltog så sällan i bedömningen av de yrkesprov som ordnades vid läroanstalten. Kvaliteten på arbetslivsorienteringen försvagades också av det faktum att knappt en femtedel av arbetsplatshandledarna inom branschen hade utbildning för uppgiften.

Tillgången på platser för inlärning i arbetet är ganska god, men datanomernas sysselsättningssituation har försämrats. Enligt undervisningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen var år 2014 33 % av datanomerna arbetslösa ett år efter examen. Dessutom är det på basis av statistiken oklart vilken kvaliteten på sysselsättningen är.

– En datanom kan efter examen få ett arbete som i huvudsak består av uppgifter som baserar sig på kunnande förvärvat på annat håll. Men orsaken till att datanomen anställs är att han eller hon har kunskaper och färdigheter i informationsteknik och i problemlösningsförmåga baserad på logiskt tänkande. Har denna person då fått ett arbete inom sitt eget område, undrar Tapio Kattainen från läroanstalten Suomen Liikemiesten Kauppaopisto. Kattainen är också tävlingschef i Mästare 2017-tävlingen.

Enligt Kattainen har de datanomer som har ett specialområde där de kan mer än grunderna större chanser att få arbete.

– Gedigna programmeringsfärdigheter och kännedom om det rekryterande företagets utvecklingsmiljöer ökar avsevärt den arbetssökandes möjligheter att få jobb. Samma sak gäller för datanomer som behärskar servermiljöer och molntjänster och som kan ge användarsupport i dem, säger Kattainen.

Bedömningen av yrkesproven bör ägnas uppmärksamhet

Kvaliteten på utbildningsanordnarnas yrkesprovsverksamhet är genomsnittligt på en relativt god nivå. I bedömningen och utvecklingen av yrkesproven var man inte lika bra som i andra aktiviteter, så det finns skäl att framöver ägna dessa områden mer uppmärksamhet. Till exempel följande åtgärder kan rekommenderas: utveckling av lärarnas och arbetsplatshandledarnas kunnande, självvärderingar och kollegiala värderingar samt användning av responsdata. Utvärderingen lyfte också fram de utmaningar som finns i fråga om att fastställa bedömningskriterierna och tolka kunnande.

De som avlägger grundexamen i informations- och kommunikationsteknik blir datanomer inom kompetensområdena mikrostöd eller programmering. Branschen är mycket mansdominerad, och 90 % av dem som omfattades av utvärderingen var män. Varje år inleder cirka 1500 nya studerande studier för denna examen.

Rapport: Ruuskanen, J. & Kilpeläinen, P. 2016. Ammatillinen osaaminen tieto- ja viestintätekniikan perustutkinnossa. Julkaisut 27:2016. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. www.karvi.fi

Mer information: utvärderingsplanerare Jukka Ruuskanen, tfn 029 533 5516, jukka.ruuskanen@karvi.fi