De nationella inlärningsresultaten inom textil- och beklädnadsbranschen har utvärderats – kunnandet utmärkt, arbetslivsorienteringen medelmåttig

Inom den finländska textil- och beklädnadsbranschen finns det hopp, om kunnandet hos de studerande inom branschen används som kriterium. Ett problem är svårigheten att hitta arbetsplatser som är lämpliga för yrkesprov.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade 2012–2015 inlärningsresultaten inom utbildningen för grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen. Utvärderingsmaterialet baserade sig på vitsorden för yrkesprov och på kompletterande material som beskriver hur yrkesproven ordnas. Utvärderingen omfattade totalt 19 utbildningsanordnare och 310 studerande. Resultaten i utvärderingen offentliggörs 14.11.2016

Utmärkta resultat i alla kompetensområden

Hälften (50 %) av de studerande fick vitsordet berömliga för yrkesprovet, 42 % goda och 8 % nöjaktiga. De studerandes vanligaste vitsord i alla kompetensområden var berömliga. De bästa vitsorden fick de studerande i nyckelkompetenser för livslångt lärande och i behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material. Männen och kvinnorna fick i genomsnitt lika goda vitsord.

Arbetslivsorienteringen har genomförts ganska väl i utbildningen för textil- och beklädnadsbranschen. Tillgången på platser för inlärning i arbetet som är lämpliga med tanke på målen i examen är ganska bra. Däremot ordnades yrkesproven i regel i läroanstalterna, och endast en knapp tredjedel (31 %) av yrkesproven genomfördes i arbetslivet.

– Det är svårt att hitta arbetsplatser där de studerande har möjlighet att visa sitt kunnande enligt kraven på yrkesskicklighet i examen. Företagen inom branschen är ofta små och inriktade på en smal nisch, så det är ofta en utmaning att ordna så att de studerande kan visa att de har bred kompetens och behärskar hela arbetsprocesser, konstaterar utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.

Viktigt att fästa uppmärksamhet vid bedömningarnas tillförlitlighet och kvaliteten på yrkesproven även i fortsättningen

Den totala kvaliteten på yrkesprovsverksamheten är överlag på en ganska god nivå och majoriteten av de studerandes yrkesprov motsvarade kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna.
Utvärderingen visade att det finns ett samband mellan de studerandes vitsord och vem som deltar i bedömningen av yrkesprovet och var yrkesprovet genomförs. När företrädare för arbetslivet deltog i bedömningen fick de studerande i genomsnitt bättre vitsord.

I utvärderingen kritiserades den tregradiga bedömningsskalan, som man ansåg ha för få nivåer för att det ska vara möjligt att beskriva de studerandes kunnande tillräckligt väl.  Utvärderingen lyfte fram de utmaningar som finns i fråga om att fastställa bedömningskriterier och tolka kunnande och som är relaterade till arbetsplatshandledarnas behov av utbildning. Framöver är det viktigt att också säkerställa att utbildningen utgår från behoven i arbetslivet.

Inom textil- och beklädnadsbranschen är det möjligt att utbilda sig till bland annat klädsömmare, modist, skräddare och skomakare. Branschen är ganska liten och domineras av kvinnor. Varje år inleder cirka 400 nya studerande studier för denna examen.

Rapport:

Kilpeläinen, P. 2016. Ammatillinen osaaminen tekstiili- ja vaatetusalan perustutkinnossa. Helsingfors: Nationella centret för utbildningsutvärdering

Mer information:

utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5543, paula.kilpelainen@karvi.fi