Den nya utvärderingsmodellen för högskolor betonar studentcentrerad utbildning, uppmuntrar experiment och riktar blicken mot framtiden

Högre utbildning Virpi Pietiläinen

Auditeringsmodellen för finländska högskolor förnyas inför auditeringsomgången 2018–2024. I den nya auditeringsmodellen betonas genomslagskraft i samhället och studentcentrerad utbildning. Samtidigt blir auditeringsprocessen mer transparent med hjälp av en digital plattform, och högskolorna uppmuntras att tillämpa benchlearning. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderar högskolornas kvalitetssystem. Dessa utvärderingar bidrar till att säkerställa Finlands ställning som ett av de främsta länderna inom kunskap och innovationer. 

Foto: Ville Salminen / HAMK

Genomslagskraft i samhället ses som en allt viktigare del av de finländska högskolornas uppgift. En högklassig högskoleutbildning stöder Finlands konkurrenskraft och förutsättningar att hitta lösningar på framtida utmaningar. Högskolorna har viktigt inflytande i samhället och de producerar kunniga experter för samhällets och arbetslivets behov. Samtidigt skapar högskolornas forskning, konstnärliga verksamhet och utvecklingsarbete nya innovationer, vars effekter överskrider de traditionella sektorsgränserna. Detta arbete vill man beakta i allt större omfattning i utvärderingen av högskolorna.

”Högskolorna är en del av det omgivande samhället och de nya tankarna, idéerna och handlingsmodellerna som skapas i högskolorna har långtgående verkan i form av innovationer, konkurrenskraft och samhällsförnyelse. Vid utvärdering av högskoleutbildningen är det därför viktigt att granska även dessa”, säger Helka Kekäläinen, chef för högskoleenheten vid NCU.

Den digitala plattformen främjar öppenhet och resultatens utnyttjande

Auditeringsprocessen moderniseras genom att en digital plattform införs. Den digitala plattformen är öppen för alla, vilket ökar växelverkan vid auditeringar och gör det möjligt att utnyttja resultaten av auditeringarna i större omfattning. Den digitala plattformen fungerar också som högskolornas verktyg för självvärderingen.

I auditeringarna ingår även benchlearning mellan högskolorna och en ny excellence-kvalitetsstämpel. Syftet är att högskolorna ska lära sig av god praxis vid en annan organisation. Högskolan väljer ett benchlearning objekt och en samarbetspartner med vilken benchlearning tillämpas. Samarbetspartnern kan vara en högskola eller en annan samarbetsorganisation. För att en högskola ska beviljas en excellence-kvalitetsstämpel krävs det att benchlearning har genomförts med framgång och att högskolan har vidtagit exceptionellt lyckade utvecklingsåtgärder.

Den nya auditeringsmodellen betonar studentcentrerad utbildning mer än tidigare. Det är viktigt att stödja studenters motivation och välbefinnande. Auditeringsmodellen styr högskolorna att utveckla allt mer flexibla studievägar, vilket främjar en mångsidig och individuell kunskapsutveckling.

För att högskolornas verksamhet ska utvecklas krävs det att högskolorna hela tiden följer upp och utvecklar verksamhetens kvalitet. Auditeringen hjälper högskolorna att nå de egna strategiska målen. Samtidigt engageras personalen, studenterna och intressenterna i arbetet med att identifiera styrkor, god praxis och utvecklingsområden i högskolans verksamhet.

”I det finländska samhället behövs det en ständig utveckling av kvaliteten på utbildningen. Kvalitet är inte en statisk egenskap, utan en egenskap som lever i tiden. Vi kan inte säkerställa framtida framgångar genom goda Pisa-resultat, utan genom att målmedvetet utveckla kvaliteten på utbildningen”, säger professor Jouni Välijärvi, ordförande för sektionen för utvärdering av högskolorna vid NCU, som var ordförande för planeringsgruppen.

Auditeringsmodellen för högskolor förnyas nu för att kvalitetsuppfattningarna ska utvecklas så att de motsvarar de framtida behoven. Högskolornas viktiga genomslagskraft i samhället kan ta sig uttryck i form av bland annat bildning, välfärd, kreativ forskning som skapar ny information, aktivt deltagande i regionalt utvecklingsarbete eller förbättrad konkurrenskraft. Kreativ verksamhet och en ständig dialog är centrala faktorer även framöver när man utvärderar vilken betydelse utbildningen har på den omgivande världen.

Principerna för auditeringsmodellen för högskolorna 2018-2024

För vidare information kontakta

Professor Jouni Välijärvi, ordförande för planeringsgruppen, tfn 050 567 7210, jouni.valijarvi@jyu.fi

Utvärderingsråd Marja-Liisa Saarilammi, sekreterare för planeringsgruppen, tfn 029533 5528, marja-liisa.saarilammi@karvi.fi

Stäng