Skillnaderna i matematikkunskaper växer klart på andra stadiet − svenska och finska studerande håller samma nivå

Finländska studerande har under åren 2005−2015 deltagit fyra gånger i en longitudinell utvärdering som mäter deras kunskaper i matematik. Den sista mätningen genomfördes år 2015 då de studerande befann sig i slutskedet av sina studier inom yrkes- och gymnasieutbildningen. Samma elevers matematikkunskaper har tidigare kartlagts efter årskurs 2 år 2005, efter årskurs 5 år 2008 och i slutet av årskurs 9 år 2012.

År 2015 deltog de studerande på nytt i samma prov som de tidigare deltagit i då de gick i årskurs 9. Tyngdpunkten i de rapporter som NCU nu publicerar ligger på en jämförelse av de studerandes matematikkunskaper i slutet av andra stadiet och i tidigare mätningar.

Resultaten i hela materialet visar att det förekommer skillnader mellan matematikkunskaperna redan i ett tidigt skede av skolgången, men efter årskurs 6 och särskilt på andra stadiet växer skillnaderna betydligt. Kunskaperna bland de studerande som väljer yrkesinriktade studier ökar inte nämnvärt efter årskurs 9. Detsamma gäller de studerande som går vidare till gymnasiet, men avlägger minsta möjliga antal matematikkurser. De studerande som väljer den långa lärokursen i matematik får däremot ett betydande mervärde av sina studier på andra stadiet.

I mätningen på andra stadiet framkom inte någon signifikant skillnad mellan matematikkunskaperna i finskspråkiga (n = 1 799) och svenskspråkiga (n = 252) läroanstalter. Då gymnasiematerialet och materialet från yrkesutbildningen skiljdes åt framkom inte heller statistiskt tillförlitliga skillnader mellan svenska och finska gymnasier eller inom svensk och finsk yrkesutbildning.

Resultatet är anmärkningsvärt eftersom samma svenskspråkiga elevgrupp i årskurs 6 låg klart efter de jämnåriga finskspråkiga eleverna. Särskilt de elever som gick i svenska tätorts- eller landsbygdsskolor låg i början av årskurs 6 fortfarande på samma nivå i matematik som i början av årskurs 3. Ännu i årskurs 9 var situationen den att de elever som kom från svenska landsbygdsskolor låg efter de finska eleverna i motsvarande skolor.

Utvärderingen visar att kunskaperna i matematik divergerar rätt tidigt. Redan när eleverna i de svenska skolorna inleder sin skolgång är resultaten bättre för dem som senare kommer att skriva lång eller kort matematik i studentexamen än för dem som senare väljer en yrkesorienterad utbildning eller avlägger det minsta möjliga antalet matematikkurser i gymnasiet.

I det finska materialet avviker de elever som senare i gymnasiet väljer den långa lärokursen i matematik mycket tidigt från de andra grupperna. Så är inte fallet i materialet från Svenskfinland. I det finlandssvenska materialet är det först i början av årskurs 6 möjligt att se skillnader i matematikresultaten mellan de studerande som senare väljer lång och kort lärokurs. Elevernas kommande val av gymnasielärokurs är alltså svårare att förutse i de lägre klasserna i de svenska skolorna. Det är också uppenbart att de elever i svenska skolor som kommer att skriva studentprovet i lång matematik ännu i årskurs 3 ligger långt bakom samma grupp i de finska skolorna.

I det material som samlades in i svenska gymnasier och yrkesläroanstalter ingick 252 personer: 121 kvinnor och 131 män. Av dessa studerande bedrev 38 procent yrkesinriktade studier medan 61 procent studerade vid gymnasier. Såväl bland gymnasisterna som bland dem som bedrev yrkesinriktade studier presterade männen klart bättre än kvinnorna. Det här syns särskilt i den grupp som valde den långa lärokursen i matematik. I slutet av det andra stadiet var 35 procent av dem som presterade bäst i matematik kvinnor och 65 procent män.

För det svenska materialets del framkom inte någon betydande och systematisk regional ojämlikhet i studiere­sultaten i slutet av andra stadiet. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det däremot värt att notera att analysen av både det finska och det svenska materialet visar att de svagaste elevernas matematikkunskaper inte utvecklas särskilt mycket efter årskurs 6.

Projektets huvudrapport

Jari Metsämuuronen: Oppia ikä kaikki – matemaattinen osaaminen toisen asteen koulutuksen lopussa 2015. (Kapitel 5 innehåller en sammanfattning på svenska av de finlandssvenska deltagarnas resultatutveckling.)

Övriga rapporter i projektet:

Jari Metsämuuronen & Laura Tuohilampi: Matemaattisen osaamisen piirteitä lukiokoulutuksen lopussa 2015

Jari Metsämuuronen & Visajaani Salonen: Matemaattisen osaamisen piirteitä ammatillisen koulutuksen lopussa 2015 ja pitkän ajan muutoksia

Mer information:

Jari Metsämuuronen, projektledare, Nationella centret för utbildningsutvärdering, tfn 029 533 517, jari.metsamuuronen@karvi.fi