Inlärningsresultaten i hållbar utveckling har utvärderats i den grundläggande yrkesutbildningen – nivån på de studerandes kunnande är god, utbildningsanordnarna behöver förbättra vissa saker

Yrkesutbildning Sara Juntunen

De studerandes kunnande i hållbar utveckling är på en god nivå. Kvinnornas kunnande är bättre än männens, och det finns tydliga skillnader mellan utbildningsområdena. Kunnandet påverkas av den studerandes ålder och språk samt tidigare utbildning och arbetserfarenhet. Största delen av utbildningsanordnarna befinner sig ännu på nivån under utveckling eller har påbörjats. En positiv inställning till hållbar utveckling förbättrar resultaten.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har i den grundläggande yrkesutbildningen genomfört en utvärdering av inlärningsresultaten i hållbar utveckling. Syftet var att ta reda på hur examensgrundernas mål har nåtts och hur hållbar utveckling förverkligas i praktiken i läroanstalterna. Målet med utvärderingen var att producera information som utbildningsanordnarna kan dra nytta av vid utveckling av verksamheten och undervisningen.

Inom yrkesutbildningen har det inte tidigare gjorts en lika omfattande utvärdering av hållbar utveckling. Utvärderingen omfattade alla anordnare av grundläggande yrkesutbildning, och de studerande som deltog i utvärderingen valdes ut genom stickprov bland dem som skulle avlägga en yrkesinriktad grundexamen våren 2015. Alla åtta utbildningsområden och nästan alla yrkesinriktade grundexamina inkluderades i utvärderingen, och 4 457 studerande, 798 lärare och 106 utbildningsanordnare deltog i den.

Exempelvis cirkulär ekonomi, ny smart teknologi, digitalisering och nya energilösningar har lett till att det blivit allt viktigare att ha miljökompetens. Det skapas nya arbetstillfällen och kompetensbehov som bör beaktas i yrkesutbildningens olika utbildningsområden.

– Min bedömning är att man även i arbetslivet värdesätter ett brett kunnande i hållbar utveckling och anser att det hör till de centrala nyckelkompetenserna och är en del av yrkesskickligheten, säger utvärderingsrådet Mari Räkköläinen.

Hållbar utveckling lär man sig huvudsakligen på arbetsplatser, i hemmet och på fritiden

De studerandes kunnande i hållbar utveckling är på en god nivå. Cirka 67 % nådde god, 23 % berömlig och 9 % nöjaktig nivå. Kvinnornas helhetskompetens är bättre än männens.

– Hållbar utveckling ansågs till och med vara ett gammalmodigt begrepp – för de studerande kan hållbarhet vara ett självklart tänke- och livssätt, berättar Räkköläinen.

Nästan hälften av de studerande ansåg i alla fall att utbildningen inte gav tillräckliga kunskaper och färdigheter med tanke på de krav som arbetslivet ställer på kompetensen i hållbar utveckling. De studerandes praktiska kunnande är bättre än deras teoretiska kunnande, och detta gäller i alla utbildningsområden. Deras kompetens var bäst i det sociala delområdet av hållbar utveckling, till vilket hör exempelvis välbefinnande i arbetet och respekt för andras värderingar. Deras kunnande var svagast i det ekologiska delområdet, som omfattar bland annat återvinning och energiförbrukning.

De studerande uppgav att de hade lärt sig hållbar utveckling huvudsakligen i samband med inlärning i arbetet på arbetsplatser, i praktiska situationer i hemmet och under fritiden, såsom i sommarjobb, i hobbyer, i organisationer och av vänner. Om de studerande inte har lärt sig hållbar utveckling någon annanstans har undervisningen en stor inverkan på inlärningsresultaten.

– Kunnande förvärvas i allt högre grad i arbetslivets miljöer, så det vore viktigt att planera studierna i hållbar utveckling så att de blir mer arbetslivsorienterade, tillsammans med arbetsplatshandledarna, säger Räkköläinen. – Läroanstalterna kan också bidra till att utveckla arbetsplatserna som lärmiljöer så att de blir mer ansvarsfulla.

Skillnader i kunnande mellan utbildningsområdena

Det finns en klar skillnad i kunnandet mellan utbildningsområdena. De som studerade inom det humanistiska och pedagogiska området samt kultur fick de bästa resultaten. De svagaste resultaten fanns inom det naturvetenskapliga området samt teknik och kommunikation. Det humanistiska och pedagogiska området skiljde sig från de övriga områdena på det sättet att de manliga studerande fick ett bättre resultat än de kvinnliga.

Skillnaderna i kunnande förklaras inte bara av utbildningsområdet och de studerandes kön utan även av den språkgrupp de tillhör och deras utbildningsnivå. De finskspråkiga studerande hade bättre resultat än de svenskspråkiga. Dessutom framkom att ju högre deras utbildningsnivå är, desto bättre är kunnandet.

Kunnandet påverkas också av den studerandes ålder och av arbetserfarenheter som förvärvats tidigare. I de äldre åldersgrupperna var kunnandet bättre än i de yngre. Dessutom var resultaten rätt så mycket bättre för studerande som också hade annan arbetserfarenhet än studierelaterad praktik.

Ju positivare de studerandes inställning till studierna i hållbar utveckling är och ju viktigare de anser frågan vara i arbetsuppgifterna inom den egna branschen, desto bättre är deras kunnande.

Utbildningsanordnarna behöver förbättra vissa saker

Lärarna förhåller sig positivt till hållbar utveckling. De hade emellertid fått bara lite fortbildning för undervisningen i ämnesområdet.

Majoriteten av utbildningsanordnarna hade arbetat systematiskt med hållbar utveckling länge. Trots detta befann de sig ännu bara på nivån under utveckling (41 %) eller på nivån har påbörjats (36 %). Nivån väl utvecklat nåddes av 16 % och på nivån saknas befann sig 7 %.

Om de studerande lärde sig hållbar utveckling både i undervisningen och i den praktiska verksamheten i läroanstalten hade det en positiv inverkan på inlärningsresultaten och kompetensutvecklingen. Det rekommenderas att utbildningsanordnarna sörjer för att alla studerande har lika möjligheter till undervisning i hållbar utveckling. Dessutom bör kunnande som förvärvats tidigare identifieras och erkännas, och mål bör sättas upp även för kunnandet i hållbar utveckling. Insatser för att förbättra kunnandet behövs i synnerhet i det ekologiska delområdet, där kunnandet var svagast.

– I det fortsatta arbete med att reformera yrkesutbildningen och stärka kompetensinriktningen är det viktigt att beakta kunnandet i hållbar utveckling, och även i de andra nyckelkompetenserna för livslångt lärande, konstaterar Räkköläinen.

Utvärderingsrapporten Kestävän kehityksen osaaminen, opetus ja koulutuksen järjestäjän toiminta ammatillisissa perustutkinnoissa offentliggörs tisdagen den 16 maj 2017 kl. 12.00–16.00 i Helsingfors i Posthusets auditorium. Publiceringsevenemanget kan följas på webb här (på finska).

Program.

Mer information:

Utvärderingsrådet Mari Räkköläinen, tfn +358 295335527, mari.rakkolainen@karvi.fi

Rapport:

Räkköläinen, M. Kestävän kehityksen osaaminen, opetus ja koulutuksen järjestäjän toiminta ammatillisissa perustutkinnoissa. Julkaisut 12:2017. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.

Stäng