Bristfälliga kunskaper i finska är ofta ett hinder för invandrares högskolestudier trots att de har andra färdigheter

Högre utbildning Virpi Pietiläinen

Det är svårt för invandrare att få en högskolestudieplats via gemensam ansökan, eftersom de löper större risk att gallras bort i urvalsproven än sökande som har finska som modersmål. En förberedande utbildning förbättrar möjligheterna, eftersom en tredjedel av de invandrare som deltagit i förberedande utbildning har fått studierätt vid en högskola efter utbildningen.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har klarlagt den förberedande utbildningen som yrkeshögskolorna ordnat för invandrare åren 2010‒2017 och som förbereder för högskolestudier. Syftet var att klarlägga vilken effekt den förberedande utbildningen har på tillträdet till utbildning som leder till examen samt utreda vilka hinder det finns för övergången till högskolestudier.

Under åren 2010‒2017 har 13 yrkeshögskolor ordnat förberedande utbildning. Drygt 700 personer har deltagit i utbildningen. En tredjedel (33 %) av deltagarna har fått studierätt vid en högskola efter den förberedande utbildningen. Av dessa beviljades 90 % studierätt vid en yrkeshögskola och 10 % vid ett universitet.

Goda kunskaper i finska räcker inte alltid till för en högskoleplats

Det största hindret för högskolestudier är bristfälliga språkkunskaper. Redan i inträdesproven gallras sökande bort som har svagare kunskaper i finska men som eventuellt har lämpliga färdigheter i övrigt. Till och med självständiga språkanvändare på nivå B2 eller avancerade språkanvändare på nivå C1 kan ha svårt att klara inträdesprov och få en studieplats, eftersom konkurrensen om platserna ofta är hård tillsammans med de som talar finska som modersmål. Det vore viktigt att utveckla metoder för att även mäta andra färdigheter som är centrala med tanke på studierna.

Den främsta orsaken för studerande att söka till förberedande utbildning är en önskan att komma in på en yrkeshögskola. Alla som deltar i förberedande utbildning siktar emellertid inte på högskolestudier, utan en del vill i första hand förbättra sina språkkunskaper för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Den förberedande utbildningen används också som en kurs i finska, eftersom man inte hittar språkundervisning på högre nivå på annat håll eller det övriga utbildningsutbudet är avgiftsbelagt.

Den förberedande utbildningen har inte utsträckt sig till alla branscher. Utbildningen förbereder för yrkeshögskolestudier, i synnerhet för social- och hälsovårdsbranschen och teknikbranschen. Detta visar även de studierätter som beviljats efter utbildningen. Det erbjuds ingen motsvarande utbildning för universitet. Det behövs ett samarbete mellan högskolorna för att den förberedande utbildningen ska kunna breddas och täcka fler branscher.

En stark studiehandledning och individuella studievägar förhindrar studieavbrott

Grupperna inom den förberedande utbildningen är ofta mycket heterogena: de studerande är i olika åldrar, kommer från alla världens hörn och har olika utbildningsbakgrund. De som besvarade enkäten kom från 35 olika länder. Andelen studerande med flyktingbakgrund uppskattas vara liten, men ökar. Även språkkunskaperna varierar. För att den förberedande utbildningen ska utfalla väl och studieavbrott ska undvikas är det viktigt med en stark studiehandledning och individuella studievägar: varje studerandes utbildningsväg bör byggas upp av ett så ändamålsenligt innehåll som möjligt.

De studerande upplevde att den förberedande utbildningen var till nytta. Utbildningen hade motsvarat förväntningarna hos merparten (79 %) av deltagarna, och 66 % ansåg att den förberedande utbildningen var till stor eller mycket stor hjälp när de sökte till högskolan. Utbildningen ansågs ha gett goda insikter i hur det är att studera vid en högskola i Finland och stärkt språkkunskaperna i finska.

Den förberedande utbildningen beskrivs i 10 § i yrkeshögskolelagen som en avgiftsfri utbildning för invandrare som syftar till att ge de studerande språkliga och andra färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier. Språkliga färdigheter har i utbildningarna i praktiken alltid inneburit färdigheter i finska. Den förberedande utbildningen skulle också kunna ordnas på svenska så att den förbereder för svenskspråkiga examensprogram, men detta har åtminstone inte ännu genomförts.

Definitionen av förberedande utbildning lämnar rätt stort spelrum för utbildningsanordnarna och utbildningen har också ordnats på varierande sätt. Det skulle behövas tydligare riktlinjer och innehållsmässiga rekommendationer om vad förberedande utbildning är, hur den ska ordnas och vilka dess mål är.

– Definitionen är en viktig utgångspunkt för att man ska kunna utveckla den förberedande utbildningen. En stark studiehandledning och individuella studievägar är av stor vikt för att den förberedande utbildningen ska utfalla väl och jag önskar att de skulle få synas i innehållsmässiga rekommendationer. Jag anser att den förberedande utbildningen inte kan ordnas enligt principen one size fits all, eftersom de studerandes utgångsläge och målsättningar varierar så mycket, säger utvärderingsplanerare Laura Lepola.

För utredningen intervjuade NCU personal vid yrkeshögskolor och riktade en enkät till studerande som deltagit i förberedande utbildning. Dessutom tittade man på statistiken i anslutning till den förberedande utbildningen i studieinformationstjänsten Virta och statistiktjänsten Vipunen.

Ytterligare information:

Utvärderingsplanerare Laura Lepola, tfn 029 533 5546, laura.lepola@karvi.fi

Rapport (på finska):

Ammattikorkeakoulujen maahanmuuttajille järjestämä korkeakouluopintoihin valmentava koulutus vuosina 2010–2017. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus

Stäng