Berömliga kunskaper hos blivande medieassistenter – stora skillnader i arbetslivsorientering mellan utbildningsanordnare

veerastylman

Det vanligaste vitsordet för yrkesprov i audiovisuell kommunikation var berömlig. Det finns fortfarande en lång väg kvar till yrkesutbildningsreformens mål, eftersom bara knappt en tredjedel av yrkesproven genomfördes på arbetsplatser. Inlärningsresultaten inom AV-kommunikation utvärderades nu för första gången.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat inlärningsresultaten i grundexamen i audiovisuell kommunikation. Utvärderingen följde studerande som inledde studier för yrkesinriktad grundexamen hösten 2013 fram till våren 2016. Utvärderingsmaterialet sammanställdes av vitsorden för yrkesproven och kompletterande material som beskriver hur de anordnades. Utvärderingen inkluderade sammanlagt 23 utbildningsanordnare och över 500 studerande. Utvärderingsresultaten publicerades 27.3.2018.

Yrkeskunskaperna är berömliga – kunskapsmässigt kunnande var bättre än hanteringen av arbetsprocessen

Tre femtedelar (69 %) av studerandena fick vitsordet berömlig för yrkesprovet för en examensdel, 34 % fick vitsordet god och 6 % nöjaktig. Det vanligaste vitsordet inom alla kompetensområden var berömlig.

Studerandena fick mest berömliga vitsord för nyckelkompetenserna för livslångt lärande. De flesta nöjaktiga vitsorden däremot gavs inom behärskandet av arbetsprocessen. Andelen goda vitsord var störst inom behärskandet av den kunskapen som ligger till grund för arbetet. Medelvärdet för de slutliga vitsorden för yrkesprovet var 2,54 på skalan 1–3.

Materialet bestod av ungefär lika många yrkesprovsvitsord för kvinnliga och manliga studerande. Medelvärdet för kvinnornas vitsord var genomgående bättre än männens. Det förekom även skillnader i vitsorden mellan utbildningsanordnare.

Specialstuderande når yrkeskompetens med samma kriterier som andra studerande, eftersom nästan alla specialstuderande gjorde yrkesproven utan anpassade mål. Specialstuderande gjorde ungefär lika många yrkesprov på läroanstalterna som andra studerande, men antalet yrkesprov på arbetsplatserna var större. Utifrån vitsorden kan specialstuderandenas kunskaper anses ligga på en god nivå som helhet betraktat.

Yrkesproven gjordes till exempel på läroanstalter, reklambyråer, tv- och radiokanaler, tidningsredaktioner och produktionsbolag.

Bara knappt en tredjedel av yrkesproven på arbetsplatser 

I början av året trädde yrkesutbildningsreform i kraft. Syftet med reformen är att öka arbetslivsorienteringen och inlärning på arbetsplatser. I grundexamen i AV-kommunikation har alla reformmål inte nåtts: 60 procent av alla yrkesprov görs på läroanstalter och bara 29 procent på arbetsplatser. Följaktligen finns det utrymme för förbättring i arbetslivsorienteringen. Yrkesproverna på läroanstalter är emellertid ofta genuina kundarbeten, och motsvarar således arbetslivets krav rätt väl.

Det förekom även stora skillnader i arbetslivsorientering mellan utbildningsanordnare. Arbetslivsorienteringen utvärderades bland annat enligt huruvida yrkesproven var integrerade i inlärning i arbetet, huruvida representanterna för arbetslivet deltog i bedömningen och hur stor del av yrkeslärarna hade deltagit i arbetslivsperioderna.

Tillgången på platser för inlärning i arbetet och yrkesprov delade utbildningsanordnarna i tu. Ungefär hälften av anordnarna upplevde att tillgången på platser för inlärning i arbetet och yrkesprover var god eller mycket god, medan hälften ansåg att den var måttlig eller dålig. Arbetsplatserna i branschen är ofta små och specialiserade, vilket upplevdes som en försvårande omständighet när det gäller att hitta yrkesprovsplatser i synnerhet för omfattande examensdelar.

Andelen pedagogiskt behöriga yrkeslärare låg i genomsnitt på en mycket god nivå i materialet.

Utvärderingen genomfördes åren 2013–2016, och utvärderingsresultaten gäller således utbildning som genomförts enligt grunderna för grundexamen i AV-kommunikation som trädde i kraft 2010. Hösten 2017 ändrades grundexamen i AV-kommunikation till grundexamen inom mediebranschen.

Efter grundexamen i AV-kommunikation blir man medieassistent. Arbetssituationen i branschen är svår. År 2015 hade 31 procent av dem som utexaminerats arbete och 29 procent var arbetslösa ett år efter examen.

Rapport:

Stylman, V. & Jalolahti, J. Ammatillinen osaaminen audiovisuaalisen viestinnän perustutkinnossa. Julkaisut 12:2018. Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU. www.karvi.fi

 

Mer information:

utvärderingsplanerare Veera Stylman, tfn 029 533 5555 fornamn.efternamn@karvi.fi

utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5557 fornamn.efternamn@karvi.fi