Kunnandet i hästhushållning bra eller berömligt – arbetsplatshandledarnas handlednings- och utvärderingskompetens måste fortfarande utvecklas

Det vanligaste vitsordet i grundexamen inom hästhushållning var god. Utbildningsanordnarna gör mycket samarbete tillsammans och en utveckling för att föra utbildningen närmare arbetslivet pågår. Det finns fortfarande ett behov av att utveckla arbetsplatshandledarnas kompetens i handledning och bedömning.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat lärresultaten i grundexamen inom hästhushållning. Utvärderingsmaterialet sammanställdes av vitsorden för yrkesprov och material som beskriver hur de anordnades. Utvärderingen omfattade cirka 340 studerande och alla åtta utbildningsanordnare som erbjuder examen i fråga. Utvärderingsresultaten publicerades 15.4.2019.

Yrkeskompetensen i genomsnitt bra eller berömlig, skillnader i kvaliteten på yrkesprovsverksamhet

Kunnandet i hästhushållning är i genomsnitt bra eller berömligt då man betraktar vitsorden för yrkesprov. Av alla vitsord var berömliga 45 procent, goda 48 procent och nöjaktiga 7 procent. Till skillnad från uppföljningen och utvärderingen av yrkesprovverksamheten förekom det inga stora skillnader mellan utbildningsanordnarna i fråga om vitsord. Vitsorden för yrkesprov som genomfördes på arbetsplatser var bättre än vitsorden för yrkesprov som genomfördes på läroanstalter. Det förekom även rätt stora skillnader i fråga om vitsord mellan studerande. Också i denna bransch kan man se en polarisering mellan toppstuderande och svagare studerande.

Utveckling för att föra utbildningen närmare arbetslivet pågår – arbetsplatshandledarnas kompetens i handledning och bedömning måste fortfarande utvecklas

Enligt utvärderingsmaterialet måste man fortfarande utveckla närheten till arbetslivet enligt målen och principerna för yrkesutbildning i fråga om grundexamen inom hästhushållning. Endast drygt en femtedel av yrkesproven inom hästhushållning utfördes på arbetsplatserna. I yrkesproven som genomfördes på läroanstalter deltog emellertid rätt ofta en arbetslivsrepresentant. I utvärderingen kom det även tydligt fram att det finns ett behov av att utveckla arbetsplatshandledarnas kompetens i handledning och bedömning.

– Man måste emellertid ta hänsyn till att efter att materialinsamlingen upphört har utbildningsanordnarna arbetat mycket för att föra utbildningen närmare arbetslivet. Enligt de sakkunniglärare som deltog i utvärderingen har antalet yrkesprov som utförs på arbetsplatser fortsatt att växa ett tag, och samarbetet med arbetslivet utvecklas och blir djupare hela tiden, betonar utvärderingsplanerare Veera Hakamäki-Stylman.

Goda förutsättningar för samarbete även i framtiden

Enligt utbildningsanordnarna uppfylls kompetensbasering i genomsnitt väl, vilket stöder genomförandet av utbildningen enligt reformen. Utbildningsanordnarna samarbetar även mycket inom hästbranschen och utbyter redan förekommande god praxis.

– Hästbranschen avviker från många andra branscher i att det finns få utbildningsanordnare och läroanstalterna som har uttryckligen fokuserat på examen i fråga. Detta ger goda förutsättningar för samarbete, kamratinlärning och utbyte av god praxis mellan utbildningsanordnarna. Genom att skapa och upprätthålla etablerade samarbetsnätverk med arbetslivet kan man även utveckla effektivt arbetslivskompetensen, konstaterar Hakamäki-Stylman.

I grundexamen inom hästhushållning kan man specialisera sig i skötsel av hästar eller handledning i ridning. Basuppgifter inom branschen är uppfödning, skötsel och träning av hästar samt användning av hästar för olika former av sport och på fritiden. Kompetensen inom hästbranschen i Finland är internationellt sett känd och uppskattad.

Nationella centret för utbildningsutvärdering ordnar 29.4.2019 ett webbseminarium om lärresultaten inom hästhushållning, där utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet har möjlighet till kollegialt lärande och utbyte av god praxis.