Eleverna är allmänt taget bra på engelska vid övergången från årskurs 6 till årskurs 7. Största delen av eleverna uppnår nivån för goda kunskaper i slutskedet av de lägre årskurserna. Användningen av engelska på fritiden, vårdnadshavarnas högskoleutbildning och skolans undervisningsspråk förklarar starkt färdigheterna i engelska.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU/Karvi) utvärderade i september 2018 lärresultaten i A-engelska i början av årskurs 7.
Bäst klarade sig eleverna i hörförståelse där 70 % av eleverna uppnådde nivån för goda kunskaper. I läsförståelse uppnådde 59 % av eleverna goda kunskaper, i muntliga färdigheter 53 % och i skrivfärdigheter 52 %. Det fanns inga nämnvärda skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Även om elevernas kunskaper i genomsnitt var goda, uppnådde ungefär en femtedel av de elever som utförde uppgifterna i alla fyra delområden inte nivån för goda kunskaper i något delområde.
En regional jämförelse visar att eleverna i södra Finland klarade sig aningen bättre än elever i de övriga RFV-områdena i alla delområden. Också eleverna i städer presterade aningen bättre än elever på tätorter och på landsbygden.
Nervositet i de muntliga uppgifterna
Alla elever utförde tre muntliga uppgifter. Både eleverna och lärarna berättade i responsen att eleverna var nervösa för att tala i mikrofon i närheten av andra elever.
– Det borde satsas betydligt mer på att ge eleverna mod och trygghet att prata. Lärarna tyckte att det var jobbigt att bedöma elevernas muntliga prestationer. Därför borde det ordnas mer fortbildning i bedömning enligt kriterier, konstaterar projektchef Marita Härmälä.
Engelska på fritiden, högskoleutbildning hos vårdnadshavarna och skolans undervisningsspråk syns i de goda resultaten
Om eleverna använde engelska på fritiden syntes det också i resultatet. Språkfärdigheterna förbättrades i synnerhet av aktiviteter som kräver förståelse, till exempel att lyssna på musik, se på filmer/videoklipp eller att spela.
Det fanns också i alla delområden ett samband mellan ett gott resultat och moderns utbildningsnivå. Sambandet var starkast i de uppgifter som mätte hör- och läsförståelse. Också pappans utbildningsnivå syntes i resultatet, tydligast i att tala och skriva.
Också skolans undervisningsspråk syntes i resultatet. Om eleven gick i en finsk- eller svenskspråkig skola, syntes bäst i de muntliga färdigheterna. De svenskspråkiga eleverna uppnådde i alla delområden ungefär en halvkunskapsnivå högre resultat än de finskspråkiga eleverna. I uppgifterna i läs- och hörförståelse blev ungefär en tredjedel av de finskspråkiga eleverna under nivån för goda kunskaper. Det hade knappt någon inverkan på resultatet om elevens första språk var något annat än svenska eller finska.
Eleverna positiva om nyttan med engelskan, studierna och sina egna färdigheter
Flickorna upplever att de har en aning mer nytta av engelskan än pojkarna. Pojkarna har däremot högre tankar om sina egna färdigheter.
– Lärarna tyckte att utvärderingen var intressant, om än tung att genomföra. Eleverna verkade gilla att besvara uppgifterna på dator. Utvärderingen ger nyttig information som kan användas för utvecklingen av digitala prov i den grundläggande utbildningen. Resultaten ger också mycket nyttig information för utvecklingen av språkundervisningen, konstaterar Eveliina Bovellan, lektor i engelska och tyska (Rajala skola, Kuopio). Bovellan deltog i utvärderingen som uppgiftskonstruktör, medlem i sakkunniggruppen och förhandstestare av uppgifter.
Hur borde undervisningen utvecklas?
För det första borde man fundera på vilka konsekvenser tidigareläggningen av språkundervisningen har på nivån för goda kunskaper i A-engelska i årskurs 6. För det andra borde man fästa uppmärksamhet vid att stödja de elever som har svårigheter med engelskan redan i början av de högre årskurserna. För det tredje borde engelskans bedömningspraxis göras mångsidigare så att också elevernas vardagssysselsättningar skulle synas i bedömningen.
|
– Deltagare: 4 076 finsk- och 557 svenskspråkiga elever (från 116 finsk- och 16 svenskspråkiga skolor) – Utvärderingen genomfördes digitalt – Elevernas språkkunskaper utvärderades med hör- och läsförståelseuppgifter, muntliga uppgifter och skrivuppgifter – Utvärderingen bottnar i en finländsk version av den Europeiska referensramen för språkbedömning där nivån A2.1 (den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede) motsvarar skolvitsordet 8. |
Tilläggsinformation:
Projektchef Marita Härmälä, tfn 029 533 5560. fornamn.efternamn@karvi.fi
Ljus Lucia-dag!
