Barn börjar skolan med jämna färdigheter i olika delar av Finland

Förstaklassarnas kunskaper och färdigheter har utvärderats för första gången nationellt. Färdigheterna i matematik och modersmål hos förstaklassarna ligger på samma nivå i olika delar av Finland. Skillnaderna i kunskaper mellan individer är emellertid mycket stora.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade färdigheter som gäller matematik samt modersmål och litteratur hos elever i första årskursen under hösten 2018. Syftet med utvärderingen som kallas inledande mätning var att kartlägga hela spektrumet av elevernas kunnande. Därför hade en del uppgifter utformats att vara mycket lätta och andra mycket svåra.

I det nationella samplet deltog sammanlagt 7 770 elever i utvärderingen (12,9 % av åldersklassen) som representerade hela Finland. Eleverna gjorde uppgifter med auditiva instruktioner på surfplattor eller datorer. Alla elever gjorde uppgifterna på undervisningsspråket i sin skola, dvs. på finska eller svenska.

Stora skillnader i individernas färdigheter – det genomsnittliga kunnandet ligger emellertid på samma nivå i olika delar av landet

Det förekommer stor individuell variation i elevernas färdigheter då de börjar skolan. Det fanns fler mycket skickliga elever än elever med mycket svaga färdigheter.

– De svagaste eleverna förstod till exempel begreppen mer, mindre, framför och bredvid, men bara att känna igen siffror var svårt för många. Å andra sidan kunde de mest avancerade eleverna läsa och förstå en hel berättelse och de räknade smidigt addition och subtraktion i talområdet 0–100, berättar projektchef Annette Ukkola.

Av eleverna kunde 29 procent läsa flytande hela meningar och 32 procent kunde läsa ord. Således kunde cirka 40 procent av eleverna inte ännu läsa. Emellertid kunde cirka en fjärdedel av dem skickligt koppla ihop bokstäver och språkljud och av resten kunde många koppla ihop några bekanta bokstäver och språkljud.

Regional jämförelse avslöjade emellertid att trots skillnaderna på individnivå var kunskaperna och färdigheterna rätt så jämna i olika delar av Finland. Antalet poäng för elever i olika regionförvaltningsverksområden varierade endast litet. Det genomsnittliga kunnandet var bäst i regionförvaltningsverksområdena i Västra och Inre Finland samt Norra Finland. Elevernas färdigheter var något bättre i urbana kommuner än i tätorts- och landsbygdskommuner.

Elevernas kunskaper och färdigheter var i genomsnitt lika goda i finsk- och svenskspråkiga skolor. Däremot hade elever som studerar finska eller svenska som andra språk i genomsnitt klart svagare färdigheter än andra, även om spridningen bland deras kunskaper var stor.

Skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas kunskaper var små. Flickornas färdigheter var i genomsnitt endast något bättre än pojkarnas. Pojkarnas färdigheter däremot fördelades i större omfattning än flickornas: största delen av såväl de som hade den svagaste kunskapen i uppgifterna som de bästa färdigheterna var pojkar.

Flickorna klarade av uppgifterna i modersmål och litteratur i genomsnitt bättre än pojkarna. Emellertid var majoriteten av dem med toppresultat i modersmål pojkar. Pojkarna behärskade uppgifter i matematik i genomsnitt bättre än flickorna, och alla elever med toppresultat i matematiska uppgifter var pojkar. Pojkarna utgjorde emellertid även majoriteten av de elever som hade de svagaste kunskaperna i matematik och modersmål.

Bakgrundsuppgifter kan senare förklara utvecklingen av kunskaper

I samband med utvärderingen samlades bakgrundsuppgifter in av rektorerna och lärarna i sampelskolorna. Majoriteten av eleverna fick börja sin skolgång med undervisning av en behörig klasslärare. 94 procent av lärarna var behöriga, och drygt hälften av dem hade specialiserat sig i nybörjarundervisning. Lärarna hade också mycket undervisningserfarenhet eftersom tre fjärdedelar av dem hade arbetat som klasslärare i över 10 år. Man samlade även i uppgifter till exempel om elevantalet i skolorna, undervisningsgruppernas storlek och metoder som lärarna använder.

Ännu har man inte studerat sambandet mellan de uppgifter som lärare och rektorer gett och elevens kunskaper, eftersom eleverna hade gått högst några veckor i skola då utvärderingen genomfördes. Skolan och läraren har därmed i praktiken inte haft någon inverkan på elevernas kunskaper under mätningstiden. Med dessa uppgifter kan man emellertid försöka förklara elevernas kunskaper under den nästa mätningsomgången hösten 2020. Genom en longitudinell utvärdering utreds även om grundskolan kan jämna ut skillnader i elevernas utgångspunkter.

Lärare till förstaklassare har en utmanande uppgift

Utifrån den inledande mätningen kan man säga att eleverna börjar sin grundskola med mycket varierande kunskaper i olika klass-, skol- och lärmiljöer. Skillnaderna mellan kunskaper är inte tydliga mellan regioner, kommungrupper, skolor med olika språk eller kön: det finns flickor och pojkar med mycket goda och svaga kunskaper i olika delar av Finland såväl i städer, tätorter som på landsbygden samt både i finsk- och svenskspråkiga skolor. Förstaklassarnas lärare står därmed inför en stor utmaning. En väsentlig del av lärarens yrkeskunskaper är differentiering av undervisningen, vilket även de nya grunderna för läroplanen styr till. Då läraren tar hänsyn till elevernas olika utgångspunkter, kan varje elev lära sig mer och göra meningsfulla framsteg i skolan.

Resultaten visar att eleverna inleder sin skolgång tämligen jämställda runt om i Finland, oberoende av skolans undervisningsspråk. I en longitudinell utvärdering kan man följa upp hur utbildningens jämna kvalitet uppfylls nationellt. Utvärderingsresultaten kan även utnyttjas för utveckling av undervisningen och förbättring av inlärningsförutsättningarna.

Den speciella utvärderingen startade en longitudinell utvärdering av lärresultat

Den inledande mätningen är på många sätt en exceptionell utvärdering av lärresultat. I regel jämförs i utvärderingar av lärresultat elevernas kunskaper med de mål som ställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen definierar emellertid inte vad elever som börjar i årskurs 1 borde kunna. Därför var syftet att kartlägga elevernas kunskapsskala i början av den grundläggande utbildningen.

De elever som deltog i utvärderingen var exceptionellt unga, vilket medförde speciella utmaningar för genomförandet av utvärderingen. Därför hade den digitala uppgiftsserien för första gången auditiva instruktioner. Således kunde eleverna göra uppgifterna i sin egen takt oberoende av läsfärdighetsnivån. Utvärderingen var unik även eftersom samma uppgiftsserie användes till utvärdering av kunskaper och färdigheter i anknytning till två olika läroämnen.

Den inledande mätningen startade även en longitudinell utvärdering av lärresultat som omfattar hela den grundläggande utbildningen och som följer upp utvecklingen av färdigheter som gäller matematik och modersmål och litteratur. Kunskaper och färdigheter hos samma elever mäts senare i början av årskurs 3, slutet av årskurs 6 och slutet av årskurs 9. Syftet är också att utreda till exempel kopplingen mellan barnets hembakgrund, deltagande i småbarnspedagogik och undervisningsgruppens storlek med kunskaper och deras utveckling.

Tilläggsinformation:
projektledare Annette Ukkola, annette.ukkola@karvi.fi, tfn 029 533 5548
på svenska: projektledare Carola Åkerlund, carola.akerlund@karvi.fi, tfn 029 533 5554

Utvärderingsrapport
Inledande matningen -infografen (PDF)