Många invandrarstuderande upplever att en tidigare högskoleexamen som avlagts i utlandet inte hjälper för att få jobb i Finland. På grund av detta söker de sig tillbaka till studier. Uppföljningen av hur studierna framskrider försvåras emellertid av att högskolorna vanligen inte ser personer med utländsk bakgrund som en egen grupp. Utvecklingen av akademiska språkkunskaper stöds inte tillräckligt.
Storleken på ungdomsåldersklasser med utländsk bakgrund som potentiellt går vidare till högre nivå ökar under de kommande åren. Det är viktigt att man också i högskoleutbildningen proaktivt förbereder sig inför detta. Till exempel har i dag vart fjärde barn som inte uppnått skolåldern i huvudstadsregionen utländsk bakgrund. Det är mot denna bakgrund som NCU publicerar en utvärdering av situationen för studerande med utländsk bakgrund i högskolor.
Med utländsk bakgrund avses studerande, vars föräldrar är födda utomlands och som själva antingen har flyttat till Finland eller är födda i Finland. Internationella studerande har lämnats utanför granskningen.
Utvärderingen kombinerar statistik och studerandes erfarenheter
Som material i utvärderingen används såväl statistiska uppgifter från 2012–2017 som erfarenheter bland studerande i målgruppen. NCU har förutom från studerande också samlat in material genom att höra högskolepersonal och högskolornas ledning. Utvärderingsgruppen besökte 11 yrkeshögskolor eller universitet.
Studerande med utländsk bakgrund identifieras inte som en egen grupp
Utvärderingens resultat är att högskolorna i regel inte identifierar studerande med utländsk bakgrund som en egen grupp, dvs. de registreras inte i officiella system. Det här gör det svårare att rikta kommunikationen, handledningen och stödet samt att följa upp hur studierna framskrider.
Enligt utvärderingen har de studerande nytta av positiv särbehandling som beaktar behoven av särskilt stöd. De vill emellertid inte bli stämplade som personer med invandrarbakgrund. Högskolorna betonar däremot jämlikhet och likabehandling. Behoven av stöd hos studerande med utländsk bakgrund borde samordnas med detta. Det har visat sig att till god praxis hör till exempel att anslå extra tid vid tentamina och att över huvud taget ge möjlighet till individuell handledning under utbildningsvägen.
Mer fokus på nätverkande i arbetslivet redan under studietiden
Motivet till studierna var ofta viljan att få arbete i Finland. Många studerande med invandrarbakgrund upplevde att en tidigare högskoleexamen som avlagts i utlandet inte hjälpte för att bli sysselsatt i Finland. Därför sökte de sig tillbaka till studier.
– De studerande med invandrarbakgrund som vi mötte under besöken verkade vara uthålliga och målmedvetna. De har en stark motivation att studera och därigenom även att komma in på arbetsmarknaden. Mötena med studerandena övertygade vår utvärderingsgrupp om hur väsentligt det är för ett litet land som Finland att vi kan bidra till att samhället kan utnyttja all kompetenspotential, konstaterar utvärderingens ordförande Maija Airas.
Kontakten mellan studierna och arbetslivet borde också öka. Man borde göra det enklare att identifiera kompetens, öka möjligheterna till arbetspraktik samt erbjuda stöd för nätverkande i arbetslivet under studierna.
”Alternativet finska som andra språk var lätt på gymnasiet, men det har slagit tillbaka i universitetslivet”
Flera studerande med goda språkkunskaper hade på föregående utbildningsstadier hänvisats till undervisning i finska som andra språk. Detta har inte stött utvecklingen av akademiska språkkunskaper.
I utvärderingen observerades att högskolorna inte i tillräckligt hög grad identifierar de behov som studerande med utländsk bakgrund har då de utvecklar sina språkkunskaper till en expertnivå. Vid sidan av att öka antalet kurser i finska som andraspråk borde de studerande kunna bygga upp sin studieväg så att språkkunskaperna utvecklas under hela studietiden som en del av andra akademiska studier. Det är inte endast fråga om att lära sig språket, utan också av att tillägna sig hela studiekulturen. Studerande med utländsk bakgrund borde bli mer delaktiga och aktiva aktörer i de gemensamma aktiviteterna i högskolor, till exempel i fråga om olika arbetsgrupper och studentorganisationsverksamheten.
Utvärderingsgruppen uppmuntrar högskolorna att ta hänsyn till studerande med utländsk bakgrund, identifiera dem som en del av högskolegemenskapen och observera de specifika frågor som dessa studerande stöter på både då de söker till högskolor och studerar vid högskolor. Utvärderingsgruppen uppmuntrar även utbildningspolitiska beslutsfattare att genom styrning av högskolor säkerställa att delaktigheten hos studerande med utländsk bakgrund i högskoleutbildningen uppfylls och att detta följs upp.
Mer information:
Maija Airas, utvärderingsgruppens ordförande, tfn 029 533 8588 (maija.airas@oph.fi)
projektchefer Marja-Liisa Saarilammi tfn 029 533 5528 (marja-liisa.saarilammi@karvi.fi) och Hanna Väätäinen tfn 029 533 5568 (hanna.vaatainen@karvi.fi).
Rapporten ”Taustalla on väliä. Ulkomaalaistaustaiset opiskelijat korkeakoulupolulla” (Bakgrunden spelar roll. Studerande med invandrarbakgrund i högskolan) kan laddas ner på NCU:s webbplats www.karvi.fi.
Dela på Facebook Dela på Twitter
Ljus Lucia-dag!
