Kommunens svenskhetsgrad har ett starkt samband med elevernas kunskaper i finska

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Virpi Pietiläinen

Skillnader i resultaten mellan elever som bor i kommuner med olika svenskhetsgrad är stor. Resultatet i lärokursen finska, som studeras huvudsakligen av elever från svenskspråkiga hem, varierar mycket beroende på om kommunerna har finskspråkig eller svenskspråkig majoritet. Bland de tvåspråkiga eleverna, som läser modersmålsinriktad finska, är skillnaderna inte lika stora.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade i april 2021 lärresultaten i A-finska i slutet av årskurs 9. Utvärderingen gällde båda lärokurserna i läroämnet A-finska: den modersmålsriktade lärokursen (mofi) som är avsedd för elever som även har finska som hemspråk, och finska som andra inhemskt språk (finska), som är avsedd för elever som inte talar finska hemma.

Samplet delades in i regionerna Södra Finland (Södra Finlands RFV) och Västra Finland (innefattar alla övriga kommuner med svenskspråkig grundläggande utbildning). Vissa kommuner är finskspråkiga, andra tvåspråkiga eller svenskspråkiga.  Skolorna delades in i fyra grupper beroende på kommunens svenskhetsgrad: finskspråkiga kommuner där under 10 procent är svenskspråkiga, finskt-svenskt tvåspråkiga kommuner där över hälften är finskspråkiga, svenskt-finskt tvåspråkiga kommuner där över hälften är svenskspråkiga och svenskspråkiga kommuner där över 80 procent är svenskspråkiga.

– Vi är på NCU speciellt oroade över de stora skillnaderna i resultaten i lärokursen i finska mellan elever i kommuner med finskspråkig majoritet och kommuner med svenskspråkig majoritet, säger Carola Åkerlund.

Kommunens svenskhetsgrad har ett starkt samband med resultatet

I lärokursen i finska är skillnaden i resultaten mellan kommuner med olika svenskhetsgrad stor. Elever som bor i kommuner med finskspråkig majoritet är allmänt taget bra på finska.  Det genomsnittliga resultatet i alla utvärderingsuppgifterna (helhetsresultat) för dessa elever ligger klart över det nationella medeltalet. Även i de finskt-svenskt tvåspråkiga kommunerna har eleverna i Södra Finland gott resultat och ligger över det nationella medeltalet. I de övriga tvåspråkiga kommunerna är resultaten i genomsnitt ungefär lika i båda regionerna oberoende av vilket språk är majoritetsspråk i kommunen. Resultaten ligger strax under det nationella medeltalet. I de svenskspråkiga kommunerna är resultatet klart under det nationella medeltalet.

I lärokursen i mofi är helhetsresultatet i de finskspråkiga kommunerna i både Södra och Västra Finland över det nationella medeltalet. Även i de tvåspråkiga kommunerna i Södra Finland ligger det genomsnittliga resultatet strax över det nationella medeltalet. I de tvåspråkiga kommunerna i Västra Finland ligger resultatet under det nationella medeltalet.  Skillnaderna i resultaten mellan kommuner med olika språkprofiler är mindre i lärokursen i mofi än i lärokursen i finska. Mofi-eleverna lyckades utmärkt i delmålet förmåga att tolka texter i alla kommunprofiler. Tre fjärdedelar av eleverna i hela samplet nådde kunskapsnivån för goda kunskaper eller bättre.

Skillnader mellan könen

I lärokursen i finska är skillnaden i resultaten mellan flickor och pojkar liten. I lärokursen i mofi är skillnaden i resultaten mellan flickor och pojkar medelstor.

– Det talas mycket i utvärderingar av lärresultat om skillnader mellan könen. I lärokursen i finska är skillnaden mellan flickor och pojkar liten. Skillnaderna i resultaten mellan elever i kommuner med olika svenskhetsgrad är mycket större, säger Carola Åkerlund.

Positiv inställning till läroämnet och användandet av finska på fritiden ger bättre resultat

De niondeklassare som tycker om läroämnet och ansåg att finska är ett nyttigt läroämne lyckades bättre i utvärderingsuppgifterna än de som inte tycker lika mycket om ämnet och ansåg att de inte har så stor nytta av finskan. Användning av finska på fritiden har även ett positivt samband med elevernas resultat i båda lärokurserna. Eleven som använder finska på fritiden har bättre resultat.

– Detta ställer eleverna i ojämlik situation, då eleverna i de mer svenskspråkiga kommunerna inte har samma möjlighet att använda sina kunskaper i finska på fritiden som elever i mer finskspråkiga kommunerna, säger Elina Peltola.

Skrivfärdigheterna har sjunkit sedan 2009

I lärokursen finska har andelen elever med goda skrivkunskaper (A2.2, LP 2014) sjunkit från 40 procent till 19 procent från utvärderingen år 2009. I lärokursen i mofi är skillnaden ännu större, år 2009 nådde 69 procent av eleverna nivån för goda kunskaper (B1.2, LP 2014), år 2021 cirka en tredjedel.

Skrivfärdigheterna i utvärderingen 2021 varierar stort mellan kommuner med olika språkprofiler men i varje kommunprofil finns elever med svaga skrivfärdigheter. Nationellt har cirka en tredjedel av eleverna i lärokursen finska svaga kunskaper. Ju svenskspråkigare en kommun är desto större andel elever har svaga skrivfärdigheter. I mofi är skillnaderna mellan kommuner med olika språkprofil inte lika stor. I mofi har andelen elever med goda kunskaper sjunkit mycket.

– Samma fenomen syns även i utvärderingen i svenska och litteratur som genomfördes 2019. Att producera texter är det delområde som är svagast och där skillnaden mellan flickors och pojkars prestationer är störst, säger Jukka Marjanen.

Hur borde undervisningen utvecklas?

  1. De behövs mer stöd för de elever som använder sällan finska på sin fritid.
  2. Elevernas skrivfärdigheter har blivit sämre sedan utvärderingen 2009. Skolorna borde utveckla en mer systematisk och långsiktig undervisning i skriftlig produktion.
  3. Motivation, attityder och självförtroende till läroämnet finska har ett starkt samband med resultatet. Genom att i undervisningen välja intressanta och aktuella teman och skapa en trygg atmosfär kan motivationen öka och eleverna får en positivare inställning till finskan.
  4. Kommunerna och skolorna borde tydligare konkretisera i den lokala läroplanen språkutvecklingen som en kontinuerligt pågående process.
  5. Bedömningen är inte jämlik. Skolorna i de finskspråkiga kommunerna har strängare bedömning än skolorna i de övriga kommunprofilerna. Genom samarbete mellan skolor, kommuner och regioner kunde bedömningsprocessen göras tydligare och enhetligare för att få likvärdigare bedömning i den grundläggande utbildningen.

Bakgrundsinformation

  • Deltagare: 1 471 elever som studerar finska som andra inhemskt språk (finska), 1 021 elever som studerar enligt den modersmålsinriktade lärokursen (mofi)
  • Utvärderingen genomfördes digitalt
  • Elevernas språkkunskaper utvärderades i förmåga att tolka texter (hör- och läsförståelseuppgifter) och förmåga att producera texter (muntlig och skriftlig produktion)
  • Enligt läroplanen 2014 bedöms elever i slutet av den grundläggande utbildningen i A-finska enligt kunskapsnivåer, enligt en finländsk version av den europeiska referensramen för språk och språkutveckling. I lärokursen i finska är kunskapsnivån för goda kunskaper (vitsordet 8) B1.1 i förmåga att tolka och A2.2 i förmåga att producera. I lärokursen i mofi är kunskapsnivån för goda kunskaper i alla delmål B1.2.
  • Med helhetsresultat menas det genomsnittliga resultatet i alla utvärderingens uppgifter. Resultatet presenteras enligt en standardiserad skala, som används i internationella PISA-utvärderingar. Det nationella genomsnittet ställdes på femhundra (500) poäng. Detta betyder att en elev med genomsnittliga kunskaper får 500 poäng. I lärokursen i finska ligger cirka 63 procent av alla elevers resultat inom intervallet 400–600 poäng. I lärokursen i mofi ligger cirka 69 procent av alla elevers resultat i intervallet 400–600 poäng.

Tilläggsinformation:

Carola Åkerlund, projektledare (carola.akerlund@karvi.fi, tfn 029 553 5554)

Jukka Marjanen, ledande utvärderingsexpert, metodexpert (jukka.marjanen@karvi.fi, tfn. 029 533 5559)

Elina Peltola, utvärderingsexpert (elina.peltola@karvi.fi, tfn 029 533 5534)

 

Rapporten publiceras den 24 mars kl. 9.00 på NCU:s hemsida.

Publiceringen av resultaten hålls virtuellt via Microsoft Teams torsdagen den 24 mars kl. 14–16.

Stäng