Metoderna mot mobbning är ett viktigt stöd för skolorna – användning som ger resultat förutsätter engagemang och resurser

Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Virpi Pietiläinen

Arbetet mot mobbning i skolorna upplevs i huvudsak fungera väl, men elevernas och vårdnadshavarnas roll borde utvidgas. Olika metoder mot mobbning stöder skolornas verksamhet, men man måste fästa uppmärksamhet vid att förankra dem. Personalens engagemang, ledningens stöd och elevernas aktiva deltagande i verksamheten är viktiga för att förebygga mobbning. Även samarbetet mellan hemmet och skolan är viktigt för att vårdnadshavarna ska veta att man effektivt ingriper i mobbning i skolan.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har genomfört en utvärdering av metoder mot mobbning i den grundläggande utbildningen. Sju metoder utvärderades: ett övergripande åtgärdsprogram mot mobbning, förebyggande metoder som betonar elevernas delaktighet och aktiva aktörskap, metoder för att utreda mobbningssituationer samt en metod som fokuserar på att lösa långvariga mobbningssituationer.

Enligt utvärderingsresultaten var skolornas personal samt eleverna och vårdnadshavarna i regel nöjda med skolornas arbete mot mobbning. Många skolor använder flera metoder och verksamhetssätt i sitt arbete mot mobbning. Olika metoder mot mobbning kan ses som kompatibla funktioner som stöder varandra i skolornas vardag och som stärks av skolornas egen verksamhetskultur.

Förankringen av metoderna i skolan främjades av personal som förbundit sig att använda metoden, av ledningens stöd samt av att metoden knutits till skolans övriga verksamhet och arbete för att främja välbefinnandet.

”I beklagligt många skolor hängde användningen av metoden på endast några ansvarspersoner”, säger utvärderingsexpert Niina Rumpu.

”Om hela personalen inte har förbundit sig till verksamheten är det svårt att förankra arbetet mot mobbning i skolornas vardag”, fortsätter hon.

Utöver en engagerad personal behöver arbetet mot mobbning stöd av ledningen samt tillräckligt med tid och möjligheter för att verksamheten ska kunna genomföras kontinuerligt.

Tydliga anvisningar och material som är lätta att använda ökar metodernas användbarhet i skolorna. Arbetet mot mobbning kräver ändå att skolorna kontinuerligt följer med situationen, utvärderar och utvecklar verksamheten. Många metoder mot mobbning erbjuder anvisningar med hjälp av vilka skolorna kan övervaka sitt eget arbete mot mobbning och dess resultat. Det uppföljningsarbete som skolorna utför är också viktigt för att utveckla hur metodernas fungerar.

Elevernas delaktighet måste stärkas – mobbning märks inte alltid

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att man konsekvent ingriper även i diskret, indirekt mobbning. Oberoende av vilken metod de använde lyfte skolorna fram nätmobbning mellan eleverna, elevernas ensamhet och elevernas frånvaro som de största problemen vid sidan av mobbningen mellan eleverna.

”Att bli mobbad kan kännas skamligt för barn eller unga, eftersom det är viktigt i synnerhet för unga i högstadieåldern att klara sig i kamratgänget. Det är också ofta utmanande för unga att berätta om indirekt, diskret mobbning: hur kan man föra saken på tal om det inte är fråga om enskilda gärningar som kan beskrivas, utan om en diffus och obehaglig känsla av att bli avvisad av sina jämlikar?” beskriver utvärderingsexpert Eeva-Liisa Markkanen.

Materialet som samlats in från eleverna visade att det är särskilt viktigt att stärka elevernas förtroende för att de vuxna i skolan har en vilja och metoder att ingripa i mobbning. En del av eleverna upplevde att vuxna inte börjar utreda mobbningssituationer tillräckligt aktivt.

Av de elever som svarade på NCU:s enkät och som upplevt mobbning hade 29 procent inte berättat om det som hänt för en vuxen i skolan. Den vanligaste orsaken till att man inte berättade om mobbningen nämndes var att man inte trodde att det skulle ha någon inverkan. Eleverna upplever att det är särskilt svårt att berätta om mobbning via webben.

Interaktionen mellan eleverna ser annorlunda ut för eleverna än för de vuxna i skolan. Information om faktorer som påverkar atmosfären och till exempel konflikter som uppstått i sociala medier förmedlas inte till de vuxna i skolan av sig själv.

”Därför är det mycket viktigt att eleverna aktivt inkluderas i planeringen och utvecklingen av den egna skolans verksamhetssätt för att främja en god sammanhållning och ingripa i mobbning. Att bygga upp en positiv interaktion och förtroende mellan eleverna och lärarna har en nyckelroll i arbetet mot mobbning, så att eleverna vågar informera de vuxna i skolan om mobbning de upplevt”, beskriver Markkanen.

Viktigt att ta med vårdnadshavarna i arbetet mot mobbning

Cirka en tredjedel av de vårdnadshavare som svarade på NCU:s enkät upplevde att de inte fått information om hur mobbning förebyggs i det egna barnets skola, hur man ingriper i mobbning eller hur fallen utreds. Ännu färre upplevde att de fått information om hur den metod mot mobbning som används i skolan genomförs.

För att arbetet mot mobbning i skolorna ska fungera är det av största vikt att man fäster uppmärksamhet vid att både eleverna och vårdnadshavarna tydligt informeras om att skolorna har viljan och metoderna för att ingripa i situationen. I förebyggandet av mobbning är det viktigt att ta med både elever och vårdnadshavare i arbetet mot mobbning i skolorna.

Coronasituationen har för sin del påverkat arbetet för att främja gemenskap i skolorna, eftersom gemensamma evenemang och tillställningar inte har kunnat ordnas under coronatiden. Elevernas delaktighet i arbetet mot mobbning är av största vikt och bör stärkas ytterligare.

”Nu i början av läsåret är det viktigt att säkerställa att förebyggande åtgärder som främjar gemenskap stärks i skolorna”, sammanfattar Rumpu och Markkanen.

Utvärderingsresultaten presenteras onsdagen den 24 augusti kl. 12.00, då en sammanfattning publiceras. En mer omfattande utvärderingsrapport publiceras i september 2022. Representanter för media är välkomna till vår resultatpresentation.

Metoder som utvärderats: Gutsy Go (Gutsy Go ry), K-0 (Aseman Lapset ry – Stationens barn rf.), KiVa-Koulu – Kiva skola (Åbo universitet/ INVEST psykologia), Tunne- ja turvataitokasvatus – Oulun malli (Turvallinen Oulu -hanke), Verso-sovittelu – Kamratmedling (Suomen Sovittelufoorumi ry – Finlands fostran för medling rf), Tukioppilastoiminta (Mannerheims Barnskyddsförbund) och Vänelevsverksamheten (Folkhälsan)

Rapport (på finska):

Kiusaamista ehkäisevien sekä hyvinvointia ja työrauhaa parantavien menetelmien arviointi

Mer information:

  • utvärderingsexpert Niina Rumpu, niina.rumpu(a)karvi.fi, tfn 029 533 5525
  • utvärderingsexpert Eeva-Liisa Markkanen, eeva-liisa.markkanen(a)karvi.fi, tfn 029 533 5540

Stäng