Utvärdering av lärresultat i A-engelska i årskurs 7 i den grundläggande utbildningen hösten 2018

8/2017–5/2019

I september 2018 kommer Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) att genomföra en utvärdering av lärresultaten i A-engelska i årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. I utvärderingen deltar både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor. I den grundläggande utbildningen är engelska det mest studerade språket i årskurserna 1–6. Höstterminen 2016 studerade sammanlagt 71 % av eleverna engelska antingen som ett för alla gemensamt eller frivilligt språk. Samtidigt var andelen elever som studerade andra främmande språk 18 %. I årskurserna 7–9 studerade praktiskt taget alla elever engelska (Statistiska centralbyrån 2017).

Utvärderingens syfte är att få tillförlitlig, nationell information om hur väl målen i läroplansgrunderna har uppnåtts i övergångsskedet mellan årskurserna 1–6 och årskurserna 7–9. Utvärderingen är en longitudinell studie, vilket betyder att samma elever utvärderas på nytt i slutskedet av årskurs 9. Centrala frågor i utvärderingen är elevernas språkkunskaper i de centrala innehållsområdena i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (förmåga att kommunicera, förmåga att tolka, förmåga att producera texter). Dessutom är man intresserad av det som eleverna gör för att utveckla sina kunskaper i att studera språk och sin språkliga medvetenhet, om de till exempel sätter mål för sitt eget lärande och hur de kan utnyttja olika lärmiljöer. Sambandet mellan lärresultaten och elevens bakgrundsuppgifter och studiemiljön ger kunskap om jämlikhet och rättvisa i utbildningen.

Utvärderingen genomförs digitalt, med hjälp av en bärbar dator eller bordsdator. Enligt läroplansgrunderna borde språkundervisningen också befrämja utvecklandet av elevernas multilitteracitet (LP 2014, 219). Informations- och kommunikationsteknologi erbjuder en möjlighet att genomföra utvärderingen i autentiska situationer (LP 2014, 221).


Utvecklingsrekommendationer

Utifrån lärresultatet i A-engelska finns här nedan de mest centrala slutsatserna och rekommendationerna för utveckling av undervisningen och lärandet i engelska språket samlade.

Av projekten som fokuserar sig på tidigareläggning av språkundervisning riktar sig största delen på engelska (https://www.oph.fi/utvecklingsprojekt/spetsprojektet_for_sprakundervisning), och följderna av detta måste diskuteras.

  • Största delen av de elever som deltog i utvärderingen hösten 2018 nådde kunskapsnivån för goda kunskaper (kunskapsnivån A2.1), vilket motsvarar skolvitsordet 8. Denna kunskapsnivå uppnåddes i genomsnitt med fyra års studier. Därmed borde man diskutera hur den nuvarande kunskapsnivån för goda kunskaper ställs i relation till det högre antalet undervisningstimmar. Borde man höja kunskapsnivån för goda kunskaper i slutet av årskurs 6?
  • Det är viktigt att samla in information om effekterna av tidigareläggning av språkundervisningen då de första åldersklasserna går i slutet av årskurs 6. Då kunde man utvärdera effekten av det ökade antalet undervisningstimmar på elevernas kunskaper.

I undervisningen ska man fästa särskilt vikt vid att stödja de elever som vid slutet av årskurs 6 har svårigheter i att lära sig och studera engelska.

  • Eftersom man inte kan påverka elevens bakgrundsfaktorer (till exempel vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund), ska elever med svaga resultat stödjas i sina studier i ett så tidigt skede som möjligt.
  • Eleverna fördelas redan i årkurs 7 i elever som har goda och svaga kunskaper i engelska, vilket kan påverka elevens planer på fortsatta studier. Var femte elev som genomförde hela utvärderingen nådde inte i ett enda delområde kunskapsnivån för goda kunskaper.
  • De elever som använder engelska på fritiden hade ett bättre resultat. Därför ska elever även i fortsättningen uppmuntras till att mångsidigt utnyttja det engelskspråkiga utbudet. Den digitala tekniken möjliggör mångsidiga sätt att lära sig engelska oberoende av var man befinner sig.

Arbetssätt som stöder lärandet av engelska språket ska ökas i skolorna och bedömningspraxisen ska göras mångsidigare.

  • Det var sällsynt att eleven satte upp mål för det egna lärandet i de lägre årskurserna, även om läroplanen (LP 2014) betonar vikten av elevernas delaktighet. Att lära sig språk förutsätter ett långsiktigt arbete samt en mångsidig, kontinuerlig och uppmuntrande respons om styrkorna och svagheterna i de egna kunskaperna och färdigheterna. Skriftliga prov mäter endast en del av elevens kunskaper.
  • Utifrån responsen i de muntliga uppgifterna av lärare och elever ska man satsa mycket mer på muntliga språkfärdigheter och på att uppmuntra eleven att våga tala. Muntliga färdigheter är en väsentlig del av språkkunskap.
  • Elevernas positiva inställning till engelska språket ska utnyttjas som en värdefull resurs i lärandet. Ett sätt att göra detta är att synliggöra elevernas intresse för engelska på fritiden i skolans bedömningspraxis och även i övriga skolstudier.

Lärarna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper i att bedöma.

  • Bedömning som baserar sig på kriterierna som finns i Nivåskala för språkkunskap och språkutveckling har använts i undervisning av språk i två årtionden. Denna utvärdering visade att tolkning av kriterierna och användningen av dem i undervisningen är fortfarande inte en naturlig del av bedömningen hos alla lärare i engelska. Man borde fästa mer vikt vid detta kompetensbehov i lärarutbildningen och fortbildningen för språklärare.
  • Utvecklingen av lärarnas bedömningskompetens ska vara målinriktad och kontinuerlig. Det förutsätter att god praxis sprids till lärare i ett lättillgängligt format. Som stöd för lärarnas bedömning borde man till exempel samla in prestationer på olika kunskapsnivåer i tal och skrift från studerande i olika åldrar. Modellprestationer i engelska från särskilt unga studerande (12–13-åringar) finns inte i Finland.

 

Dataskydd för rektorer

Dataskydd för lärare

Dataskydd för elever

Tilläggsinformation om utvärderingen:

projektchef Marita Härmälä, tfn 029 533 5560, förnamn.efternamn@karvi.fi

Stäng