A-finska, åk 9

Kuvassa poika kuulokkeet päässä tietokoneen äärellä.

Språkanvändning hemma och på fritiden har ett samband med resultaten i finska

Utvärderingen i A-finska bland elever i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen genomfördes i april 2021. I utvärderingen deltog 2 492 elever från 38 svenskspråkiga skolor i Finland. Utvärderingen gällde båda lärokurserna i läroämnet finska. I utvärderingen deltog 1 471 elever som studerar finska som andra inhemskt språk (finska) och 1 021 elever som studerar enligt den modersmålsinriktade lärokursen (mofi).

Utvärderingen genomfördes på NCU:s digitala utvärderingsplattform. Fokus låg på två delområden: förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter. För bägge lärokurserna utarbetades skilda utvärderingar. I anknytning till utvärderingen insamlades även information om bland annat elevernas språkbakgrund, användning av finska på fritiden och läsvanor.

Resultatet granskades ur tre olika synvinklar: region, kommunens språkprofil och kön. I rapporten presenteras ett helhetsresultat och resultaten i de olika delområdena. Med helhetsresultat menas resultatet i alla utvärderingens uppgifter. Helhetsresultatet presenteras enligt poäng. Det nationella genomsnittet ställdes på femhundra (500) poäng. Resultaten i de olika delområdena presenteras enligt kunskapsnivåer.

Helhetsresultat

Eleverna som läser lärokursen i finska kommer från olika språkliga miljöer och de stora skillnaderna i resultaten syntes i kommuner med olika språkprofiler. Resultatet bland eleverna som bor i finskspråkiga och finskt-svenskt tvåspråkiga kommuner i Södra Finland låg klart över medeltalet (590 resp. 544 poäng). Resultatet i de övriga tvåspråkiga kommunerna låg strax under genomsnittet i samplet (479–498 poäng). I de svenskspråkiga kommunerna var resultatet klart lägre (420 poäng).

Elever som läser lärokursen i mofi bor i finskspråkiga och i tvåspråkiga kommuner. Eleverna i finskspråkiga kommuner hade ett resultat som är över medeltalet i samplet (523 poäng). Resultatet i de finskt-svenskt tvåspråkiga kommunerna låg strax under genomsnittet (493 poäng). En klar skillnad i resultaten finns mellan elever i finskspråkiga kommuner och svenskt-finskt tvåspråkiga kommuner (466 poäng).

Sambandet mellan bakgrundsvariabler och resultatet

Det fanns ett tydligt samband mellan elevernas resultat och deras inställning till finska. I lärokursen i finska fanns de största skillnaderna i kunnandet. Den fjärdedel av eleverna som upplevde att de behärskar finska fick i genomsnitt 78,2 poäng mer än den fjärdedel av eleverna som upplevde att de inte gör det. Den fjärdedel av eleverna som upplevde ämnet som nyttigt fick i genomsnitt 46,3 poäng mer och den fjärdedel som uppgav att de tyckte om ämnet fick 41 poäng mer.

Användandet av finska på fritiden har ett tydligt samband med resultatet. Den fjärdedel av eleverna som oftare talar finska hemma och på fritiden fick ett bättre resultat. De elever som talar även finska hemma fick 73,4 poäng mer än de elever som enbart talar svenska hemma. De elever som talar finska med kompisarna fick i genomsnitt 48,5 poäng mer än de som talar enbart svenska med kompisarna. Även den fjärdedel av eleverna som på fritiden oftare tolkar och producerar texter fick bättre resultat (40,9 resp. 62,6 poäng mer).

Eleverna som läser lärokursen i mofi hade ungefär samma inställning till läroämnet oberoende av region eller kommunens svenskhetsgrad. Mellan eleverna finns dock skillnader. Den fjärdedel av eleverna som hade mer positiv inställning till skolarbetet fick i genomsnitt 38,9 poäng mer än den fjärdedel av eleverna vars inställning är sämre. Läsning på fritiden hade det största sambandet med resultatet. De elever som uppgav att de läser två eller fler böcker i månaden fick i genomsnitt 56,7 poäng mer än de elever som uppgav att de inte läser en enda bok i månaden. Gällande inställning till läroämnet fick den fjärdedel av eleverna som upplever att de behärskar ämnet 52,3 poäng mer än den fjärdedel som upplever att de inte behärskar ämnet.

Tolkningsuppgifterna

Det finns en tydlig skillnad i resultaten mellan skolor i kommuner med olika svenskhetsgrad i lärokursen i finska. Andelen elever med goda kunskaper var klart större i de finskspråkiga kommunerna (färre än 10 procent svenskspråkiga) än medeltalet i hela samplet. I lärokursen i mofi är resultatet utmärkt och skillnaderna mellan eleverna i de olika kommunprofilerna är små.

Skriftlig produktion

Elevernas skrivfärdigheter har blivit sämre sedan den senaste utvärderingen som genomfördes 2009. I lärokursen i finska nådde 40 procent av eleverna år 2009 nivån för goda kunskaper medan motsvarande andel var 19 procent år 2021. I lärokursen i mofi är skillnaden ännu större. År 2009 hade 69 procent av eleverna goda kunskaper, år 2021 32 procent.

Länkar till resultatet i utvärderingen i åk 9:

Utvärderingen var en del av en longitudinell utvärdering. En stor del av eleverna hade även deltagit i utvärderingen i slutet av årskurs 6 år 2018.  Kunskapsutvecklingen presenteras i en separat rapport hösten 2022.

Länkar till resultatet i utvärderingen i åk 6:

Mer information om utvärderingen:

Utvärderingsexpert Carola Åkerlund, tfn 029 533 5554

Utvärderingsexpert Elina Peltola, tfn 029 533 5534

Ledande utvärderingsexpert Jukka Marjanen, tfn. 029 533 5559

E-post: förnamn.efternamn@karvi.fi

Stäng