A-finska, åk 9

Kuvassa poika kuulokkeet päässä tietokoneen äärellä.

Longitudinell utvärdering i A-finska

NCU granskade utvecklingen av elevernas språkfärdigheter i A-finska från slutet av årskurs 6 till slutet av den grundläggande utbildningen. Granskningen gällde båda lärokurserna (finska och mofi). I granskningen deltog 1 215 elever som studerade lärokursen i finska och 843 elever som studerade lärokursen i mofi.

Utvecklingen i alla utvärderingsuppgifter granskades med poäng. Utvecklingen presenteras enligt en standardiserad skala, där det nationella genomsnittet ställdes på femhundra (500) poäng i årskurs 6. Resultatet i årskurs 9 är relaterad till resultatet i årskurs 6.

I rapporten presenteras utvecklingen i delområdena förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter både i poäng och i kunskapsnivåer.

Kommunerna delades in i fyra grupper enligt andelen svenskspråkiga i kommunen:

Finskspråkiga kommuner, där andelen svenskspråkiga är under 10 procent (grön)

Tvåspråkiga kommuner, där andelen finskspråkiga är mellan 11-50 procent (orange)

Tvåspråkiga kommuner, där andelen svenskspråkiga är mellan 51-80 procent (blå)

Svenskspråkiga kommuner, där andelen svenskspråkiga är över 80 procent (brun)

 

Andel elever enligt kommunens språkprofil

(endast kommunprofil, inte region)

Utvecklingen i lärokursen i finska

I figur 1 presenteras helhetsresultatet i hela samplet och i de olika kommunprofilerna. Den svarta linjen markerar resultaten samt utvecklingen från årskurs 6 till 9 för hela samplet. Utvecklingen i de olika kommunprofilerna är markerade med egen färg.

FIGUR 1. Kunskapsutveckling i lärokursen i finska

Redan i årskurs 6 fanns skillnader i resultatet mellan kommunprofilerna. I de finskspråkiga kommunerna (<10%) fick eleverna i medeltal 558 poäng i årskurs 6 och 733 poäng i årskurs 9. Utvecklingen var störst i denna kommunprofil (175 poäng). De tvåspråkiga kommunerna med finskspråkig majoritet hade även i årskurs 6 ett bättre resultat än i samplet och utvecklingen i denna kommunprofil är större än för samplet (133 poäng).

I kommunprofilerna där svenskan är ett majoritetsspråk låg resultatet i årskurs 6 under det nationella medeltalet (479 resp. 461 poäng). Utvecklingen i de tvåspråkiga kommunerna med svenskspråkig majoritet var lika som i samplet (116 poäng). I de svenskspråkiga kommunerna var utvecklingen liten (45 poäng). I årskurs 9 ligger elevernas kunskaper i de svenskspråkiga kommunerna på samma nivå som nationella medeltalet var i årskurs 6.

Utvecklingen i lärokursen i mofi

I figur 2 presenteras helhetsresultatet i hela samplet och i de olika kommunprofilerna. Den svarta linjen markerar resultaten samt utvecklingen från årskurs 6 till 9 för hela samplet. Utvecklingen i de olika kommunprofilerna är markerade med egen färg.

FIGUR 2. Kunskapsutveckling i lärokursen i mofi

I årskurs 6 var skillnaderna i resultatet mellan de olika kommunprofilerna små. Eleverna i de finskspråkiga och de finskt-svenskt tvåspråkiga kommunerna utvecklades litet mer än eleverna i de svenskt-finskt tvåspråkiga kommunerna. Skillnaden mellan till exempel de finskspråkiga kommunerna och de svenskt-finskt tvåspråkiga kommunerna ökade en aning.

I de finskspråkiga kommunerna var kunskapen bättre än i de övriga kommunprofilerna både i årskurs 6 och årskurs 9. Skillnaden i kunskaperna i årskurs 9 mellan eleverna i de finskspråkiga och de svenskt-finskt tvåspråkiga kommunerna närmar sig medelstor.

Flickors och pojkars utveckling

I lärokursen i finska låg flickors och pojkars kunskaper ungefär på samma nivå i årskurs 6. Utvecklingen för flickor och pojkar var lika stor. I lärokursen i mofi hade flickorna i årskurs 6 en aning bättre resultat än pojkarna. Utvecklingen för flickor och pojkar var lika stor. Den kunskapsskillnad som fanns i årskurs 6 var lika i årskurs 9.

Bakgrundsfaktorer som har samband med utvecklingen

Kommunens språkprofil har ett starkt samband med kunskaperna och utvecklingen i lärokursen i finska. Elever bor i svenskspråkiga miljöer hör sällan finska på fritiden. Elever som uppgav i årskurs 6 att de använder finska på fritiden utvecklades mer än de elever som uppgav att de inte använder finska på fritiden.

Även inställningen till läroämnet har ett samband med utvecklingen. Den fjärdedel av elever som upplevde sig ha mest nytta av ämnet utvecklades mer än den fjärdedel som minst upplevde nyttan av läroämnet.

Länk till rapporten:

Länkar till resultatet i utvärderingen i åk 9:

Länkar till resultatet i utvärderingen i åk 6:

Mer information om utvärderingen:

Utvärderingsexpert Carola Åkerlund, tfn 029 533 5554

Utvärderingsexpert Elina Peltola, tfn 029 533 5534

Ledande utvärderingsexpert Jukka Marjanen, tfn. 029 533 5559

E-post: förnamn.efternamn@karvi.fi

Stäng