IIEP-UNESCO -projektet: Flexibla studievägar inom högre utbildning

IIEP-UNESCO genomförde 2018-2022 forskningsprojektet Flexible learning pathways in higher education (Flexibla studievägar inom den högre utbildningen). Undersökningen omfattade en internationell bakgrundsenkät och en fallstudie, i vilka åtta länder deltog: Chile, Finland, Indien, Jamaica, Malaysia, Marocko, Storbritannien och Sydafrika.

Forskningsfrågorna var följande:

  1. Hurdana mål, lagar, instrument och praxis stöder flexibla studievägar inom högre utbildning?
  2. Hur effektivt främjar dessa mål, lagar, instrument och praxis flexibla studievägar och kontakter mellan och inom högskolesektorerna?
  3. Vilken inverkan har de flexibla studievägarna på de underrepresenterade gruppernas tillgång till högre utbildning, framsteg i studierna, överflyttningar, utexaminering och övergång till arbetslivet?
  4. Vad kan man lära sig av de åtta deltagarländernas erfarenheter av faktorer som främjar och förebygger flexibla studievägar?

Flexibla studievägar granskades ur tre perspektiv: flexibla inträdesvägar till högre utbildning, flexibla möjligheter under studietiden samt flexibilitet gällande utexaminering och placering i arbetslivet. Studievägarna efter utexamineringen hade i enlighet med IIEP:s forskningsram lämnats utanför undersökningen.

NCU ansvarade för Finlands landsrapport och genomförandet av utredningen i Finland i samarbete med Pedagogiska forskningsinstitutet. Materialet i utredningen bestod av intervjuer med representanter för aktörer på nationell nivå, såsom Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, rektorsråden, studentorganisationer och intressentgrupper, intervjuer med personal och studerande vid två case-högskolor samt statistikmaterial och forskningsrapporter om ämnet.

Nedan presenteras projektets resultat och rapporter i kronologisk ordning.

Centrala resultat och rekommendationer i Finlands landsrapport 2020

Uppställandet av politiska mål för flexibla studievägar har varit långsiktigt i Finland och omfattar olika skeden av studievägen. De flexibla studievägarna saknar dock en enhetlig nationell definition.

Av de nationella instrumenten har särskilt reformerna av finansieringsmodellen och lagstiftningen som möjliggör flexibla val haft en central styrande effekt på flexibla studievägar. De förnyade finansieringsmodellerna belönar högskolorna för studiepoäng i studier och korsstudier vid öppna högskoleutbildningar. Dessutom har man i den föregående regeringens spetsprojekt skapat ett flertal verktyg för att stödja flexibla studier, såsom webbstudier, korsstudier och integrering av arbetslivsperioder i högskolestudier. Även ECTS-studiepoängsystemet, erkännande, referensramen för examina och den nationella kvalitetssäkringen av utbildningen är viktiga instrument som stöder genomförandet av flexibla studievägar.

Även om det finns strukturella förutsättningar för flexibla studievägar inom den högre utbildningen och mycket utvecklingsarbete har gjorts, är konceptet med flexibla studievägar fortfarande förknippat med en stor potential som skulle kunna svara på de utmaningar som Finland står inför: befolkningsstrukturen och de allt mindre åldersklasserna, uppdateringen och förnyelsen av arbetskraftens kompetens samt de politiska målen i anslutning till likabehandling.

Vid tidpunkten för undersökningen hade man i Finland nyligen definierat likabehandlingsaspekter (socioekonomisk ställning, region, kön, invandrarbakgrund, etniska grupper, språkgrupper och personer med funktionsnedsättning) som en del av den högre utbildningens tillgänglighetsplan samt startat forskningsprojekt som stöder det politiska målet.

I nästa skede är det viktigt att samla denna information till en helhet. Utifrån intervjuer med högskolorna ligger fokus för närvarande på att stöda alla studerande på samma sätt (jämställdhetsprincipen), men däremot stöder man inte konsekvent studerande med olika bakgrund utifrån deras egna utgångspunkter (likabehandlingsprincipen). Dessutom försvåras genomförandet och uppföljningen av de politiska målen för likabehandling och tillgänglighet vid högskolorna av att det inte har ställts upp nationella mål eller indikatorer för likabehandling och behandlingen av olika grupper.

Nationella rekommendationer:

  • Begreppet flexibla studievägar samt målen, utvecklingsåtgärderna och uppföljningen i anslutning till detta bör definieras som en helhet.
  • Den statistiska uppföljningen av genomförandet av flexibla studievägar bör stärkas och utnyttjandet av befintligt material bör effektiveras. Till utvecklingsobjekten hör longitudinell uppföljning i anslutning till utvecklingen av den öppna universitetsleden, förbättring av uppföljningen i anslutning till ansökningar om överflyttning och utveckling av indikatorer för kontinuerligt lärande.
  • Flexibla studievägar kan fungera som ett sätt att främja likabehandling och högskoleutbildningens tillgänglighet ur olika gruppers synvinkel. Utarbetandet av nationella likabehandlingsmål och -indikatorer stöder verkställandet av högskolenivån och främjar uppföljningen på nationell nivå och högskolenivå.
  • En plan bör utarbetas för att använda den goda praxis som skapats i den föregående regeringens spetsprojekt. God praxis borde samlas på en webbplats för högskolor och intressentgrupper.

Rekommendationer för högskolorna:

  • Utvecklingen av den öppna universitetsleden för högskolestudier bör fortsätta vid universiteten och yrkeshögskolorna med hjälp av god praxis som uppkommit i utvecklingsprojekt. Utvecklingsarbetet för den öppna universitetsleden ska basera sig på uppföljnings- och forskningsdata.
  • Högskolorna ska fortsätta att utveckla de interna studielederna – såsom de inriktnings- och specialiseringsmöjligheter som ingår i kandidat- och magisterexamensstrukturerna och YH-examensstrukturen samt utveckla ansökningar om överflyttning – eventuellt med stöd av nationella utvecklingsprojekt. Detta skulle göra det möjligt för studerande att göra val som en del av sin nuvarande studieväg i stället för att ansöka om en annan studierätt.
  • Studerande ska informeras bättre om befintliga studieleder och studievägar. Studiehandledningen bör utvecklas och vid behov förnyas för att identifiera behoven hos studerande samt inlärare och kunder inom kontinuerligt lärande.
  • Högskolorna ska leda förändringen mot flexibla studievägar och koppla dem till högskolans kvalitetssystem.

Finlands landsrapport och de viktigaste resultaten av utredningen (2020)

IIEP-UNESCO:s landssammanställning utifrån Finlands landsrapport (2021)

De åtta deltagarländernas landsrapporter 2021

International Policy Forum 6–8.7.2021

Centrala resultat och rekommendationer i den internationella jämförelserapporten 2022

IIEP-UNESCO publicerade i oktober 2022 som slutrapport för projektet den internationella jämförande analysen SDG-4: Flexible Learning Pathways in Higher Education – from Policy to Practice. Rapporten innehåller rikligt med god praxis och idéer för politisk planering av flexibla studievägar och genomförande på högskolenivå.

Som god praxis i Finland lyfter rapporten fram bland annat:

  • flexibla studievägar som ett långsiktigt och konsekvent högskolepolitiskt mål
  • en inkluderande process för att utarbeta politiska mål
  • belöning av studiepoäng vid öppna högskoleutbildningar och korsstudier med högskolornas finansieringsmodell
  • öppna universitetsleder som flexibla leder för tillträde till högskoleutbildning
  • högskolornas auditeringar och temautvärderingar som metoder att utvärdera genomförandet av flexibla studievägar
  • integrering av inlärning i arbetslivet i högskolestudier och
  • individuella studieplaner som stöd för planeringen av flexibla studievägar.

God praxis i andra deltagarländer är till exempel följande:

  • I Sydafrika stöder SAQA (South African Qualifications Authority) högskolorna i erkännandet av tidigare förvärvad kompetens med hjälp av anvisningar och utvärderingar. Dessutom stöder SAQA genom systematisk forskning genomförandet och uppföljningen av flexibla studievägar.
  • I Storbritannien erbjuds över 4 000 kurser och mindre kompetenshelheter på två elektroniska inlärningsplattformar, FutureLearn och OpenLearn, som gör det möjligt att komplettera kompetens och gå vidare till examensstudier. En aktör, the Open University, ansvarar för det öppna universitetets utbud. Utvecklingen av högskolefärdigheter stöds genom att yrkesläroanstalter och universitet erbjuder en examen som förbereder för högskolestudier (foundation degree).
  • I Malaysia har man skapat två ackrediteringsförfaranden för erkännande av tidigare kompetens: sökande kan ansöka om examensrätt med hjälp av modellen APEL (a) och tillgodoräknande av enskilda studieperioder med hjälp av modellen APEL (c). En studie om APEL (a) visar att inlärningsresultaten för de studerande som antagits på denna väg är på samma nivå som för andra studerande.

IIEP-UNESCO har sammanfattat slutrapportens rekommendationer till gyllene regler. Bland de gyllene reglerna presenteras 18 metoder för att omsätta de politiska målen för flexibla studievägar i praktiken. Sådana metoder är till exempel politiska åtgärder och utvecklingsåtgärder som främjar flexibla studievägar, deltagande av intressentgrupper i planeringen samt uppföljning av genomförandet av flexibla studievägar med statistiska metoder och utvärderingar.

IIEP-UNESCO-projektets bakgrund

IIEP-UNESCO (UNESCO International Institute for Educational Planning) verkar i anslutning till UNESCO och dess uppgift är att stödja utvecklingen av medlemsländernas utbildningssystem och utbildningsplanering.

Ytterligare information

Sirpa Moitus, tfn 029533 5518, förnamn.efternamn@karvi.fi

Genom utvärderingen producerades information om NCU:s tyngdpunkter Främjande av ett välfungerande utbildningssystem samt Främjande av likvärdighet. 

 

Stäng