Högskolorna undervisar med mångsidiga metoder. Det pedagogiska ledarskapet, läroplansarbetet och utnyttjandet av respons bör utvecklas
Enligt resultaten av utvärderingen av högskolepedagogiken är styrkorna i undervisningen och handledningen vid de finländska högskolorna att mångsidiga metoder används i undervisningen och handledningen och att bedömningspraxisen stöder lärandet. En annan styrka är att högskolornas undervisningskulturer stöder den pedagogiska utvecklingen och samarbetet mellan lärarna. De studerande upplever att deras bemötande är jämlikt och respektfullt. Undervisningen och utbildningen vid högskolorna bör utvecklas genom att man i högre grad inkluderar företrädare för arbetslivet i läroplansarbetet. Dessutom bör man stärka det systematiska utnyttjandet av responsen i den pedagogiska utvecklingen samt särskilt vid universiteten utbildningens arbetslivsperspektiv.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade högskolepedagogikens nuläge och utveckling 2022–2023. Det centrala målet med utvärderingen var att skapa en helhetsbild av högskolepedagogikens nuläge och framtidsutsikter nationellt. Bakgrunden till utvärderingen är Visionen för högskoleutbildningen och forskningen år 2030 samt utvecklingsprojekten för högskolepedagogisk kompetens som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Undervisningen är efter den studerandes personliga egenskaper en av de viktigaste faktorerna som påverkar den studerandes lärande, kompetens och utveckling av expertisen. Därför var det viktigt att utvärdera högskolepedagogiken och dess nuläge vid de finländska högskolorna. Utvärderingen resulterade i en helhetsbild av den finländska högskolepedagogikens styrkor och utvecklingsområden. Utvärderingen gällde alla finländska högskolor.
Högskolorna undervisar med mångsidiga metoder
Styrkan i den finländska högskolepedagogiken är mångsidiga undervisnings- och handledningsmetoder. Enligt studerande och lärare går lärarna i början av studieperioderna igenom målen för studieperioderna och kriterierna för att bedömning av kunnandet. Undervisningens innehåll grundar sig på forskningsdata och i undervisningen betonas flera olika delområden, såsom framförande av sakkunskap, grupparbete, kombination av teori och praktik samt utveckling av tänkandet. Mångsidiga undervisningsmetoder främjar de studerandes förmåga att tillämpa information. De studerandes lärande bedöms med mångsidiga metoder, däremot självvärdering och kollegial bedömning används lite. De studerande efterlyste också mer respons om sitt lärande av lärarna.
Utöver undervisningen är sätten att samla in respons om undervisningen och utbildningen mångsidiga. Utnyttjandet av responsen vid olika högskolor är inte systematiskt. Högskolorna bör därmed stärka utnyttjandet av responsinformationen som grund för den pedagogiska utvecklingen och läroplansarbetet. Högskolorna ska skapa praxis för insamling och analys av respons, identifiering av utvecklingsområden och användningen av respons som är tydliga för alla i högskolegemenskapen. Högskolornas pedagogiska ledare, enheterna och utbildningsprogrammen har en central roll i detta.
Läroplansprocesserna bör utvecklas så att de blir mer inkluderande
Utgångspunkten för läroplansarbetet är vilken slags expertis som eftersträvas vid högskolan. I läroplansarbetet bör man beakta högskolans strategiska mål, lärarnas sakkunskap och initiativ samt de studerandes behov. Arbetet med läroplanen bör utvecklas så att man vid utarbetandet av läroplanerna i fortsättningen fäster särskild uppmärksamhet vid att processen bygger på delaktighet och läroplanerna är enhetliga med de strategiska målen. Läroplansprocessen borde också ledas bättre än i nuläget.
Läroplansprocesserna borde också utvecklas så att företrädare för arbetslivet på ett mångsidigare sätt än i nuläget inkluderas i läroplansarbetet och utvecklingen av högskoleutbildningen vid universiteten.
– Utvecklingen av högskolornas läroplaner ska vara inkluderande och grunda sig på forsknings-, utvärderings- och prognostiseringsinformation. För att förnya läroplanerna bör man utveckla praxis som möjliggör flexibla förändringar. Läroplansreformer ska inte ske alltför ofta och belasta personalen för mycket. I den forskningsbaserade pedagogiska utvecklingen är det viktigt att hålla de omfattande övergripande målen och riktningen tydliga, betonar utvärderingsgruppens ordförande, professor Auli Toom vid Helsingfors universitet.
Fungerande sätt att stöda lärarnas och de studerandes välbefinnande bör utvecklas
Högskolestuderande upplever att deras studier är betydelsefulla och att de har goda studiefärdigheter. De studerande upplever i regel att de studerande behandlas jämlikt och respektfullt och att studieklimatet är bra. Högskolorna ska dock utveckla det sociala stödet för de studerande: en stor del av de studerande upplever att det sociala stödet de fått är bristfälligt. Utifrån utvärderingsresultaten ska högskolorna också utveckla de studerandes studiehälsa med starkare och mångsidigare metoder än i nuläget.
Att lärarna upplever att arbetstiden är otillräcklig för att utveckla undervisningen är också ett allvarligt problem som är kopplat till lärarnas upplevelser vad gäller deras välbefinnande, pedagogisk kompetens och tankar om branschbyte. Högskolorna ska stöda lärarnas arbetshälsa på ett mer heltäckande sätt än i nuläget genom pedagogisk ledning, resurser och andra arrangemang. Lärarna ska uppmuntras till teamlärarskap och ett tätare kollegialt samarbete. Mentorskap och andra stödmetoder bör utvecklas som stöd för utvecklingen av lärarnas pedagogiska kompetens.
Avslutande seminarium
Resultaten av utvärderingen Högskolepedagogikens nuläge och utveckling publiceras torsdagen den 17 augusti 2023 vid ett gemensamt avslutningsseminarium tillsammans med utvärderingen av spetsprojekten för högskoleutbildningen 2017–2022.
Mer information och intervjuförfrågningar
Utvärderingsgruppens ordförande Auli Toom, tfn 050 415 4852, auli.toom@helsinki.fi