Lärande i arbetslivet och samarbete med det inom yrkesutbildningen

Utvärderingen av lärande i arbetslivet och arbetslivssamarbete inom yrkesutbildningen gav information om hur lärande i arbetslivet förverkligades, metoder för förverkligandet samt hur lärandet i arbetslivet fungerade och dess effekter. Utvärderingen gav också information om strukturerna och formerna för samarbetet mellan utbildningsanordnare och arbetslivet samt hur detta fungerar och om behovet att utveckla detta.

Utvärderingsmaterialet bestod av statistik- och registeruppgifter, enkäter för utbildningsanordnare och personal som undervisar i yrkesinriktade examensdelar samt intervjuer med arbetsgivare och arbetsplatshandledare. Dessutom bearbetades utvärderingens preliminära slutsatser och utvecklingsrekommendationer tillsammans med berörda parter i ett utvecklingswebbinarium innan de fick sin slutgiltiga form.

Centrala resultat och slutsatser

Majoriteten av utbildningsanordnarna har kartlagt arbetsplatser som lämpar sig för lärande i arbetslivet inom sitt område. Nästan alla utbildningsanordnare har också någon typ av samarbetsforum och -organ med arbetslivet, som de upplever att stärker utbildningens arbetslivsorientering. Samarbetsformerna med arbetslivet och tjänsterna för det är även tämligen mångsidiga, även om de borde utvecklas mer än hittills för att motsvara arbetslivets behov. Utbildningsanordnarna följer också upp, utvärderar och utvecklar lärandet i arbetslivet och det övriga arbetslivssamarbetet ganska regelbundet. Å andra sidan verkar verksamheten för utveckling på basis av insamlad information vara tämligen minimal och tycks ha fokus utifrån tidigare anammade praxis, verksamhetssätt och relationer.

En utmaning för förverkligandet av lärande i arbetslivet är dock att det för en del utbildningsområden och examina är svårt att hitta arbetsplatser som lämpar sig för yrkesprov och inhämtande av kunnande. Problemen med tillgången till arbetsplatser berör i första hand grundexamina. Svårigheterna är mer allmänna inom de humanistiska och konstbranscherna och inom dem särskilt i fråga om examina i mediebranschen och visuell framställning, konstindustribranschen och scenkonst. Bristen eller knappheten på arbetsplatser samt företagens litenhet respektive ensamföretagande på grund av branschens karaktär samt bristen hos arbetsplatser som motsvarade examensgrunderna var de mest allmänna orsakerna som försvårade tillgången till arbetsplatser för lärande i arbetslivet. Arbetslivet har inte heller ännu tillräckligt med kunskap om läroavtalsutbildning och de möjligheter som den ger.

Lärande i arbetslivet planeras inte alltid i samarbete med läraren, den studerande och arbetsplatshandledaren, vilket försvårar förverkligandet av framgångsrikt lärande i arbetslivet. Det finns också skillnader i uppfattningar hos yrkesläroanstalternas personal och arbetsplatshandledarna om huruvida de studerandes kunskaper är på en tillräcklig nivå i början av lärandet i arbetslivet. Det behövs fortfarande mer diskussion mellan utbildningsaktörer och arbetslivet om på vilken nivå de studerandes kunskaper behöver vara när de inleder sina perioder för lärande i arbetslivet. Det finns också brister i fråga om överenskommelserna mellan läroanstalterna och arbetsplatshandledarna om rutinerna för uppföljningen av utvecklingen av handledningen och de studerandes kompetens. Upplevelserna av varandras insatser för handledning av studerande och uppföljning av kompetensutvecklingen hos yrkesläroanstalternas personal och arbetsplatshandledarna är motstridiga, vilket delvis kan bero på att lärarna ofta handleder de studerande genom bland annat inlärningsdagböcker, varvid kontakten inte nödvändigtvis syns för arbetsplatshandledaren.

Styrkorna i lärandet i arbetslivet är yrkesproven och bedömningen av kunnandet. Genomförandet av yrkesprov som en del av lärande i arbetslivet fungerar bra och de studerande är oftast nöjda med hur detta sker. De flesta arbetsplatshandledare anser sig få tillräcklig inskolning i bedömning av yrkesprov. Genomförandet av yrkesproven i samarbete med läroanstalten har i regel gått väl. Planeringen av yrkesprov sker dock inte alltid tillsammans med läraren, den studerande och arbetslivets representant. Dessutom är samarbetet mellan utbildningsanordnare i genomförandet av utbildning på arbetsplatser och i synnerhet yrkesprov ännu ganska knappt.

Utbildningsanordnarna har mångsidiga metoder för utveckling av arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens. Majoriteten av anordnarna erbjuder också regelbundet arbetsplatshandledarna möjlighet att utveckla sin handlednings- och bedömningskompetens.

Samarbete mellan yrkesutbildningen och arbetslivet gagnar såväl yrkesläroanstalternas personal som de studerande och arbetslivet. Största delen av personalen som undervisar och handleder i läroanstalterna ansåg att samarbetet med arbetslivet utvecklade deras yrkesbranschspecifika kompetens. Enligt studerandes erfarenheter förbättrade yrkesutbildningen och lärande i arbetslivet som ingår i den deras färdigheter att övergå till arbetslivet och verka i den. Samarbete mellan yrkesutbildningen och arbetslivet främjar också tillgången till kunnig arbetskraft och främjar de studerandes sysselsättning. För arbetsgivarna är en central orsak till att erbjuda platser för lärande i arbetslivet också de möjligheter att rekrytera nya arbetstagare bland de studerande som detta för med sig.

Utvecklingsrekommendationer

För att öka arbetstillfällen som är lämpliga för lärande i arbetslivet bör nya sätt utvecklas.
Läroanstalternas och arbetslivets förväntningar och roller när det gäller att producera kompetens bör förtydligas.
Läroanstalterna och arbetsplatserna bör avtala om praxis och ansvar för uppföljning av handledning samt utvecklingen av kompetens.
Planeringen av yrkesprov tillsammans med lärare, studerande och arbetsplatshandledare bör stärkas.
Kännedomen om utbildningsavtal och särskilt läroavtal bör ökas inom arbetslivet.
Utbildningsanordnarna bör ytterligare satsa på att utveckla kompetensen i handledning och utvärdering hos arbetsplatshandledarna och möjligheter att uppdatera och förbättra kompetensen ska erbjudas oftare än för närvarande.
Utbildningsanordnarna bör göra det möjligt för lärarna att utveckla sin kompetens kontinuerligt och uppmuntra dem till detta. Det är särskilt viktigt att säkerställa lärarnas yrkesspecifika kompetens.
Utbildningsanordnarna bör vidareutveckla utbudet av tjänster och utbildningar utgående arbetslivets behov. Även samarbetet mellan utbildningsanordnarna i fråga om utbudet av tjänster och utbildningar för arbetslivet borde intensifieras och harmoniseras.
Ytterligare uppföljning, utvärdering och utveckling av lärande i arbetslivet och arbetslivssamarbete bör fortsätta och personalens roll i läroanstalterna klargöras. Framför allt bör annat samarbete än lärande i arbetslivet utvecklas bättre för att motsvara arbetslivets behov och den respons som erhållits där utnyttjas.

Rapport

Andra material

En sammanfattande rapport om samarbete mellan yrkesutbildning och arbetsliv baserad på flera utvärderingar

Yhdessä osaavaa työvoimaa – Ammatillisen koulutuksen ja työelämän välinen yhteistyö arviointien valossa (på finska)

Sammandragen av utvärderingens rekommendationer

Utvärderingens rekommendationer -poster (på finska)

Webbinarium 20.9.2022

Inspelningen av webbinariet (YouTube, huvudsakligen på finska)

Feedback från enkäterna

Nationella resultaten av enkäten till utbildningsanordnarnas ledning

Utbildningsanordnarna

Nationella resultaten av undervisningspersonalens enkät per utbildningsområde

Goda praxisen

Goda praxisen är huvudsakligen på finska.

Presentationer

Arbetslivsorientering och arbetslivssamarbete inom yrkesutbildningen – första resultaten av enkäterna (på finska)

Projektplan

Utvärderingens projektplan (på finska)

Enkäter och intevjuer

Med utvärderingen tar man fram information för tyngdpunkterna Främjande av ett välfungerande utbildningssystem och Utveckling av lärande och kompetens.