Niondeklassarna går vidare till fortsatta studier med försvarliga kunskaper i svenska

Elevernas kunskaper i svenska motsvarar vitsordet 6 då de lämnar grundskolan och går vidare till fortsatta studier. De största skillnaderna i elevernas språkkunskaper finns mellan dem som går vidare till gymnasiet och dem som fortsätter till yrkesutbildning. Elevernas kunskaper har bland annat samband med den tid som de använde för att göra uppgifterna. Det finns också tydliga samband mellan lärresultaten och hur eleverna uppfattade sina egna kunskaper, i hur hög grad de gillar ämnet svenska och hur nyttigt de uppfattar att ämnet är.  

 Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade i mars 2022 lärresultaten i B1-svenska i slutet av årskurs 9. Elevernas starkaste språkfärdighet var läsförståelse, närmast följd av hörförståelse och muntliga färdigheter på svenska. Svagast var elevernas skrivfärdigheter. Om elevernas kunskaper i svenska beskrivs med hjälp av skolvitsord motsvarar de vitsordet 7 i läs- och hörförståelse och vitsordet 5 i att tala och skriva svenska. Av de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delfärdigheterna nådde 62 % inte nivån för vitsordet 8 i en enda delfärdighet.

Planer för fortsatta studier och regionen har samband med kunskapsskillnaderna

Särskilt oroande var resultaten för de pojkar som tänkte gå vidare till yrkesutbildningen. Nästan alla av dem stannade till exempel i skrivuppifterna på vitsordet 5. Kunskaper på denna nivå innebär i praktiken att eleverna endast kan skriva några lösryckta ord på svenska.

Enligt den regionala jämförelsen nådde eleverna i Lappland och i Norra Finland de bästa resultaten, svagast var resultaten i Sydvästra Finland. Skillnaderna mellan städer, tätorter och landsbygd var mycket små eller obefintliga.

Elever med bättre resultat jobbade längre med uppgifterna, tyckte om ämnet, ansåg att de kunde svenska och att ämnet är nyttigt

Elevernas uppfattning om ämnet svenska var i genomsnitt neutral. Men uppfattningen hade blivit mer negativ sedan den förra utvärderingen som gjordes år 2008. Överföringen av två årsveckotimmar till årskurs 6 verkar inte ha förbättrat elevernas studiemotivation. Också nyttan av att kunna svenska är oklar för eleverna: de använder inte svenska på fritiden och de har inte heller en klar uppfattning om vad de behöver svenska till i sina fortsatta studier och i arbetslivet.

– Elevernas svaga studiemotivation och bristen på uthållighet syns tydligt i resultaten. Att man utökar de obligatoriska studierna förbättrar inte nödvändigtvis elevernas kunskaper, om eleverna inte är motiverade och inte tydligt uppfattar att de har nytta av kunskaperna, säger ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä.

Samma kunskaper ger olika vitsord i skolorna

Då utvärderingsresultaten jämfördes med elevernas slutvitsord framkom att elever som hade samma resultat i utvärderingen hade fått mycket varierande vitsord i olika skolor. Det framkom en skillnad på nästan två skolvitsord mellan elevernas slutvitsord och de kunskaper som eleverna hade visat i utvärderingen. Resultatet väcker oro och ger anledning till att reflektera över i vilken mån slutvitsordens svaga transparens leder till att det inte råder likvärdighet mellan eleverna då de går över till andra stadiet.

Vilka åtgärder ger utvärderingen anledning till?

Allt färre elever har uthålligheten att studera andra språk än engelska. Det svaga intresset för att studera det andra inhemska språket svenska syns i de svaga lärresultaten. En växande elevgrupp har otillräckliga färdigheter för att fortsätta sina studier i gymnasiet eller inom yrkesutbildningen på andra stadiet. Därför är det viktigt att hitta sätt att göra undervisningen och studierna i det andra inhemska språket mer engagerande och uppmuntra eleverna att visa sina kunskaper redan i början av studierna. Det bör utredas i vilken mån elevernas möjlighet att själva välja det andra språket i grundskolan skulle öka intresset för att också studera svenska. Vikten av att använda och studera olika språk bör över huvudtaget synliggöras och man bör försäkra sig om att eleverna förstår vilka möjligheter de går miste om på grund av bristande kunskaper i det andra inhemska språket.   Vem bär ansvaret om eleverna inte i slutet av grundskolan uppnår ens elementär språkfärdighet i det andra inhemska språket?

Rapport: Härmälä, M., & Marjanen, J. 2023. Lärresultaten i B1-svenska i slutet av den grundläggande utbildningen 2022. Julkaisut 10:2023. Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Mer information:

Projektledare Marita Härmälä, tfn 029 533 5560, etunimi.sukunimi@karvi.fi