Finska

Årskurs 9

I april 2021 genomfördes utvärderingen i A-finska bland elever i årskurs 9. Sammanlagt deltog  2 492 elever från 38 svenskspråkiga skolor. Utvärderingen gällde båda lärokurserna i läroämnet finska. I utvärderingen deltog 1 471 elever som studerar finska som andra inhemskt språk (finska) och 1 021 elever som studerar enligt den modersmålsinriktade lärokursen (mofi)

Fokus låg på två delområden: förmåga att tolka texter och förmåga att producera texter. Det nationella genomsnittet ställdes på femhundra (500) poäng.

I den första resultatrapporten, A-finska i årskurs 9 (2022),  framgick stora skillnader i kunskaperna i lärokursen i finska. Resultatet bland eleverna som bor i finskspråkiga och finskt-svenskt tvåspråkiga kommuner i Södra Finland låg klart över medeltalet (590 resp. 544 poäng). Resultatet i de övriga tvåspråkiga kommunerna låg strax under genomsnittet i samplet (479–498 poäng). I de svenskspråkiga kommunerna var resultatet klart lägre (420 poäng).

Elever som läser lärokursen i mofi bor i finskspråkiga och i tvåspråkiga kommuner. Eleverna i finskspråkiga kommuner hade ett resultat som är över medeltalet i samplet (523 poäng). Resultatet i de finskt-svenskt tvåspråkiga kommunerna låg strax under genomsnittet (493 poäng). En klar skillnad i resultaten finns mellan elever i finskspråkiga kommuner och svenskt-finskt tvåspråkiga kommuner (466 poäng).

I tolkningsuppgifterna finns en tydlig skillnad i resultaten mellan skolor i kommuner med olika svenskhetsgrad i lärokursen i finska. I lärokursen i mofi är resultatet utmärkt och skillnaderna mellan eleverna i de olika kommunprofilerna är små. Elevernas skrivfärdigheter har blivit sämre sedan den senaste utvärderingen som genomfördes 2009. I lärokursen i finska nådde 40 procent av eleverna år 2009 nivån för goda kunskaper medan motsvarande andel var 19 procent år 2021. I lärokursen i mofi är skillnaden ännu större. År 2009 hade 69 procent av eleverna goda kunskaper, år 2021 32 procent.

Den andra resultatrapporten handlar om kunskapsutvecklingen mellan årskurs 6 och 9 (2022). I lärokursen i finska fanns redan i årskurs 6 skillnader i resultatet mellan kommunprofilerna. I de finskspråkiga kommunerna (<10%) fick eleverna i medeltal 558 poäng i årskurs 6 och 733 poäng i årskurs 9. Utvecklingen var störst i denna kommunprofil (175 poäng). De tvåspråkiga kommunerna med finskspråkig majoritet hade i årskurs 6 ett bättre resultat än i samplet och utvecklingen i denna kommunprofil är större än för samplet (133 poäng).

I kommunerna där svenskan är ett majoritetsspråk låg resultaten i årskurs 6 under det nationella medeltalet (479 resp. 461 poäng). Utvecklingen i de tvåspråkiga kommunerna med svenskspråkig majoritet var lika som i samplet (116 poäng). I de svenskspråkiga kommunerna var utvecklingen liten (45 poäng). I årskurs 9 låg elevernas kunskaper i de svenskspråkiga kommunerna på samma nivå som nationella medeltalet i årskurs 6.

I lärokursen i mofi var skillnaderna i resultatet mellan de olika kommunprofilerna små i årskurs 6. Eleverna i de finskspråkiga och de finskt-svenskt tvåspråkiga kommunerna utvecklades litet mer mellan årskurs 6 och årskurs 9 än eleverna i de svenskt-finskt tvåspråkiga kommunerna. Skillnaden mellan till exempel de finskspråkiga kommunerna och de svenskt-finskt tvåspråkiga kommunerna ökade en aning.