Auditering av Åbo Akademi 2022

Högre utbildning

NCU  genomförde en auditering av Åbo Akademi 2022 och universitetet godkändes i auditeringen. Åbo Akademi har en stark och välfungerande samverkan med externa aktörer och denna samverkan har ett tydligt och positivt genomslag i samhället. I auditeringen framstod Åbo Akademi som ett utvecklingsorienterat universitet som arbetar kontinuerligt med att utveckla sin verksamhet. Åbo Akademis styrka är dess litenhet och närheten mellan lärare och studerande lyftes fram i auditeringen som en fin del av universitetet.


Åbo Akademi har en stark och välfungerande samverkan med externa aktörer

Åbo Akademi har en organisationskultur som stimulerar till interna tvärvetenskapliga samarbeten och samverkan med externa aktörer regionalt, nationellt och internationellt. Universitetet är en mycket aktiv och viktig regional aktör på campusorterna med mångsidig samverkan med det omgivande samhället och företagen. Universitetet profilerar sig också som en port till Norden, och det nordiska samarbetet är en naturlig och integrerad del av verksamheten vid Åbo Akademi.

– Samverkan har skapat samförstånd, nya insikter och konkreta förändringar för både universitetet och de externa aktörerna, säger professor Birgitta Bergvall-Kåreborn, ordförande för auditeringsgruppen och rektor vid Luleå tekniska universitet.

Enligt auditeringsgruppen kan universitetet bli mer systematiskt i sitt arbete med att analysera och utvärdera samverkan och genomslag.

 

Lednings- och kvalitetssystemet är väl integrerat i det dagliga arbetet

En positiv förändring har skett vid Åbo Akademi vad gäller systematiseringen i hur verksamheten planeras, följs upp och utvecklas.

– Hela lednings- och kvalitetssystemet är väl integrerat och förankrat i verksamheten. Transparensen i ledningssystemet har också förbättrats, säger Alexander Bargum, medlem av auditeringsgruppen och koncernchef vid Algol.

Auditeringsgruppen noterar ändå att uppföljningen bör förbättras ytterligare. De mätare som används för att följa upp verksamheten är inte till alla delar relevanta och tillräckliga. Universitetet skulle bättre kunna följa upp huruvida genomförda utvecklingsåtgärder varit effektiva och ändamålsenliga. Enligt auditeringsgruppen behöver ledningen förstärka universitetsgemensamma strukturer, rutiner och processer samtidigt som de behåller en organisationskultur som möjliggör flexibilitet.

 

Flexibiliteten i studierna och de korta avstånden mellan lärare och studerande är Åbo Akademis styrkor

En av styrkorna i att studera vid Åbo Akademi är flexibiliteten i utformningen av den egna examen och arbets- och studiesätten. Auditeringsgruppen såg en särskild styrka i egenlärarsystemet.

– Egenlärarsystemet ger de studerande möjlighet till täta kontakter med lärare, vilket skapar goda förutsättningar att följa upp och adressera både motgångar och framgångar i lärprocesserna, säger Max Scheja, professor vid Stockholms universitet och medlem i auditeringsgruppen.

Det finns en aktiv dialog vad gäller pedagogiska frågor i undervisningen och en påtaglig medvetenhet om vad som i dagsläget fungerar bra och vad som kan behöva utvecklas när det gäller utbildningsverksamheten.

Enligt auditeringsgruppen behöver studeranderesponssystemet utvecklas för att skapa reell nytta för utveckling av utbildningen.

– Den fortsatta utvecklingen av responssystemet behöver inkludera noggranna överväganden av vilken information som samlas in när, var och hur samt analys av vilken information som är till reell nytta för utveckling av utbildningen, säger professor Scheja.

 

Arbetslivsrelevansen skulle bättre kunna synliggöras för de studerande i icke-professionsinriktade studier

Åbo Akademi valde arbetslivsrelevans i utbildningen som ett utvärderingsområde i auditeringen. Det finns ett nära samarbete vid Åbo Akademi med det lokala arbetslivet och därmed goda möjligheter inom olika utbildningar att utveckla arbetslivsrelevans.

Auditeringsgruppen ser att det ännu finns behov av att få in en bättre systematik och struktur i utbildningarna och utbildningsplaneringen för att säkerställa tydliga examensstrukturer och innehåll som bättre synliggör arbetslivsrelevansen i utbildningen för de studerande.

– Åbo Akademi borde se över dess icke-professionsinriktade kandidat- och magisterutbildningar och skapa tydligare strukturer för ökad arbetslivsrelevans där det behövs, säger Marie Nørvåg, medlem av auditeringsgruppen och studerande vid Universitetet i Agder.

 

Som ett resultat av den godkända auditeringen fick Åbo Akademi en kvalitetsstämpel som gäller fram till den 26 augusti 2028. En godkänd auditering är ett bevis på att universitetets verksamhet och kvalitetssystem uppfyller både de nationella kriterierna och de europeiska kriterierna för högskolors kvalitetshantering. Auditeringens fokus ligger på de rutiner som högskolan använder för att upprätthålla och förbättra kvaliteten på utbildning, forskning och samverkan med samhället. Utvärderingskriterierna som tillämpades vid auditeringen har publicerats i NCU:s auditeringshandbok.

 

Auditeringsgruppen

  • Professor Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet, Sverige (ordförande)
  • Vicehäradshövding Alexander Bargum, koncernchef, Algol Ab, Finland
  • Marie Nørvåg, kandidatstuderade i statsvetenskap, Universitetet i Agder, Norge
  • Professor Max Scheja, Stockholms universitet, Sverige.

Mirella Nordblad, ledande utvärderingsexpert, är NCU:s projektledare för utvärderingen.

 

Auditeringsrapporten har publicerats på NCU:s auditeringsplattform.

Mer information

Mirella Harri

Mirella Harri

Ledande utvärderingsexpert
Kontaktperson för svenskspråkig utbildning, Högre utbildning
+358 29 533 5541 Helsingfors