Förhållandet mellan yrkesutbildningens kunnande och yrkeshögskolestudiernas krav

Nästan hälften av alla nya studerande vid yrkeshögskolor har avlagt en yrkesutbildning. Dessa studerandes styrkor i yrkeshögskolestudierna är i synnerhet yrkeskunnigheten, arbetserfarenheten och arbetslivsfärdigheterna. Eventuella brister i de studerandes kunnande gäller ofta de kommunikativa färdigheterna, främmande språk och matematik. Yrkeshögskolorna stöder ändå sina studerande på många sätt, och studerande som har avlagt en yrkesexamen klarar sig bra i sina yrkeshögskolestudier.

NCU utvärderade under åren 2022–2023 de färdigheter för fortsatta studier som yrkesutbildningen ger i förhållande till de krav som yrkeshögskolestudierna ställer. Att höja utbildningsnivån har redan länge varit ett centralt utbildningspolitiskt mål i Finland. Detta förutsätter att fler av dem som avlagt en yrkesexamen i framtiden fortsätter sina studier vid en högskola. Genom utvärderingen strävar vi efter att stödja utbildningsvägarna vidare till högskolestudier för personer som avlagt en yrkesexamen.

Utvärderingen sökte svar på följande utvärderingsfrågor:

Hurdana färdigheter för fortsatta studier ger en yrkesinriktad examensutbildning?
- Hurdana kunskaper och färdigheter ger en yrkesutbildning i förhållande till yrkeshögskolestudiernas krav? Styrkor och utvecklingsområden.
- Hur stöder man inom yrkesutbildningen utvecklingen av kunnande och färdigheter som krävs i yrkeshögskolestudier.
Hur stöder yrkeshögskolorna sina elever som avlagt yrkesexamina i kompetensutvecklingen och framskridandet i studierna? Styrkor och utvecklingsområden.
Vilka faktorer främjar och hindrar utvecklingen av färdigheter för fortsatta studier och framskridandet i högskolestudier för studerande som avlagt yrkesexamen?
Hur fungerar samarbetet mellan yrkeshögskolor och anordnare av yrkesutbildning?

Centrala slutsatser och utvecklingsrekommendationer

Yrkeshögskolestudier är populära bland personer som avlagt en yrkesexamen

Avlagd yrkesinriktad examen ger den studerande behörighet för fortsatta studier såväl vid yrkeshögskolor som vid universitet. Just nu har nästan hälften av alla nya studerande vid yrkeshögskolor avlagt en yrkesutbildning. Inom en del branscher, såsom hälso- och välfärdsbranschen samt teknikbranschen, är andelen nya studerande som avlagt en yrkesexamen redan över hälften.

Det råder i huvudsak enighet om vilka färdigheter som behövs för högskolestudier

Anordnarna av yrkesutbildning och yrkeshögskolorna är huvudsakligen eniga om vilka som är de mest centrala färdigheterna som behövs i högskolestudier. De färdigheter som betraktas som centrala är studiefärdigheter, kommunikativa färdigheter såsom skriv- och läsfärdigheter, kunskaper i främmande språk samt matematiska kunskaper. Anordnarna av yrkesutbildning anser också att branschspecifik yrkeskunnighet är en central färdighet för fortsatta studier som yrkesutbildningen ger.

Yrkeshögskolorna bör på ett mer omfattande sätt än nu identifiera den branschspecifika yrkeskunnighet som yrkesexamina ger som en faktor som ökar färdigheterna för fortsatta studier och använda den yrkeskunnighet som de studerande redan har när de planerar de studerandes individuella studievägar. För närvarande utreder man till exempel inte alltid systematiskt i samband med att man utarbetar ISP-planer, det vill säga individuella studieplaner, vilket tidigare kunnande som är relevant för YH-studierna den studerande har.

Yrkeskunnigheten är en styrka, de matematiska kunskaperna behöver utvecklas

I utvärderingen noterades att styrkan hos de studerande som avlagt en yrkesexamen ur yrkeshögskoleutbildningens perspektiv finns i deras yrkeskunnighet. Även arbetserfarenheten och arbetslivsfärdigheterna, samt hos en del studerande även studiefärdigheterna, är starka. Bristerna i kunnandet gällde de kommunikativa färdigheterna, såsom skriv- och läsförmåga samt språkkunskaper, matematiska kunskaper samt hos en del studerande studiefärdigheter. Yrkeshögskolorna erbjuder dock mångsidigt stöd, såsom stödverkstäder och -kurser, för att de studerande ska klara av sina studier.

För att stödja studerandes färdigheter för fortsatta studier bör anordnare av yrkesutbildning planera hur de ska stödja utvecklingen av dessa färdigheter. För närvarande har nästan hälften av anordnarna inte beskrivit i i sitt dokument som styr den pedagogiska verksamheten hur de stöder utvecklingen av färdigheter för fortsatta studier. De måste också se till att de studerande får undervisning som är relevant för deras mål. Framför allt finns det utrymme för förbättringar när det gäller undervisningen av de gemensamma examensdelarna som är inriktade på allmänna kompetenser.

Statistiken visar att studerande som avlagt en yrkesexamen till och med klarar av yrkeshögskolestudierna lite snabbare än studerande med gymnasiebakgrund. En del studerande inom yrkesutbildning tror ändå inte på sina möjligheter som yrkeshögskolestuderande. Det verkar som att föreställningarna inte helt överensstämmer med verkligheten när det gäller möjligheterna för personer som avlagt en yrkesexamen att lyckas med yrkeshögskolestudier.

Centrala utvecklingsrekommendationer

Yrkesutbildningsanordnare

Yrkesutbildningsanordnarna bör säkerställa att de studerande får undervisning enligt målen i de gemensamma examensdelarna.
Yrkesutbildningsanordnarna bör säkerställa att handledningen för fortsatta studier är en integrerad och ständigt närvarande del av karriärhandledningen för yrkesstuderande på ett liknande sätt som handledningen för arbetslivet. Det är också bra att påminna studerande som siktar på arbetslivet om att det är möjligt att söka sig till fortsatta studier även senare.
För att säkerställa kvaliteten på undervisningen bör yrkesutbildningsanordnarna beskriva i sitt dokument som styr den pedagogiska verksamheten hur utvecklingen av de studerandes färdigheter för fortsatta studier stöds i de gemensamma examensdelarna, de yrkesinriktade examensdelarna, grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. Planeringen av utvecklingen av färdigheter för fortsatta studier bör ske i samband med den personliga tillämpningen av studierna (PUK).

Yrkeshögskolor

Yrkeshögskolorna bör använda sig av det yrkeskunnande som de studerande redan har när de planerar individuella studievägar för de studerande.
Yrkeshögskolorna bör utveckla sina förfaranden för utarbetandet av individuella studieplaner (ISP) så att den studerandes kompetens som förvärvats inom yrkesutbildningen, i arbetslivet eller på annat sätt alltid utreds.
Alla yrkeshögskolor bör utarbeta ändamålsenliga verksamhetsmodeller för att identifiera ramarna för den kompetens som krävs för att avlägga studierna och stärka de kunskaper som behövs. När yrkeshögskolorna utvecklar verksamhetsmodeller kan de gärna samarbeta med yrkesutbildningsanordnarna.

Yrkesutbildningsanordnare och yrkeshögskolor

Yrkeshögskolorna och yrkesutbildningsanordnarna bör komma överens om ansvaret för handledning under ledstudier och om stödformer, så att de studerande får det stöd och den handledning som de behöver för att avlägga sina studier.

Utbildningsförvaltningen, yrkesutbildningsanordnare, yrkeshögskolor

Att öka andelen unga som avlagt en yrkeshögskoleexamen är ett nationellt mål. För att detta mål ska uppnås krävs att fler som avlagt en yrkesexamen upplever att yrkeshögskolestudier är ett möjligt alternativ för dem. Undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, yrkesutbildningsanordnarna och yrkeshögskolorna bör tillsammans arbeta för att uppnå detta mål.

Så genomfördes utvärderingen

Resultaten baserar sig på enkäter som gjorts bland anordnare av yrkesutbildning och yrkeshögskolor och material från workshoppar för yrkeshögskolestuderande. Material bestod även av enkäter som genomförts av andra aktörer samt statistik- och registermaterial. Utvärderingens preliminära slutsatser och utvecklingsrekommendationer bearbetades tillsammans med berörda parter i ett utvecklingswebbinarium innan de fick sin slutgiltiga form.

För utvärderingen hade en utvärderingsgrupp med många olika perspektiv utnämnts till stöd för NCU:s experter:

Maija Aaltola, ledande rektor, Esboregionens utbildningssamkommun Omnia
Ari-Pekka Anttila, utbildningsdirektör, Ammattiopisto Luovi (till och med 31.7.2023 specialsakkunnig, Tampereen ammattikorkeakoulu)
Hannele Keränen, kompetensområdesdirektör, Lapin ammattikorkeakoulu
Niina Nurkka, utvärderingsexpert, Nationella centret för utbildningsutvärdering
Saila Peteri, kompetensområdeschef, Lapin koulutuskeskus Redu
Kari Ranta, koordinator för studiehandledning, Savon ammattiopisto
Sini Riihimäki, samhällspedagog (YH)-studerande, Humanistinen ammattikorkeakoulu
Annika Stadius, direktör, Yrkeshögskolan Arcada
Mika Tammilehto, forskaröverlärare, Hämeen ammattikorkeakoulu

Rapport och pressmeddelande

Andra material

Sammanfattande publikationer med centrala resultat, slutsatser och utvecklingsrekommendationer

De centrala resultaten, slutsatserna och utvecklingsrekommendationer av utvärderingen sammanfattades i en separat publikation för yrkesutbildningsanordnare och yrkeshögskolor.

En sammanfattning av de första resultaten av utvärderingen

Karvi publicerade de första resultaten av utvärderingen i oktober 2023. Resultaten gäller kunskaper hos studerande som avlagt yrkesexamen, om stöd under yrkesutbildningen för utveckling av färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier, handledning av studerande som avlagt yrkesutbildning och stöd vid yrkeshögskolor samt samarbete mellan yrkeshögskolor och anordnare av yrkesutbildning.

God praxis

I samband med datainsamlingen har yrkesutbildningsanordnare och yrkeshögskolornas ledning och personal beskrivit god praxis som stöder möjligheterna för studerande som avlagt en yrkesinriktad examen att fortsätta till högskolestudier, utvecklingen av studiefärdigheterna och framstegen i yrkeshögskolestudierna. Dessa metoder sammanfattas i dokumenten nedan. För mer information, vänligen kontakta företrädarna för den organisation som presenterade metoden.

God praxis - Yrkesutbildningsanordnare (på finska)
God praxis - Yrkeshögskolornas ledning (på finska)
God praxis - Yrkeshögskolornas personal (på finska)

Artiklar

Amiksesta ammattikorkeakouluun – arviointi jatko-opintovalmiuksista ja opinnoissa tukemisesta, AMK-lehti / UAS Journal 2/2023

Avslutande webbinarium (på finska)

NCU: Arvioinnin johtopäätökset ja kehittämissuositukset
Toiminnanjohtaja Ida Mielityinen, Arene ry: Millainen ihmis- ja yhteiskuntakuva ohjaa ammatillisen koulutuksen kehittämistä ja siirtymää korkea-asteelle?
Koulutuspolitiikan asiantuntija Aleksi Niemi, Suomen opiskelijakuntien liitto - SAMOK ry ja puheenjohtaja Johanna Heikkinen, Suomen opiskelija Allianssi – OSKU ry: Ammatillisen koulutuksen tuottama osaaminen suhteessa AMK-opintojen vaatimuksiin -arviointi opiskelijoiden näkökulmasta
Opinto-ohjaaja Anja Salo, Tampereen ammattikorkeakoulu, koulutuspäällikkö Jaakko Saulamaa, Tampereen seudun ammattiopisto Tredu ja turvallisuuskoordinaattori Pasi Huhtala, SASKY koulutuskuntayhtymä: Toisen asteen yhteistyöverkosto Pirkanmaalla

Mer information om utvärderingen

Raisa Hievanen

Utvärderingsexpert

Veera Hakamäki-Stylman