Grund- och yrkesexamen inom träindustrin

Utvärderingens mål

Utvärderingen av grundexamen inom träindustri och yrkesexamen inom träindustrin genomfördes mellan 2023 och 2024. Målet med utvärderingen är att ge information om hur väl de studerande har uppnått kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet enligt examensgrunderna samt hurdana färdigheter de har fått för arbetslivet och fortsatta studier. I utvärderingen granskar man också kvaliteten på utbildningsanordnarnas pedagogiska verksamhet.

De viktigaste resultaten av utvärderingen

Överenskommelse om ansvarsfördelning och dokumentering av upprättandet och uppdateringen av PUK under studietiden enligt de studerandes individuella behov samt studerandenas framsteg i studierna enligt den egna tidtabellen genomförs i båda examina väl vid nästan alla utbildningsanordnare. Uppföljningen av PUK-processens funktion samt bedömning och utveckling av processen genomförs dock endast måttligt hos flera utbildningsanordnare. Dessutom finns det hos flera utbildningsanordnare behov av att utveckla arbetslivets deltagande i utarbetandet av PUK i fråga om lärande i arbetslivet. Planering av och överenskommelse om målen för lärande i arbetslivet tillsammans med den studerande, läraren och arbetsplatshandledaren innan lärandet i arbetslivet inleds genomförs högst måttligt hos en tredjedel av utbildningsanordnarna.

En del av utbildningsanordnarna kan inte i yrkesinriktade och gemensamma examensdelar erbjuda alla grundexamensstuderande undervisning och handledning som motsvarar studerandenas behov. Dessutom bedömde nästan en tredjedel av anordnarna av grundexamen och drygt en tiondel av anordnarna av yrkesexamen att handledning och stöd som motsvarar de studerandes behov under lärandet i arbetslivet endast förverkligas måttligt. Även i uppföljningen av kompetensutvecklingen i olika lärmiljöer finns det utvecklingsområden inom båda examina.

Genomförandet av yrkesproven på arbetsplatserna och tvåpartsbedömningen av dem genomförs inte i enlighet med målen för grundexamen inom träindustrin. I yrkesexamen inom träindustrin genomfördes nästan alla yrkesprov på en arbetsplats, men i grundexamen genomfördes nästan hälften av yrkesproven vid läroanstalten. Regionalt sett ordnas en stor del av yrkesproven i grundexamen vid läroanstalten inom alla regionförvaltningsverks områden. Utbildningsanordnarna motiverar den låga andelen yrkesprov som genomförs på arbetsplatsen i synnerhet med den dåliga tillgången på arbetsplatser som lämpar sig för yrkesprov samt med orsaker som anknyter till de studerandes färdigheter. Även om lagen förpliktar att vitsordet för yrkesinriktade examensdelar bedöms av två bedömare, var vart tionde yrkesprov i grundexamen bedömts endast av en lärare. Mer en tredjedel av yrkesproven var bedömts utan en representant från arbetslivet.

Mätt enligt vitsorden i yrkesproven och de gemensamma examensdelarna har studerande som avlägger grundexamen inom träindustrin en god kompetens. Det vanligaste vitsordet för både yrkesprov och gemensamma examensdelar var bra, dvs. 4. Andelen tillfredsställande (1–2) vitsord var klart större i de gemensamma examensdelarna (27 %) än i de yrkesinriktade examensdelarna (10 %). Bedömningen hade anpassats och man hade mycket sällan avvikit från kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet.

En central styrka i kompetensen hos dem som utexamineras från grundexamen inom träindustrin är kompetensen i användningen av viktiga maskiner, apparater och arbetsredskap inom branschen,
men vissa studerande saknar dessa färdigheter. De centrala styrkorna i kompetensen hos dem som utexamineras från yrkesexamen ansågs å sin sida vara yrkesskicklighet och kompetens inom branschen, vilket syns bland annat som effektivt arbete, kvalitetsmedvetenhet och riktat kunnande för företagets och branschens behov. En mera djupgående och mångsidigare kompetens var det område som ansågs ha det största behovet av att utvecklas hos dem som utexamineras från yrkesexamen. Utvecklingsbehoven i båda examina gäller i synnerhet kommunikations- och interaktionskompetens samt kompetens i hållbar utveckling och företagande.

De studerande var i genomsnitt mycket nöjda med utbildningen och största delen av dem upplevde också att utbildningen förbättrat deras beredskap att övergå till arbetslivet eller fortsatta studier. En femtedel av anordnarna uppskattade att det med tanke på fortsatta högskolestudier förekom brister i färdigheterna bland dem som avlagt grundexamen. Enligt utbildningsanordnarna är en gedigen yrkeskompetens, motivation, attityd och initiativförmåga de faktorer som främst påverkar sysselsättningen av studerande.