Utvärdering av högre utbildning inom bioekonomi

Högre utbildningen inom bioekonomi utbildar experter inom ekologisk hållbarhet – de studerande har goda färdigheter för arbetslivet

Högre utbildningen inom bioekonomi har för första gången utvärderats nationellt. Utbildningen inom bioekonomi ger mångsidig arbetslivsorienterad kompetens. Utbildningarna har reagerat väl på förändringar i omvärlden, till exempel genom att regelbundet introducera nya teman om klimatförändring och biologisk mångfald i undervisningen. I utbildningarna finns det dock behov av att fokusera mer på livsmedelskedjan och kunnande om hållbarhetstekniker och digitalisering i anslutning till försörjningsberedskap. 

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har under åren 2022–2024 utvärderat utbildningsutbudet för högre utbildning inom bioekonomi, den kompetens som examina ger, högskolornas framsynthet för förändringar i omvärlden, arbetslivsrelevans samt kontinuerligt lärande. I utvärderingen granskades utbildningarnas styrkor och utvecklingsbehov. Alla yrkeshögskolor och universitet som erbjuder utbildning inom området deltog i utvärderingen.

Hållbarhetskompetensen är stark i utbildningarna inom bioekonomi, men den ekonomiska och sociala hållbarheten borde beaktas bättre

Utvärderingen visade att utbudet av högre utbildning på ett omfattande och mångsidigt sätt täcker olika prioriteringar inom bioekonomi, såsom hållbara livsmedelskedjor, landsbygdsutveckling och företagande, nya tekniska lösningar inom produktionen, nationella och internationella frågor inom hållbart skogsbruk samt arktiska naturresurser. Det finns många utbildningar på olika håll i Finland. 

Hållbarhetskompetensen, som kräver kunskaper och färdigheter som stöder förändringen i ekosystemets välmående, etisk reflektion och framtidstänkande, är stark i utbildningarna inom bioekonomi. De studerande upplevde att utbildningarna inom området är aktuella och betydelsefulla. Å andra sidan upplevde en del av de studerande etisk stress av de polariserade samhällsdebatterna inom bioekonomi. Dessutom har tröskeln för att delta i sociala situationer blivit högre efter COVID-19-pandemin. Utbildningarna ska stödja gemenskapen samt behandla mer etiska frågor i utbildningen. 

Hållbarhet är ett centralt innehåll i utbildningarna, men också ett centralt utvecklingsområde. Hållbarhet undervisades i utbildningarna som ett omfattande tema, vilket gör att det kan finnas en risk för att det ekonomiska och det sociala perspektivet får mindre uppmärksamhet. Den ekonomiska och sociala hållbarheten ska beaktas bättre än tidigare i undervisningens mål. 

De som utexamineras från högre utbildning inom bioekonomi har goda arbetslivsfärdigheter

Studerande som utexamineras från utbildningar inom bioekonomi har de kunskaper och färdigheter som arbetslivet kräver. Utbildningarna inom bioekonomi reagerar även kontinuerligt och på många olika sätt på förändringar i verksamhetsmiljön. Kurserna uppdateras regelbundet vad gäller hållbarhets- och klimatkompetens.

Utvärderingsgruppens ordförande, direktör Susanna Aro, lyfter fram utbildningarnas viktiga roll även i det samhälleliga påverkansarbetet.

– Utbildningarna inom bioekonomi kunde påverka samhällsdebatten i högre grad än i nuläget genom att erbjuda alternativ som grundar sig på forskningsdata samt lösningar i en samhällsdebatt som präglas av konflikter. 

Utvärderingen visade också att bioekonomiområdet bör stärka de studerandes kunnande som berör livsmedelskedjan samt hållbarhetstekniker och digitalisering som en del av försörjningsberedskap. Även marknadsföringskompetens, aktuella teman med anknytning till internationell handel och export kunde främjas i undervisningen. Likaså bör de senaste forskningsrönen om utsläppsberäkningar integreras bättre än tidigare i undervisningen.

I utbildningarna bör man i fortsättningen i allt högre grad beakta samarbetsmöjligheterna mellan yrkeshögskolorna och universiteten

Sektorsövergripande och tvärvetenskapligt samarbete effektiviserar förädlingen av nya forskningsresultat till lösningar i arbetslivet. De studerandes praktikperioder och lärarnas arbetslivsperioder var ett bra sätt att uppdatera arbetslivskompetensen. Inom bioekonomiområdet finns det dock utrymme för utveckling i samarbetet mellan yrkeshögskolorna och universiteten. 

– Vi uppmuntrar till att utveckla utbildningen i en riktning där yrkeshögskolorna och universiteten stärker det ömsesidiga samarbetet till exempel inom kontinuerligt lärande. Det finns fortfarande mycket outnyttjad potential på detta område. Framtidens arbetsliv behöver allt fler experter med tvärvetenskaplig kompetens, konstaterar utvärderingsgruppens ordförande, direktör Susanna Aro.

Utvärderingsgrupp: 

• Utbildningsdirektör Susanna Aro, MTK  (ordförande)
• Studerande Antti Paunonen, Jyväskylän ammattikorkeakoulu
• Prodekan Janna Pietikäinen, Helsingfors universitet
• Dekan Mona-Anitta Riihimäki, Hämeen ammattikorkeakoulu
• Utvecklingsagronom Mervi Seppänen, YARA
• Avdelningschef Jukka Tikkanen, Östra Finlands universitet.

Följande högskolor deltog i utvärderingen: Hämeen ammattikorkeakoulu, Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu, Karelia-ammattikorkeakoulu, Lapin ammattikorkeakoulu, Yrkeshögskolan Novia, Oulun ammattikorkeakoulu, Savonia-ammattikorkeakoulu, Seinäjoen ammattikorkeakoulu, Tampereen ammattikorkeakoulu sekä Helsingfors universitet ja Östra Finlands universitet.