Utvärdering av högre utbildning inom social- och hälsoområdet

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har åren 2020–2021 utvärderat utbildningsutbudet inom högre utbildningen inom social- och hälsoområdet, den kompetens som examina ger, relevansen för arbetslivet och högskolorna samt kontinuerligt lärande. I utvärderingen utvärderades styrkorna och utvecklingsbehovet inom utbildningarna inom sektorn. Nästan alla högskolor som erbjuder utbildning inom området och 238 examensprogram deltog i utvärderingen.

Sektionen för utvärdering av högskolorna tillsatte den 18 mars 2020 följande medlemmar till utvärderingens planerings- och utvärderingsgrupp:

• Rektor, verkställande direktör Riitta Konkola, Metropolia Ammattikorkeakoulu (ordförande)
• Projektchef Hanna Hauta-aho, Plattformstjänsten Sociala Oy
• Professor Heikki Hiilamo, Helsingfors universitet
• Överlärare Markus Karttunen, Oulun ammattikorkeakoulu
• Studerande Jyri Niemi, Turun ammattikorkeakoulu
• Forskningschef Miia Tuominen, Åbo universitet (vice ordförande)

Högskoleutbildningarna inom social- och hälsoområdet ger omfattande och arbetslivsorienterad kompetens. Utbudet av examensutbildningar och kontinuerligt lärande inom branschen är omfattande och mångsidigt. Inom social- och hälsoområdet pågår dock stora förändringar och utbildningen måste därför i framtiden vara ännu mer arbetslivs- och klientorienterad samt i högre grad beakta aktuella fenomen i samhället. För att svara på framtidens kompetensbehov krävs ett mångsidigt samarbete mellan högskolorna och arbetslivet.

Utbudet av utbildning inom social- och hälsoområdet är omfattande och mångsidigt

Utvärderingen visade att utbildningsutbudet inom social- och hälsoområdet är geografiskt heltäckande, och det finns ett rikligt utbud av examensinriktade utbildningar i Finland. Högskolornas utbud av kontinuerligt lärande är också mångsidigt, och det finns många olika sätt att utveckla sin kompetens.

Det finns dock utrymme för förbättring inom området när det gäller den nationella samordningen av utbildningsutbudet och arbetsfördelningen mellan högskolorna i fråga om detta. Utvärderingsgruppen rekommenderar att samverkan mellan högskolorna utökas och att man kommer överens om centrala riktlinjer på nationell nivå. Även de studerandes övergångar från en högskolesektor till en annan och från en examensnivå till en annan behöver utvecklas.

Högre utbildningen inom social- och hälsoområdet ger omfattande och arbetslivsorienterad kompetens

Högre utbildningen inom social- och hälsoområdet ger de studerande såväl allmänna arbetslivsfärdigheter som specialkompetens för branschen. För att man inom examensprogrammen även ska kunna svara på framtidens kompetensbehov rekommenderar utvärderingsgruppen att man fäster särskild uppmärksamhet vid att stärka etiska och digitala färdigheter, mångprofessionell och sektorsövergripande kompetens, internationell kompetens och kompetens för hållbar utveckling. Utvärderingsgruppen rekommenderar också att kompetensutvecklingen sker som ett samarbete mellan högskolorna och arbetslivsaktörerna.

”Kompetensutveckling genom praktik och annat arbetslivssamarbete är en viktig del av de studerandes yrkesmässiga utveckling. Dialog och fungerande samarbetsstrukturer mellan högskolor och arbetslivsaktörer exempelvis för främjande av högklassiga handledningsrutiner och kunskap om kompetensmål är viktiga för de studerande”, betonar Jyri Niemi, studerandemedlem i utvärderingsgruppen.

Klientorientering som förändringar i arbetslivet och samhället bör i högre grad beaktas i utbildningarna

Examensprogrammen inom social- och hälsoområdet har god arbetslivsrelevans, och detta stöds på olika sätt. De viktigaste metoderna för att förverkliga arbetslivsrelevans är praktik och inkludering av arbetslivsrepresentanter i läroplansarbetet. För att stödja förändringarna inom branschen rekommenderar utvärderingsgruppen att utbildningarna i framtiden görs ännu mer arbetslivs- och klientorienterade samt beaktar fenomen i samhället i högre grad än tidigare.

”I planeringen av utbildningen måste man bedöma ändamålsenligheten i utbudet av examensprogram och kontinuerligt lärande och hur de motsvarar utvecklingen på regional och nationell nivå – utan att glömma den internationella dimensionen”, betonar utvärderingsgruppens vice ordförande Miia Tuominen.

Utvärderingsgruppen ser det som viktigt att man parallellt med projektbaserade samarbetsformer stärker de permanenta samarbetsstrukturerna inom social- och hälsoområdet såväl inom och mellan högskolorna som med arbetslivet.

”Vi uppmuntrar till att utveckla utbildningen i en riktning där det yrkes- och sektorsövergripande social- och hälsovårdssamarbetet, som är mer än summan av sina delar, syns ännu mer”, konstaterar utvärderingsgruppens ordförande Riitta Konkola.