A-engelska, årskurs 7

8/2017–5/2019

I september 2018 genomförde Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) en utvärdering av lärresultaten i A-engelska i årskurs 6 i den grundläggande utbildningen. I utvärderingen deltog både finskspråkiga och svenskspråkiga skolor. I den grundläggande utbildningen är engelska det mest studerade språket i årskurserna 1–6. Höstterminen 2016 studerade sammanlagt 71 % av eleverna engelska antingen som ett för alla gemensamt eller frivilligt språk. Samtidigt var andelen elever som studerade andra främmande språk 18 %. I årskurserna 7–9 studerade praktiskt taget alla elever engelska (Statistikcentralen 2017).

Utvärderingens syfte var att få tillförlitlig, nationell information om hur väl målen i läroplansgrunderna har uppnåtts i övergångsskedet mellan årskurserna 1–6 och årskurserna 7–9. Utvärderingen är en longitudinell studie, vilket betyder att samma elever utvärderas på nytt i slutet av årskurs 9. Centrala frågor i utvärderingen är elevernas språkkunskaper i de centrala innehållsområdena i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 (förmåga att kommunicera, förmåga att tolka, förmåga att producera texter).

Utvärderingen genomfördes digitalt, med hjälp av en bärbar dator eller bordsdator. Enligt läroplansgrunderna borde språkundervisningen också befrämja utvecklandet av elevernas multilitteracitet (LP 2014, 219). Informations- och kommunikationsteknologi erbjuder en möjlighet att genomföra utvärderingen i autentiska situationer (LP 2014, 221).

Resultaten i utvärderingen publicerades våren 2019.

Publikationer:

• Rapport (på finska):https://karvi.fi/publication/a-englannin-oppimistulokset-7-luokan-alussa-2018/ (länken kommer att uppdateras)
• Sammanfattning på svenska: https://karvi.fi/wp-content/uploads/2019/05/KARVI_T1119.pdf (länken kommer att uppdateras)
• Artikelsamling (en artikel på svenska): Taitotasoja ja suullista kielitaitoa – Näkökulmia englannin kielen oppimistulosten arvioinnin osoittamiin kehittämiskohteisiin (PDF)

Utvecklingsrekommendationer

Utifrån lärresultaten i A-engelska presenteras här de mest centrala slutsatserna och rekommendationerna för utveckling av undervisningen och lärandet i engelska språket.

Av de projekt som har fokus på tidigareläggning av språkundervisningen gäller största delen engelska och följderna av detta måste diskuteras.

• Största delen av de elever som deltog i utvärderingen hösten 2018 nådde kunskapsnivån för goda kunskaper (kunskapsnivån A2.1), vilket motsvarar skolvitsordet 8. Denna kunskapsnivå uppnåddes i genomsnitt med fyra års studier. Därför borde man diskutera hur den nuvarande kunskapsnivån för goda kunskaper ställs i relation till det högre antalet undervisningstimmar. Borde man höja kunskapsnivån för goda kunskaper i slutet av årskurs 6?
• Det är viktigt att samla in information om effekterna av tidigareläggning av språkundervisningen då de första åldersklasserna når slutet av årskurs 6. Då kunde man utvärdera effekten av det ökade antalet undervisningstimmar på elevernas kunskaper.

I undervisningen ska man fästa särskild vikt vid att stödja de elever som i slutet av årskurs 6 har svårt att lära sig och studera engelska.

• Eftersom man inte kan påverka elevens bakgrundsfaktorer (till exempel vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund), bör elever med svaga resultat stödjas i sina studier i ett så tidigt skede som möjligt.
• Eleverna delas redan i årskurs 7 in i elever som har goda och svaga kunskaper i engelska, vilket kan påverka elevens planer på fortsatta studier. Var femte elev som genomförde hela utvärderingen nådde inte i ett enda delområde kunskapsnivån för goda kunskaper.
• De elever som använder engelska på fritiden hade ett bättre resultat. Därför ska elever även i fortsättningen uppmuntras till att mångsidigt utnyttja det engelskspråkiga utbudet. Den digitala tekniken möjliggör mångsidiga sätt att lära sig engelska oberoende av var man befinner sig.

Arbetssätt som stöder lärandet av engelska språket bör öka i skolorna och bedömningspraxisen bör bli mångsidigare.

• Det var sällsynt att eleven satte upp mål för det egna lärandet i de lägre årskurserna, även om läroplanen (LP 2014) betonar vikten av elevernas delaktighet. Att lära sig språk förutsätter ett långsiktigt arbete samt en mångsidig, kontinuerlig och uppmuntrande respons om styrkorna och svagheterna i de egna kunskaperna och färdigheterna. Skriftliga prov mäter endast en del av elevens kunskaper.
• Utifrån responsen i de muntliga uppgifterna av lärare och elever borde vi satsa mycket mer på muntliga språkfärdigheter och på att uppmuntra eleven att våga tala. Muntliga färdigheter är en väsentlig del av språkkunskap.
• Elevernas positiva inställning till engelska språket ska utnyttjas som en värdefull resurs i lärandet. Ett sätt att göra detta är att synliggöra elevernas intresse för engelska på fritiden i skolans bedömningspraxis och även i övriga skolstudier.

Lärarna bör få möjlighet att utveckla sina kunskaper i att bedöma.

• Bedömning som baserar sig på kriterierna som finns i Nivåskala för språkkunskap och språkutveckling har använts i undervisning av språk i två årtionden. Denna utvärdering visade att tolkningen av kriterierna och användningen av dem i undervisningen fortfarande inte är en naturlig del av bedömningen hos alla lärare i engelska. Man borde fästa mer vikt vid detta kompetensbehov i lärarutbildningen och fortbildningen för språklärare.
• Utvecklingen av lärarnas bedömningskompetens bör vara målinriktad och kontinuerlig. Det förutsätter att god praxis sprids till lärare i ett lättillgängligt format. Som stöd för lärarnas bedömning borde man till exempel samla in prestationer på olika kunskapsnivåer i tal och skrift från studerande i olika åldrar. Det finns inte modellprestationer i engelska som är insamlade bland unga studerande (12–13-åringar) i Finland.