NCU:s begrepp för utvärdering och kvalitetshantering

Ackreditering

Med ackreditering avses beviljandet av en specifik kvalitetsstämpel eller ett tillstånd till en utbildningsorganisation eller ett utbildningsprogram utifrån en utförd utvärderingsprocess. En godkänd ackreditering är ett offentligt bevis på att utbildningsorganisationen eller utbildningsprogrammet har uppnått de fastställda kriterierna för ackrediteringen.

Auditering

Med auditering avses oberoende och systematisk extern utvärdering. Auditeringar är institutionella utvärderingar som har fokus på utbildningsorganisationens verksamhet och/eller kvalitetssystem. I NCU:s auditeringar granskas hur utbildningsorganisationen upprätthåller och utvecklar sin verksamhet och dess kvalitet. I auditeringar tillämpas på förhand fastställda kriterier.

God praxis

God praxis är ett välfungerande tillvägagångssätt eller verktyg som har tillämpats i verksamheten eller kvalitetshanteringen och det finns belägg för dess positiva effekter i verksamheten. God praxis kan eventuellt tillämpas i andra utbildningsorganisationer.

Indikator

En indikator är en kvantitativ eller kvalitativ mätare med koppling till verksamheten eller resultaten. Indikatorer kan användas för att uttrycka föremålets egenskap, tillstånd, nivå eller förändring och den fungerar således som grund för mätningen. En indikator är en konkret och verifierbar beskrivning eller ett tal för att mäta en verksamhets eftersträvade egenskaper.

Kollegial bedömning (peer review)

Med kollegial bedömning avses utvärdering baserad på kollegialitet där utomstående och oberoende sakkunniga ger respons om verksamheten. Utvärderarna representerar oftast en motsvarande organisation eller gemenskap som föremålet för utvärderingen.

Kollegialt lärande (benchlearning)

Kollegialt lärande är en metod för verksamhetsutveckling. Det är frågan om en ömsesidig lärandeprocess där organisationer eller gemenskaper utbyter information, kunskap och erfarenheter. Genom kollegialt lärande kan man få respons om den egna verksamheten samt få nya impulser och idéer för utvecklingen av organisationen och dess verksamhet. Kollegialt lärande kan ske på individ-, organisations-, eller nätverksnivå.

Kriterium

Med ett kriterium avses den värderingsgrund som beskriver den verksamhet, resultat eller kvalitetsnivå man eftersträvar. Kriterier kan vara kvantitativa eller kvalitativa och fastställs innan utvärderingen påbörjas. Verksamheten eller kvalitetshanteringen bedöms i förhållande till kriterierna. Utifrån detta kan man dra slutsatser om hur bra verksamheten eller kvalitetshanteringen motsvarar de fastställda kriterierna. Kriterier kan definieras på en skala eller olika nivåer, såsom t.ex. bristfällig–god–utmärkt eller bristfällig–inledande–under utveckling–inarbetad.

Kvalitetsarbete

Med kvalitetsarbete avses konkret verksamhet för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet. Kvalitetsarbete handlar om att förverkliga kvalitetshanteringen i praktiken.

Kvalitetshantering

Med kvalitetshantering avses de rutiner, processer eller system med vilka utbildningsorganisationen planerar, genomför, följer upp och utvecklar kvaliteten på sin verksamhet. Kvalitetshantering kan betraktas som ett överbegrepp som inkluderar kvalitetssäkring, -utveckling, -ledning och -styrning.

Kvalitetskultur

Kvalitetskulturen fastställs utifrån hur man i organisationen definierar kvalitet i verksamheten samt uppfattar kvalitet och dess betydelse i verksamheten. Utbildningsorganisationen kan konkretisera vad som avses med kvalitetskultur i den egna verksamheten.  Kvalitetskultur kan till exempel beskriva atmosfären för verksamhetsutvecklingen samt det individuella och kollektiva engagemanget för kvalitetsarbetet. Förmågan att identifiera egna styrkor och utvecklingsområden är ett tecken på en utvecklad kvalitetskultur.

Kvalitetsstämpel

Kvalitetsstämpeln är ett bevis på att utbildningsorganisationen har fått godkänt i en extern utvärdering och uppfyllt de fastställda kriterierna för utvärderingen.

Kvalitetssystem (kvalitetsledningssystem, kvalitetssäkringssystem)

Med kvalitetssystem avses den verksamhetshelhet som bildas av organisationen, ansvarsfördelningen, rutinerna, processerna och resurserna för kvalitetshanteringen. Varje utbildningsorganisation bestämmer själv målen, strukturen, verksamhetsprinciperna och metoderna för sitt kvalitetssystem och ansvarar för kvalitetshanteringens utveckling.

Responssystem

Med ett responssystem avses en helhet som består av metoderna för insamling och analys av respons. Att ge återkoppling till responsgivarna är ofta en del av responsprocesserna.

Självvärdering

Med självvärdering avses bedömning av den egna verksamheten och dess utveckling. Syftet med självvärderingen är oftast att stöda utbildningsorganisationen i att identifiera sina styrkor och utvecklingsområden och därmed stöda verksamhetsutvecklingen. Genom självvärdering kan organisationen bedöma läget som den befinner sig i samt fastställa mål och initiera utvecklingsåtgärder för att uppnå målen.

Strukturella faktorer som berör verksamhetens kvalitet

Strukturella faktorer som berör verksamhetens kvalitet är faktorer kopplade till ordnandet av verksamheten. Dessa kan fastställas och regleras av lagar, förordningar och andra nationella dokument som styr utbildningsanordnarens verksamhet på lokal nivå. De strukturella faktorerna består av vem som ansvarar för kvaliteten, hur kvaliteten definieras, var verksamheten utförs och hurudana ramar man skapar för verksamheten. Därför är kvalitetsfaktorer som är anknutna till strukturer relativt permanenta.

Processfaktorer som berör verksamhetens kvalitet

Processfaktorerna för verksamhetens kvalitet beskriver hur man i praktiken förverkligar fastställda mål, innehåll och andra funktioner. De strukturella faktorerna och processfaktorerna för verksamhetens kvalitet är i samspel sinsemellan.

Utvecklande utvärdering

Syftet med utvecklande utvärdering är att utveckla verksamhet. Den bygger på engagemang och växelverkan. I utvecklande utvärdering kan föremålet för utvärderingen utveckla sin verksamhet medan utvärderingen pågår. Utvärderingsresultaten är inriktade på att främja verksamheten. Inom utvecklande utvärdering samlas in information om verksamhetens utvecklingsområden och styrkor. Principen om utvecklande utvärdering betonar förtroende mellan den som utför och den som deltar i utvärderingen samt utbildningsorganisationens ansvar för utvecklingen av sin verksamhet. Inom utvecklande utvärdering skräddarsys metoderna i enlighet med utvärderingens mål och tema.

I utvecklande utvärdering betonas olika aktörers delaktighet (såsom t.ex. utbildningsanordnare, undervisningspersonal eller annan personal, studerande, arbetslivet och intressentgrupper) i planeringen av utvärderingen, framtagningen av information och tolkningen av utvärderingsresultat. Centralt är också växelverkan mellan olika aktörer som deltar i utvärderingen.