Elevernas kunskaper utvecklas jämnt på olika håll i Finland under nybörjarundervisningen – men skillnaderna mellan skolorna ökar
Kunskapsutvecklingen i matematik och i modersmålet under de två första skolåren har för första gången utretts nationellt. Kunskaperna utvecklas mycket jämnt för olika elevgrupper. Men elever som läser finska eller svenska som andraspråk hamnar på efterkälken och skillnaderna mellan skolorna ökar. Läsning på fritiden stöder utvecklingen av kunskaper och färdigheter under de första skolåren.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) inledde hösten 2018 en longitudinell utvärdering av lärresultaten. NCU följer upp hur elevernas kunskaper och färdigheter i matematik och i modersmålet utvecklas under den grundläggande utbildningen. Hittills har samma elevers kunskaper utvärderats i början av årskurs 1 och årskurs 3. Rapporten som har publicerats i dag ger för första gången nationell information om kunskapsutvecklingen under nybörjarundervisningen, dvs. under de två första skolåren.
Utvecklingen jämn på olika håll i Finland
Elevernas kunskaper utvecklades lika bra på olika håll i landet samt i finsk- och svenskspråkiga skolor.
Flickornas och pojkarnas kunskaper utvecklades också i genomsnitt lika bra. Däremot hamnade S2-elever som studerar finska eller svenska som andraspråk och som ofta har invandrarbakgrund på efterkälken i utvecklingen. Den individuella variationen i elevernas kunskaper och utveckling var ändå stor i alla elevgrupper.
– Alla elever har oberoende av utgångsnivå utvecklats under de två åren. Men kunskaperna har utvecklats mest bland de elever som hade den högsta kunskapsnivån redan i början av klass 1, berättar utvärderingsexpert Annette Ukkola.
De svenskspråkiga skolorna klarade särskilt matematiken bra, men skillnaderna var inte stora jämfört med de finskspråkiga skolorna. I de svenskspråkiga skolorna var kunskaperna i modersmål och litteratur något sämre än i de finskspråkiga skolorna.
– Närmare hälften av eleverna i de svenskspråkiga skolorna talar både svenska och finska hemma. De en- och tvåspråkiga elevernas kunskaper ligger på samma nivå, liksom deras utveckling. De svenskspråkiga skolorna har lyckats med denna uppgift, kommenterar utvärderingsexpert Chris Silverström.
Skillnaderna mellan skolorna ökar under de två första skolåren
Även om elevernas kunskaper utvecklats jämnt på olika håll i landet sker utvecklingen på olika sätt i olika skolor. Skillnaderna mellan skolorna har ökat under de två första skolåren. I vissa skolor har kunskaperna utvecklats betydligt mer än genomsnittet, medan eleverna i andra skolor gjort endast små framsteg. Resultatet har delvis att göra med regional differentiering, i synnerhet i de största städerna.
Utöver skillnaderna mellan skolorna förekommer det skillnader även inom skolan, eftersom elevgrupperna utvecklas på olika sätt i olika skolor. I vissa skolor nådde S2-eleverna i början av årskurs 3 inte ens den nivå som deras klasskamrater hade när de inledde sin skolgång. I utvärderingen framkom att om skolan har över 5,3 procent elever som studerar finska eller svenska som andraspråk, är kunskapsutvecklingen sämre än genomsnittet i hela skolan.
Skillnader i hur skrivförmågan utvecklas väcker oro
Under nybörjarundervisningen var utvecklingen av matematikkunskaperna särskilt jämn. I modersmålet förekom betydande skillnader i skrivutvecklingen. I de finskspråkiga skolorna utvecklades flickornas skrivförmåga väl. Utvecklingen bland pojkarna i de finskspråkiga skolorna och flickorna i de svenskspråkiga skolorna var ganska bra, men utvecklingen bland pojkarna i de svenskspråkiga skolorna var klart sämre än i de övriga grupperna. Flickor som studerade enligt S2-lärokursen utvecklades lika mycket som pojkarna i de svenskspråkiga skolorna. Skrivutvecklingen var svagast bland pojkarna som följde S2-lärokursen.
– Att skriva är en central förmåga i skolan. Eleverna visar ofta sina kunskaper genom att skriva. Bristande skrivförmåga kan återspeglas även i resultaten i andra läroämnen. Det är skäl att reagera på det här resultatet nu när eleverna ännu hinner få stöd under grundskolan, påpekar Ukkola.
Stöd från lärare och vårdnadshavare främjar lärandet
Betydelsen av samarbetet mellan hemmet och skolan syntes i resultaten. Kunskaperna hade utvecklats mest i de skolor där vårdnadshavarna stöder sina barn i lärandet och bland de elever som upplevde att de vid behov får hjälp av både lärare och vårdnadshavare.
– Att sex procent av eleverna upplevde att de inte får tillräckligt med hjälp under skoldagen är också värt att notera. Kunskaperna utvecklades i den här elevgruppen klart sämre under den inledande undervisningen än hos andra elever, berättar Ukkola.
Att läsa stöder lärandet både i modersmål och matematik
Den enda fritidsaktiviteten som hade ett tydligt samband med elevernas kunskaper var läsning i hemmet. Med att läsa avsågs i utvärderingen att barnet läser själv eller att någon läser högt för barnet. Elever som ägnade sig åt läsning varje dag fick över ett års försprång när man ser på kunskaperna i modersmål och matematik som helhet jämfört med elever som läste mer sällan än en gång i veckan. Ju oftare eleven läste, desto tydligare utvecklades elevens kunskaper och färdigheter.
Även antalet ledda fritidsaktiviteter syntes i elevernas kunskaper. De elever som inte alls deltog i ledd fritidsverksamhet hade kunskaper som låg under medelnivån. Antalet handledda hobbyer hade samband med kunskaperna oberoende av vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund.
Samma elevers kunskaper följs upp under hela den grundläggande utbildningen
I det nationella samplet för utvärderingen i årskurs 3 ingick sammanlagt 8046 elever från 274 skolor på olika håll i Finland. Av eleverna kom 7064 (87,8 %) från finskspråkiga och 982 (12,2 %) från svenskspråkiga skolor. Av eleverna studerade 553 (6,9 %) finska eller svenska som andraspråk. Eleverna gjorde en uppgiftsserie som mätte kunskaperna på dator eller surfplatta på skolans undervisningsspråk. Med hjälp av uppgiftsserien kartlades hela skalan av kunskaper bland de deltagande eleverna.
Utvärderingen är en del av den longitudinella utvärderingen av lärresultaten inom den grundläggande utbildningen. I det här projektet följer NCU upp utvecklingen av kunskaperna i matematik och modersmål under hela den grundläggande utbildningen. Samma elevers kunskaper har utvärderats i början av årskurs 1 och utvärderas nästa gång i början av årskurs 7 hösten 2024.
Publikation:
Mer information:
Utvärderingsexpert Annette Ukkola, annette.ukkola@karvi.fi, tfn 029 533 5548
Utvärderingsexpert Chris Silverström, chris.silverstrom@karvi.fi, tfn 029 533 5563 (svenskspråkiga skolor)