Modersmål och litteratur

Årskurs 9

Den senaste modersmålsutvärderingen i årskurs 9 genomfördes våren 2019. Utvärderingen var den sjunde nationella utvärderingen i modersmål och litteratur som genomförts i årskurs 9 sedan år 1999.  Resultaten 2019 motsvarar i hög grad vad som framgått tidigare i både nationella och internationella utvärderingar och studier kring niondeklassarnas läs- och skrivfärdigheter. Eleverna går ut årskurs 9 med mycket ojämna läs- och skrivfärdigheter.

Skillnaderna i resultaten hade ett tydligt samband med kön, vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund, elevernas intresse för studierna och ett allmänt intresse för läsande och skrivande. Ytterligheterna var flickorna i städerna och pojkarna på landsbygden. Analysen av resultaten visade att flickorna delvis presterade bättre än pojkarna för att de helt enkelt satsade mer på att utföra uppgifterna väl. Det syntes i tidsanvändningen och antalet ord i skrivuppgifterna. Elever som läste mer på fritiden presterade bättre i utvärderingen. Utvärderingen visade också att bokläsningen tydligt minskat under 2000-talet.

Läs mer i rapporten Svenska och litteratur i slutet av årskurs 9  som gavs ut i oktober 2020, i kortare format här. Rapporten innehåller en omfattande sammanfattning och rekommendationer för utvecklingen av elevernas läs- och skrivfärdigheter. Inom projektet har också en tvåspråkig artikelsamling getts ut: Jag skriver, alltså tänker jag. I den finns artiklar om elevers tankar kring sitt skrivande.

NCU har också nyligen gett ut en publikation om sambandet mellan elevernas modersmålskunskaper i årskurs 9 och deras resultat i modersmålsprovet i studentexamen (2014−2017). Resultaten finns i publikationen Modersmålets lilla longitudinella utvärdering.

Årskurs 3

Hösten 2020 genomförde NCU en utvärdering som gällde elevernas modersmåls- och matematikkunskaper i början av årskurs 3. Utvärderingen var samtidigt den andra mätningen i den longitudinella utvärderingen som följer upp de elever som började i årskurs 1 år 2018.

De första nationella resultaten har publicerats i rapportform hösten 2021. Den nationella rapporten visar att det finns en signifikant skillnad mellan modersmålskunskaperna i svenska och finska skolor efter årskurs 2. Skillnaden är ändå mycket liten till sin betydelse. År 2022 ger vi ut en svenskspråkig rapport med mer detaljerad information om finlandssvenska elevers modersmåls- och matematikkunskaper efter nybörjarundervisningen.

Årskurs 1

NCU utvärderar under åren 2018−2027 samma elevers kunskapsutveckling i modersmål och litteratur (och i matematik) inom den grundläggande utbildningen. Den första mätningen i den här longitudinella utvärderingen genomfördes hösten 2018 och hade i modersmål och litteratur fokus på hur elever läser och skriver vid skolstarten i årskurs 1. Elever som börjar i svenskspråkiga och finskspråkiga skolor ligger allmänt sett på en liknande nivå i fråga om läs- och skrivutveckling. Av de deltagare som började i svenska skolor hösten 2018 kunde 40 % läsa på ordnivå och 26 % på meningsnivå. En femtedel av eleverna befann sig ännu inte på bokstavsnivå.

Analysen av de finlandssvenska elevernas skrivförmåga visar till exempel att alla elever kunde skriva någon eller några bokstäver vid skolstarten. Många skrev mycket mer än så: hela ord (20 % av eleverna som deltog), enstaka meningar (14 %), berättelsefragment (10 %) och berättelser (13 %).

Av utvärderingen framgick också att vissa bakgrundsfaktorer hade tydliga samband med ett gott utgångsläge i årskurs 1. Till de här variablerna hörde bland annat att barnet sysslade med läsning och skrivning på sin fritid, t.ex. i form av högläsning eller egen läsning och skrivning. Barn som var födda sent på året hade ett något svagare utgångsläge.

Mer resultat från utvärderingen i årskurs 1 finns i rapporten Läget vid skolstarten.

Stäng