Många faktorer ligger bakom de försämrade resultaten i matematik

Elevernas kunskaper i visuell problemlösning och i digitala uppgifter som kräver motiveringar var svagare än under tidigare år i alla kunskapsgrupper. I fråga om matematisk terminologi och uppgifter som kräver verbalisering noterades större skillnader än tidigare i elevernas färdigheter. Brister i ordförrådet och de språkliga färdigheterna visar sig som svagare prestationer. Många elever med svag framgång skulle ha dragit nytta av mer intensivt stöd redan under de första skolåren, för det är svårt att krympa kunskapsskillnaderna mellan eleverna i de högre klasserna.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har med hjälp av material från en utvärdering av lärresultat i matematik i årskurs 9 undersökt orsakerna bakom de försämrade kunskaperna i matematik på nationell nivå. Utvärderingen av lärresultaten i matematik gjordes våren 2021, och omkring 12 500 niondeklassister från både finsk- och svenskspråkiga skolor över hela Finland deltog. Utvärderingen var den första utvärderingen av lärresultat i matematik i årskurs 9 som genomfördes helt digitalt. I den vidare analys av utvärderingen som nu publicerats utreddes hur eleverna klarade av samma uppgifter i olika utvärderingar mellan 1998 och 2021.

Kunskaperna har försvagats även hos de bästa eleverna

Niondeklassisternas kunskaper i matematik har varit på nedgång sedan år 2000. Enligt den senaste utvärderingen har kunskaperna i matematik i grundskolans slutskede splittrats så att de i stället för den tidigare normalfördelningen nu bildar tre tydliga kunskapsgrupper: svaga elever, elever på medelnivå och elever med mycket goda kunskaper.

I uppgifter där eleverna skulle lösa ett problem konkret genom att rita var kunskaperna i alla kunskapsgrupper svagare jämfört med tidigare år. Elever på alla kunskapsnivåer hade också utmaningar eller problem med att skriva räkneoperationer med en digital matematikeditor.

”Det är överraskande att till och med elever med 10 på betyget hade svårt att bedöma antalet trianglar som ryms i en kvadrat i ett digitalt prov. De gissade ett antal som var hälften för litet, men när de fick använda papper och penna hade de inte det här problemet”, berättar Jari Metsämuuronen, ledande utvärderingsexpert på NCU.

Den senaste tidens försämrade resultat kan delvis bero på inledande svårigheter med de digitala mätningarna. Utmaningarna med den digitala testmiljön förklarar dock inte den långsiktiga trenden i fråga om förändringen av kunskaperna. Det är lyckligtvis enkelt för skolorna att ta tag i de utmaningar som beror på den digitala testmiljön genom att inkludera användning av matematiska program och editorer i matematikundervisningen.

De svagare eleverna har problem med läskunnigheten och brister i uthålligheten

I fråga om matematisk terminologi och uppgifter som kräver verbalisering noterades större skillnader än tidigare i elevernas kunskaper. När en grundläggande uppgift presenterades i verbal form eller om uppgiften innehöll ett ovanligare ord som anknyter till det matematiska innehållet, såsom ”funktion”, ”delbar”, ”sannolikhet” eller ”omkrets”, var i synnerhet elever som fått vitsorden 5–7 sämre än tidigare på att lösa uppgifterna.

”Vi vet inte om orsaken till de svagare prestationerna är brister i elevernas koncentrationsförmåga eller om problemet är att de har svårt att förstå de här uppgifterna”, säger Metsämuuronen.

”Matematikens exakta språk och de uttryck i uppgifterna som är främmande för vardagsspråket verkar dock leda till att elever med svagare språkkunskaper presterar sämre.”

De svagare matematikkunskaperna kan ha ett direkt samband med att läsning som hobby har minskat, ett snävare ordförråd och lättja vid testet. Eleverna är inte nödvändigtvis motiverade att ta ett test som saknar betydelse för deras betyg eller kommande studier på allvar.

NCU föreslår att man från årskurs ett bör stödja utvecklingen av elevernas ordförråd och deras förmåga att arbeta uthålligt med problemlösningsuppgifter. Stödåtgärder bör riktas tillräckligt effektivt redan från nybörjarundervisningen, eftersom det är svårt att åtgärda luckor i kunskaperna i de högre årskurserna.

Mer intensivt stöd i matematik under de första skolåren kunde höja den nationella kunskapsnivån i matematik

Det enklaste sättet att höja den nationella nivån på matematikkunskaperna vore att försöka höja kunskaperna bland svagare elever, så att de närmar sig medelnivån. I den senaste utvärderingen hade majoriteten av niondeklassarna med svag framgång i uppgifterna (oftast elever med vitsorden 5–6) inte fått något beslut om intensifierat eller särskilt stöd, trots att det skulle ha varit motiverat utgående från elevernas kunskaper. NCU rekommenderar mer intensivt stöd till eleverna redan under tidigare skolår. I sitt arbete behöver lärarna också mer resurser och verktyg än för tillfället för att kunna identifiera och hjälpa elever med svag framgång.

Det finns dessutom anledning att identifiera elever som lider av dyskalkyli. Traditionella läs- och skrivsvårigheter känner många bra till nuförtiden, men dyskalkylidiagnoserna trampar ännu i barnaskorna. NCU rekommenderar därför att eventuella kartläggningar med anknytning till dyskalkyli vid behov genomförs under de tidiga skolåren, för att stödåtgärderna ska kunna sättas in vid rätt tidpunkt och med större träffsäkerhet.

I samband med rapporten publicerar NCU hela den uppgiftsserie som använts i utvärderingen. Med hjälp av uppgiftsserien kan lärare och andra aktörer om de så önskar jämföra sin egen bedömningslinje med det nationella medeltalet.  

Rapport:

Metsämuuronen, J. & Nousiainen, S. (red.) (2023). Matematiikkaa COVID-19-pandemian varjossa II. Menetelmälliset ratkaisut matematiikan 9. luokan arvioinnissa keväällä 2021. (övers. Matematiken i skuggan av covid-19-pandemin II. Matematikkunskaperna i slutet av årskurs 9 våren 2021). Julkaisut 5:2023. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.

Mer information:

ledande utvärderingsexpert Jari Metsämuuronen, jari.metsamuuronen@karvi.fi, tfn +358 29 533 5516