Matematik
Årskurs 9
NCU har genomfört en matematikutvärdering i årskurs 9 våren 2021. På basis av den kommer vi att ge ut flera rapporter med färska resultat om läget i matematik i slutet av den grundläggande utbildningen. Samplet omfattade 167 skolor och 12 482 elever (23 % av åldersklassen) från olika delar av Finland. Av sampelskolorna var 153 finskspråkiga och 14 svenskspråkiga. Av eleverna i samplet var 11 507 finskspråkiga (92 %) och 975 svenskspråkiga (8 %).
Den första nationella rapporten som bygger på det här materialet gavs ut i december 2021. Rapporten Matematiikkaa covid-19-pandemian varjossa har fokus på jämlikhetsfaktorer inom utbildningen. De första resultaten visar t.ex. att niondeklassarnas matematikkunskaper har blivit svagare över tid. Den genomsnittliga nivån på matematikkunskaperna i hela samplet var 451 poäng. I förhållande till resultatet 500 poäng år 1998 var resultatet alltså 49 poäng svagare. Resultatet var också 28 poäng lägre än år 2012.
Det framkom inte några betydande skillnader i kunskaperna mellan olika slags kommuner, mellan finsk- och svenskspråkiga skolor eller mellan könen.
De nationella resultaten finns på finska i rapporten Matematiikkaa covid-19-pandemian varjossa.
Årskurs 3
Hösten 2020 genomförde NCU den andra mätningen i den longitudinella utvärderingen i grundskolan. Den pågår under åren 2018−2027. Den andra mätningen gällde elevernas kunskaper i början av årskurs 3. Enligt resultaten finns det ingen signifikant skillnad mellan matematikresultaten i svenskspråkiga och finskspråkiga skolor då eleverna börjar i årskurs 3. Sammanlagt deltog 8 046 elever. Av dem gick 982 elever i svenska skolor. De flesta elever hade deltagit i motsvarande utvärdering i årskurs 1.
NCU gav i januari 2023 ut den svenskspråkiga rapporten Läget efter nybörjarundervisningen, som innehåller både nationella resultat i matematik och jämförelser mellan svensk- och finskspråkiga skolor.
I rapporten sägs att tredjeklassare med kunskaper på medelnivå förstår tiosystemet väl. De kan addera och subtrahera inom området 0–100 samt multiplicera låga tal. Majoriteten hade förstått hur addition och multiplikation hänger samman. De förstår tanken med att dela upp tal, att ordna dem och att halvera dem. De elever som hade hunnit allra längst adderade och subtraherade inom talområdet 0–1000. De behärskade också division med låga tal och kunde dra slutsatser om hur ekvationer löses.
I svenskspråkiga skolor hade elever med de svagaste resultaten i årskurs 1 i genomsnitt utvecklats 168 poäng under de två första skolåren. Utvecklingen ligger nästan i klass med den utveckling som sker i grupperna som var starkast redan vid skolstarten. De allra starkaste grupperna gick 171 och 173 poäng framåt på två år.
Årskurs 1
NCU utvärderar under åren 2018−2027 samma elevers kunskapsutveckling i matematik och i modersmål och litteratur inom den grundläggande utbildningen. Den första mätningen i den här longitudinella utvärderingen genomfördes vid skolstarten i årskurs 1 hösten 2018. Sammanlagt deltog 7 770 elever och av dem gick 868 elever i svenska skolor.
Resultaten från årskurs 1 visar att elever i svenskspråkiga och finskspråkiga skolor i genomsnitt låg på en liknande nivå i matematik då de börjar skolan.
Eleverna var bäst på uppgifter där de skulle känna igen och jämföra antal och siffror (större än, mindre än, störst, minst). Elever som låg på genomsnittlig nivå kunde inom talområdet 1−9 koppla samman siffror med rätt antal och t.ex. ordna siffror och antal i ordningsföljd. Eleverna var också bra på att räkna i huvudet med tal under 10. De mest avancerade eleverna kunde vid skolstarten addera och subtrahera inom talområdet 0−100. De kunde också lösa enkla ekvationer med små tal.
Mer information om utgångsläget i årskurs 1 finns i publikationen Läget vid skolstarten.