Yrkesutbildningen ger färdigheter för högskolestudier – de studerandes yrkeskunnighet borde användas mer i YH-studierna
Nästan hälften av alla nya studerande vid yrkeshögskolor har avlagt en yrkesutbildning. Dessa studerandes styrkor i yrkeshögskolestudierna är i synnerhet yrkeskunnigheten, arbetserfarenheten och arbetslivsfärdigheterna. Eventuella brister i de studerandes kunnande gäller ofta de kommunikativa färdigheterna, främmande språk och matematik. Yrkeshögskolorna stöder ändå sina studerande på många sätt, och studerande som har avlagt en yrkesexamen klarar sig bra i sina yrkeshögskolestudier.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat de färdigheter för fortsatta studier som yrkesutbildningen ger i förhållande till de krav som yrkeshögskolestudierna ställer. Utvärderingen gällde kunskaper hos studerande som avlagt yrkesexamen, stöd under yrkesutbildningen för utveckling av färdigheter som behövs för yrkeshögskolestudier, handledning och stöd vid yrkeshögskolor för studerande som avlagt yrkesexamen samt samarbete mellan yrkeshögskolor och anordnare av yrkesutbildning. Genom utvärderingen strävar vi efter att stödja utbildningsvägarna vidare till högskolestudier för personer som avlagt en yrkesexamen.
Yrkeshögskolestudier är populära bland personer som avlagt en yrkesexamen
Avlagd yrkesinriktad examen ger den studerande behörighet för fortsatta studier såväl vid yrkeshögskolor som vid universitet. Just nu har nästan hälften av alla nya studerande vid yrkeshögskolor avlagt en yrkesutbildning. Inom en del branscher, såsom hälso- och välfärdsbranschen samt teknikbranschen, är andelen nya studerande som avlagt en yrkesexamen redan över hälften.
Det råder i huvudsak enighet om vilka färdigheter som behövs för högskolestudier
Anordnarna av yrkesutbildning och yrkeshögskolorna är huvudsakligen eniga om vilka som är de mest centrala färdigheterna som behövs i högskolestudier. De färdigheter som betraktas som centrala är studiefärdigheter, kommunikativa färdigheter såsom skriv- och läsfärdigheter, kunskaper i främmande språk samt matematiska kunskaper. Anordnarna av yrkesutbildning anser också att branschspecifik yrkeskunnighet är en central färdighet för fortsatta studier som yrkesutbildningen ger.
– Även yrkeshögskolorna bör på ett mer omfattande sätt än nu identifiera den branschspecifika yrkeskunnighet som yrkesexamina ger som en faktor som ökar färdigheterna för fortsatta studier och använda den yrkeskunnighet som de studerande redan har när de planerar de studerandes individuella studievägar. För närvarande utreder man till exempel inte alltid systematiskt i samband med att man utarbetar ISP-planer, det vill säga individuella studieplaner, vilket tidigare kunnande som är relevant för YH-studierna den studerande har, berättar utvärderingsexpert Veera Hakamäki-Stylman.
Yrkeskunnigheten är en styrka, de matematiska kunskaperna behöver utvecklas
I utvärderingen noterades att styrkan hos de studerande som avlagt en yrkesexamen ur yrkeshögskoleutbildningens perspektiv finns i deras yrkeskunnighet. Även arbetserfarenheten och arbetslivsfärdigheterna, samt hos en del studerande även studiefärdigheterna, är starka. Bristerna i kunnandet gällde de kommunikativa färdigheterna, såsom skriv- och läsförmåga samt språkkunskaper, matematiska kunskaper samt hos en del studerande studiefärdigheter. Yrkeshögskolorna erbjuder dock mångsidigt stöd, såsom stödverkstäder och -kurser, för att de studerande ska klara av sina studier.
För att stödja studerandes färdigheter för fortsatta studier bör anordnare av yrkesutbildning planera hur de ska stödja utvecklingen av dessa färdigheter. För närvarande har nästan hälften av anordnarna inte beskrivit i i sitt dokument som styr den pedagogiska verksamheten hur de stöder utvecklingen av färdigheter för fortsatta studier. De måste också se till att de studerande får undervisning som är relevant för deras mål. Framför allt finns det utrymme för förbättringar när det gäller undervisningen av de gemensamma examensdelarna som är inriktade på allmänna kompetenser.
Statistiken visar att studerande som avlagt en yrkesexamen till och med klarar av yrkeshögskolestudierna lite snabbare än studerande med gymnasiebakgrund. En del studerande inom yrkesutbildning tror ändå inte på sina möjligheter som yrkeshögskolestuderande.
– Det verkar som att föreställningarna inte helt överensstämmer med verkligheten när det gäller möjligheterna för personer som avlagt en yrkesexamen att lyckas med yrkeshögskolestudier. Att öka andelen högutbildade ungdomar är ett nationellt mål. För att vi ska uppnå detta mål är det viktigt att fler studerande inom yrkesutbildningen upplever att studier vid en yrkeshögskola är ett möjligt alternativ för framtiden, betonar utvärderingsexpert Raisa Hievanen.
Så genomfördes utvärderingen
De publicerade resultaten baserar sig på enkäter som gjorts bland anordnare av yrkesutbildning och yrkeshögskolor under våren och början av hösten 2023, material från workshoppar för yrkeshögskolestuderande hösten 2023, uppgifter om yrkesstuderandes vitsord från informationsresursen KOSKI, ePUK-uppgifter, uppgifter från Antagningsregistret, uppgifter från utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen samt resultaten från responsenkäten AVOP för studerande i slutskedet av yrkeshögskolestudier och karriäruppföljningsenkäten för personer som utexaminerats från yrkeshögskolor. I utvärderingen användes också material från OSKU ry:s AMIS-undersökning. De preliminära slutsatserna och utvecklingsrekommendationerna bearbetades tillsammans med utbildningsanordnare, yrkeshögskolor och berörda parter i ett utvecklingswebbinarium.
Avslutande webbinarium om utvärderingen 25.1.2024
NCU ordnar ett webbinarium 25.1.2024 kl. 9.00–11.30 som stöd för användningen av utvärderingsresultaten och utvecklingsrekommendationerna. Webbinariet är öppet för alla intresserade. Välkommen!
Rapport:
Hakamäki-Stylman, V., Hievanen, R., Aaltola, M., Anttila, A., Keränen, H., Nurkka, N., Peteri, S., Ranta, K., Riihimäki, S., Stadius, A. & Tammilehto, M. 2024. Från yrkesskolan till yrkeshögskolan – utvärdering av förhållandet mellan yrkesutbildningens kunnande och yrkeshögskolestudiernas krav
Utvärderingens webbplats:
Mer information
Veera Hakamäki-Stylman
