Utvärderingsresultat: Bristerna i utbudet av studieplatser och tjänster skapar utmaningar för handledningen och de ungas individuella studiestigar

När studerande som behöver stöd inleder sina studier är en fungerande dataöverföring från den tidigare läroanstalten särskilt viktig, men den fungerar inte alltid som den borde. Enligt NCU:s utvärderingsresultat varierar tillgången till studieplatser regionalt och utbildningsutbudet möter inte alltid de ungas individuella behov.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har under åren 2022–2024 utvärderat de nya och förstärkta formerna av studiehandledning inom den grundläggande utbildningen, andra stadiet, utbildningar i övergångsskedet och i handledande utbildningar samt i olika kommuner. Som en del av den s.k. OHJA-utvärderingen utreddes handledningens ansvarsfördelning och samarbetsformer för ungdomar i läropliktsåldern, utbildningarnas tillgänglighet, de ungas erfarenheter av faktorer som påverkar valet av utbildningar samt hur unga i läropliktsåldern placeras i olika utbildningar.

Samarbetet under övergångsskedet fungerar i varierande grad 

Skolornas och läroanstalternas handledningspersonal anser att dataöverföringen är central för ett fungerande handledningsarbete. Samarbetet mellan grundskolan och läroanstalten på andra stadiet i närområdet eller staden upplevs som viktigt och välfungerande. Dataöverföringskutymerna fungerar dock inte överallt. I OHJA-utvärderingen låg fokus på övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet. Uppföljningen av de studerandes övergångar borde också utredas särskilt inom yrkesutbildningen. Samarbetet är särskilt viktigt när det gäller unga som förutspås ha utmaningar antingen med övergången eller som riskerar avhopp från utbildningen på andra stadiet.

Handlednings- och övervakningsarbetet i kommunerna är inte enhetligt på riksnivå

I och med att läroplikten utvidgades fick kommunerna nytt handlednings- och övervakningsansvar i anslutning till uppföljningen av fullgörandet av läroplikten. Ansvaret börjar när en anmälan om läroplikt har gjorts till den kommun där den läropliktiga bor. Enligt läropliktslagen (1214/2020) är det hemkommunens uppgift att handleda läropliktiga att söka sig till utbildning som lämpar sig för dem och vid behov till andra ändamålsenliga tjänster. Enligt enkätsvaren i utvärderingen upplevs processen för handlednings- och övervakningsarbetet i huvudsak som fungerande, men den är inte enhetlig på riksnivå och det finns inte alltid tillräckligt med resurser för arbetet. Arbetet försvårades till exempel om uppgiften sköttes vid sidan av andra arbetsuppgifter. Förutseende handledning ansågs vara central i handledningen av unga och i att hitta lösningar som svarar mot deras behov. 

Alltmer uppmärksamhet bör fästas vid utbildningens tillgänglighet och de ungas olika behov

Personalen inom den grundläggande utbildningen bedömde att eleverna får information om olika utbildningar under grundskolan. Ungefär en femtedel kunde dock inte säga hur väl eleverna får information om utbildningar i övergångsskedet och förberedande utbildningar. Enligt resultaten anordnas inte utbildningar i övergångsskedet och förberedande utbildningar i anmärkningsvärt många kommuner, och om utbildningar anordnas finns det enligt en del av respondenterna inte tillräckligt med utbildningsplatser. En del av skolornas och läroanstalternas handledningspersonal bedömde även att det inte finns tillräckligt med utbildningsplatser för utbildningar i övergångsskedet och handledande utbildningar i deras närområde. Enligt handledningsaktörerna i hemkommunerna svarar utbildningssystemet och läropliktslagen inte i tillräcklig utsträckning mot de ungas olika situationer, t.ex. behovet av olika lärmiljöer och tjänster med låg tröskel, säkerställandet av utbildningsmöjligheterna för unga i behov av stöd, och stöd för personer med svaga kunskaper i undervisningsspråken finska eller svenska att följa olika utbildningsvägar. 

En stor del av dem som studerat enligt individuella lärokurser i den grundläggande utbildningen fortsatte till studier vid allmänna yrkesläroanstalter

Från den grundläggande utbildningen fortsätter de flesta till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning på andra stadiet. Cirka 6 procent av dem som avslutade den grundläggande utbildningen våren 2023 fortsatte till en utbildning som handleder för examensutbildning (HUX). Enligt Utbildningsstyrelsens KOSKI-register fortsatte de som studerat i den grundläggande utbildningen enligt individualiserade lärokurser till stor del till studier vid allmänna yrkesläroanstalter. Bland dem som fått beslut om särskilt stöd fortsatte en stor del till en HUX-utbildning eller till gymnasiet. Olika utbildningar bör ha gedigen specialpedagogisk kompetens så att varje studerandes individuella stödbehov identifieras och kan tillgodoses.

Ungdomarna väljer utbildning på andra stadiet enligt eget intresse

Största delen av de unga som intervjuades uppgav att de i första hand valt sin utbildning på andra stadiet utifrån eget intresse eller en yrkesdröm. Valet av utbildning påverkades dock av vilka utbildningsalternativ det fanns i närområdet, eftersom de intervjuade i första hand ville studera på hemorten eller nära den. 

Publikation:

• Publikationen publiceras på onsdag den 12 juni på NCU:s webbplats.

Kati Jokio, Siru Myllykoski-Laine, Saara Nousiainen & Saana Seppälä: Ansvar och samarbete i handledningen av läropliktiga, de ungas placeringar i andra stadiets utbildningar samt faktorer som påverkar utbildningsvalen. Publikation 17:2024, Nationella Centret för Utbildningsutvärdering.