Elever som anlänt till Finland i högstadieåldern kan ha en mycket stenig skolväg

Tusentals skolelever med invandrarbakgrund inleder årligen sina studier i Finland i högstadieåldern. Utmaningen för hur dessa elevers färdigheter utvecklas är att de avlägger den grundläggande utbildningen samtidigt som de lär sig skolans undervisningsspråk. Redan inom några år efter att ha börjat skolan borde eleven kunna övergå till studier på andra stadiet. Alla skolor har inte verksamhetssätt, riktlinjer eller tillräckliga resurser för att kartlägga elevens färdigheter och eventuella inlärningssvårigheter. 

Detta framgår av en färsk utvärderingsrapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) där man granskar skolornas förmåga att ta emot och stödja elever som flyttar till Finland i högstadieåldern. I utvärderingen utreddes sätten att ordna undervisningen, stödet för och uppföljningen av lärandet samt identifieringen och förebyggandet av faktorer som utmanar lärandet, till exempel posttraumatiska utmaningar.

Drygt en tredjedel av sent anlända elever har inte tillräckliga grundläggande färdigheter för skolgången 

Enligt utvärderingsresultaten hade skolorna under vårterminen 2023 sammanlagt 3 511 elever i årskurserna 7–9 som hade gått i skola i Finland i högst fyra år. Enligt rektorernas bedömning hade drygt en tredjedel (37 %) av dessa elever inte tillräckliga grundläggande färdigheter för skolgången. Särskilt brister i läs- och skrivfärdigheterna utmanade lärandet. 

Skolorna har varierande verksamhetssätt för att följa upp utvecklingen av de grundläggande färdigheterna hos elever som kommit till landet i högstadieåldern, stödja deras lärande och genomföra praxis vid övergångsskedena. Utan gemensamma verksamhetssätt är det omöjligt för enskilda ämneslärare att vid sidan av det dagliga undervisningsarbetet på ett heltäckande sätt identifiera utvecklingen av alla elevers färdigheter, eventuella inlärningssvårigheter, traumarelaterade utmaningar eller andra hinder för lärandet. 

Ämneslärarna i högstadiet har ett stort ansvar för att stödja lärandet och skolgången för sent anlända elever. Lärarna har samtidigt ett för stort ansvar för att identifiera olika hinder för lärandet, berättar utvärderingsexpert Tanja Laimi.

Skolornas verksamhet stöder inte alltid anknytningen till skolan för elever med invandrarbakgrund

Integrering i den grundläggande utbildningen samt stöd för att skapa kamratrelationer och samarbete med andra elever främjar språkinlärningen hos elever med invandrarbakgrund och deras anknytning till skolan. Detta förutsätter gemensam praxis, prognostisering och samarbete mellan lärarna i skolorna. En del av rektorerna upplever att integrationen i den grundläggande utbildningen fungerar dåligt i deras skola och att övergångsskedena inte genomförs systematiskt. Kamratrelationerna kan främjas genom olika åtgärder, till exempel genom att planera att elever i samma ålder har raster samtidigt och i samma lokaler, men denna möjlighet utnyttjas inte alltid. Utbildningsanordnarna bör säkerställa att skolorna har fungerande integrationspraxis till exempel från den förberedande undervisningen till den grundläggande utbildningen.

För att elever med invandrarbakgrund ska förankras i skolgemenskapen krävs att hela skolan samarbetar. På så sätt skapas möjligheter att utveckla kunskaperna i undervisningsspråket utanför lektionerna, säger enhetschef Salla Venäläinen. 

Vikten av språkmedveten undervisning identifieras inte nödvändigtvis i skolorna

Språkmedveten undervisning hjälper inte endast personer med invandrarbakgrund, utan den främjar alla elevers lärande och till exempel tillägnandet av begrepp. Utvärderingsresultaten visar att språkmedvetenheten fortfarande är förknippad med felaktiga tolkningar och uppfattningar, trots att den har varit en del av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen sedan 2014. I en språkmedveten skola lär varje lärare ut språket i sitt läroämne och fungerar som språklig modell.  NCU föreslår att man i skolorna bör stärka den språkmedvetna undervisningen och kompetensen i anslutning till den. 

Språkmedveten undervisning sker inte av sig själv. Många olika aktörer borde göras delaktiga i arbetet. Till exempel kan läromedlens förläggare och författare göra materialet mer språkmedvetet, vilket minskar lärarnas överlappande arbete. Språkmedvetenheten borde synas bättre överallt – såväl i lärarutbildningen och de lokala läroplanerna som i läsårsplanerna och personalens fortbildning, säger utvärderingsexpert Tanja Laimi. 

Rektorsenkäten som genomfördes i samband med utvärderingen besvarades av 480 skolor. Av dessa hade 282 skolor elever som flyttat till Finland i högstadieåldern. I utvärderingen samarbetade NCU med undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och 60 olika utbildningsanordnares projektaktörer.

Rapport:

Sent anlända elever på skolvägen – Utvecklande utvärdering inom åtgärdsprogrammet för att stärka skolgångsfärdigheterna hos elever med invandrarbakgrund. Nationella centret för utbildningsutvärdering. Publikationer 20:2024.

Mer information:

• Projektets webbplats (länken uppdateras)