Religioner och livsåskådningskunskap i förändring – uppnås läroplanens mål?

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU/Karvi) genomför en utvärdering av elevernas lärresultat i religion och livsåskådningskunskap i årskurs 9. Utvärderingen, som påbörjades våren 2024, kommer att ge information om elevernas kunskaper och hur väl målen i läroplanen uppnås för evangelisk-luthersk tro, livsåskådningskunskap, islam och ortodox tro. Resultaten publiceras i början av 2027.

Livsåskådningsämnena nämns ofta i medierna när det förs diskussion om undervisningens konfessionella karaktär, mänskliga rättigheter eller skolans traditionella högtider. Diskussionen om elevernas kunnande har däremot fått mindre uppmärksamhet. Den här utvärderingen kommer att ge värdefull information om hur väl målen i läroplanen uppnås i livsåskådningsämnena.

Stora förändringar i elevunderlaget – hur hänger skolan med?

Kartläggningen av den aktuella kunskapsnivån är särskilt viktig eftersom lärresultaten i livsåskådningsämnena inte utvärderats på över 20 år. Resultaten av den senaste utvärderingen, som leddes av Jaakko Rusama, publicerades 2002, och då såg situationen för ämnena väldigt annorlunda ut jämfört med idag. De flesta elever studerade evangelisk-luthersk tro, och endast cirka 1 600 elever, motsvarande 2,5 procent av eleverna i årskurs 9, studerade livsåskådningskunskap. Undervisning i ortodox tro gavs till cirka 1 procent av eleverna, och islam undervisades knappt alls.

I Rusamas utvärdering framgick bland annat att kunskaperna i evangelisk-luthersk tro var på en "tillfredsställande" nivå (eleverna klarade i genomsnitt 68 % av uppgifterna), kunskaperna i ortodox tro var "god" (73 %) och livsåskådningskunskap låg på en "måttlig" nivå (59 %).

Idag har elevernas val av ämnen blivit mycket mer mångfacetterade. Enligt uppgifter från 2023 studerade 11 procent av eleverna livsåskådningskunskap, 3 procent islam och 2 procent ortodox tro. Denna mångfald skapar utmaningar, vilket gör den nya utvärderingen ännu mer aktuell.

För utbildningsanordnarna har den förändrade situationen också inneburit problem. Rekryteringen av lärare för minoritetsreligioner är ibland mycket svår, och undervisningsgrupperna kan bestå av elever från flera olika årskurser. Att organisera sådana grupper i tidsschemat kräver kreativa lösningar. Lärarna ställs också inför en stor utmaning när de samtidigt undervisar elever i olika åldrar och eventuellt i olika ämnen på samma lektion.

Rusamas rapport behandlade evangelisk-luthersk tro, ortodox tro och livsåskådningskunskap. Utvärderingen som nu genomförs omfattar förutom dessa även islam.

Antalet elever som studerar islam har ökat snabbt de senaste åren, och antalet har till och med överstigit antalet elever som studerar ortodox religion. Islamundervisningen har sökt sin plats i den finska grundskolan, och bristen på kvalificerade lärare har varit en av de största utmaningarna under de senaste åren. Situationen har dock förbättrats gradvis, och utvärderingen kommer att visa hur väl läroplanens mål för islam genomförs och vilka utvecklingsområden som finns för undervisningen.

En utmanande resa in i den kritiska och etiska reflektionens värld

Utvärderingen har framskridit enligt NCU:s plan. Expertgrupper bistår med kunskap för utvärderingen, och separata grupper konstruerar uppgifter för de kommande testningarna.

Det är inte lätt att utvärdera livsåskådningsämnena. Inom innehållsområden som etik och det goda livet ingår inte bara kunskapsfrågor, utan också elevernas förmåga till kritiskt tänkande och förmåga att betrakta livsåskådningar ur olika perspektiv. Som en del av undervisningen utvecklas elevernas egna etiska reflektioner, och målet är att ge dem förmåga att delta i dialog mellan olika trosuppfattningar och livsåskådningar.

Kunskaperna är en given del av utvärderingen av lärresultaten, men de täcker bara delar av läroplanens mål. Livsåskådningsämnena skiljer sig markant från andra ämnen där man främst fokuserar på kunskap. Detta medför sina egna utmaningar, men målet är att säkerställa att utvärderingen ger objektiv och nyttig information för utvecklingen av undervisningen.

Källor:

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: Religion och livsåskådningskunskap

Bedömningskriterier för slutbedömningen i religion

Bedömningskriterier för slutbedömningen i livsåskådningskunskap

 Data om läget för livsåskådningsämnena (2023)

Rusama Jaakko 2001; Perusopetuksen katsomusaineet ja tapakasvatus 

NCU:s processchema för utvärderingar av lärresultat