Beredskap och resiliens som utbildningsaktörernas nya superkrafter – NCU:s nya resiliensmätare ger stöd för att utveckla bättre resiliens

Meddelande Yrkesutbildning Högre utbildning

Då omvärlden plötsligt förändras verkar resiliens ha blivit en slags allmän förmåga som yrkesutbildningsanordnarna och högskolorna borde besitta. Resiliensen kan också ses som en konkurrensfaktor som ger utbildningsaktörerna fördelar i situationer då läget snabbt förändras.

De senaste åren har visat att yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas omvärld kan förändras mycket snabbt. Utbildningsaktörerna har varit tvungna att snabbt anpassa sig till de ändringsbehov som till exempel pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och invandringen medfört i fråga om sättet att ordna utbildningen, innehållet och antalet utbildningsplatser. Plötsliga strukturomvandlingar i arbetslivet och på arbetsmarknaden är ständigt återkommande fenomen och svängningarna är allt snabbare, vilket för sin del utmanar utbildningsaktörernas förmåga att förbereda sig för nya behov och agera dynamiskt enligt behoven, betonar Tarja Frisk vid Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har nu publicerat en mätare för resiliensen. Med mätaren kan utbildningsaktörerna regelbundet utvärdera sin egen beredskapsnivå i förhållande till snabba förändringar i arbetslivet. Högskolorna och yrkesutbildningsanordnarna kan använda mätaren för att utveckla sin resiliens, berättar Risto Hietala vid NCU.

Utbildningens beredskapsförmåga också på beslutsfattarnas och andra intressentgruppers ansvar

Resiliensmätaren ingår i NCU:s nya policy brief-artikel, som är tänkt att stöda samhällsdebatten och beslutsfattandet. Artikeln lyfter fram olika utvecklingsområden kring utbildningssystemets förmåga att förbereda sig för plötsliga strukturomvandlingar. Vid plötsliga strukturomvandlingar främjar utbildningen återanställning av arbetslösa personer, och skapar arbetskraft för branscher där det råder brist på arbetskraft och nya kompetensbehov. Plötsliga förändringar i omvärlden berör i stor utsträckning hela samhället. Det är viktigt att högskolorna och yrkesutbildningsanordnarna får stöd i att vara beredda på förändringar, betonar Kati Isoaho vid NCU.

Den policy brief-artikel som nu publicerats grundar sig på en utvärdering som NCU genomförde 2020–2022, där man granskade utbildningssystemets förmåga att svara på utmaningar för kontinuerligt lärande vid plötsliga strukturomvandlingar. Utvärderingen gällde yrkesutbildning och högskoleutbildning och omfattade alla RFV-områden.

Artikel

Frisk, T., Isoaho, K., Hietala, R. 2022. Beredskap och flexibilitet som utbildningsaktörernas nya superkraft? Synpunkter på yrkesutbildningsanordnarnas och högskolornas beredskap och förmåga att erbjuda utbildningstjänster för kontinuerligt lärande vid plötsliga strukturomvandlingar.

Mätaren för resiliensen (excel), på finska

Utvärderingsrapporten som artikeln grundar sig på publicerades den 29 mars 2022 och kan läsas (på finska) på NCU:s webbplats: Utbildningssystemets förmåga att svara på utmaningar för kontinuerligt lärande vid plötsliga strukturomvandlingar

Också ett meddelande om utvärderingen finns på NCU:s webbplats: https://karvi.fi/sv/hogre-utbildning/tema-och-systemutvarderingar/utbildningssystemets-formaga-att-svara-pa-utmaningar-for-kontinuerligt-larande-vid-plotsliga-strukturomvandlingar/ (linkki päivittyy)

Artikeln presenteras på Taito-scenen på Educa-mässan fredagen den 27 januari 2023 kl. 15.00–15.45. Presentationen är öppen för alla intresserade.

 

Mer information: