Matematikkunskaperna har försvagats och differentierats
Skillnaden mellan svaga och goda matematikkunskaper hos eleverna i slutet av den grundläggande utbildningen motsvarar en skillnad på flera år. Coronatiden kan ha haft en betydande inverkan på ökningen av kunskapsklyftan i matematik.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade matematikkunskaperna i slutet av årskurs 9 våren 2021. I utvärderingen av lärresultat deltog sammanlagt 12 482 elever från 167 skolor i Finland. Utvärderingen genomfördes i både finsk- och svenskspråkiga skolor.
Matematikkunskaperna för år 2021 avviker från tidigare år. Utvärderingen visar att kunskaperna tydligt differentierats. Eleverna placerar sig enligt sina kunskaper i tre grupper: elever med som har svaga, genomsnittliga och utmärkta kunskaper.
”I praktiken innebär skillnaden mellan eleverna att de bästa eleverna i årskurs 9 redan behärskar den korta lärokursens studentexamensuppgifter och att de svagaste eleverna har svårigheter att klara uppgifter som motsvarar nivån i årskurs 6 eller till och med i årskurs 3”, sammanfattar ledande utvärderingsexpert Jari Metsämuuronen.
Åtminstone två faktorer ser ut att ha påverkat differentieringen av elevernas kunskaper. För det första förklarar coronapandemin en del av fenomenet. I en tidigare utredning av NCU, där man kartlade effekterna av coronapandemin, konstaterades att distansstudier passat en del elever bra och att dessa dragit nytta av studier som varit oberoende av tid och plats, medan distansstudier varit utmanande för andra. De elever som hade mer motivation, självregleringsförmåga och starkt stöd från sin familj verkar ha framskridit längre än eleverna i den normala klassundervisningen. På motsvarande sätt verkar de som har mindre motivation, självregleringsförmåga och stöd från sin familj ha hamnat på efterkälken. Det är i synnerhet betoningen av självstyrning som försatt eleverna i en ojämlik ställning under pandemin.
För det andra kan man se skillnader mellan grupperna i elevernas olika sätt att besvara uppgifter. De bästa eleverna antecknade samvetsgrant motiveringarna till de matematiska uppgifterna på samma sätt som tidigare år. För eleverna med de svagaste kunskaperna och för elever som tidigare klassificerats på medelnivå var det däremot vanligt att låta bli att svara på uppgifter som krävde motiveringar. Det här kan hänga ihop med hur man i allmänhet besvarar uppgifter i digitala prov.
Matematikkunskaperna har ytterligare försvagats
Nivån på kunskaperna i matematik har sjunkit tydligt sedan tidigare år. Försvagningen följer den nedåtgående trenden som pågått sedan år 2000.
Varken coronapandemin eller elevernas svarsteknik förklarar den långvariga nedåtgående trenden. Kunskapsnivån är genuint sjunkande oberoende av dessa faktorer. Det finns många skäl till detta.
”En bildad gissning är att kunskapsnedgången åtminstone delvis har att göra med att moderna uppfattningar om lärande och de nationella läroplansgrunderna betonar färdigheter att söka information i stället för memorering av fakta”, säger Metsämuuronen.
”Elever som presterar sämre kan ha den uppfattningen att man i matematik inte behöver kunna formler utantill eftersom det är så lätt att hitta informationen på nätet. Det blir i så fall mer mödosamt att utföra även enkla provuppgifter, eftersom formlerna inte finns till handa. Kunskaperna hos elever med svagare färdigheter når inte längre upp till samma poängantal som under tidigare år, vilket återspeglas i att matematikkunskaperna i sin helhet försvagats.”
NCU:s centrala rekommendation är att de kunskapsbrister som beror på coronapandemin borde åtgärdas så snabbt och effektivt som möjligt, eftersom det är svårt att lära sig nya saker om man inte har tagit till sig tidigare innehåll.
Utvärderingen lyfter fram flera missförhållanden i anslutning till jämlikheten
Utvärderingen gav också information om andra jämlikhetsfaktorer med anknytning till matematikkunskaperna. Rapporten berättar bland annat om regional differentiering mellan huvudstadsregionen och övriga Finland, svag kompetensnivå bland flickor med invandrarbakgrund, sambandet mellan skolmobbning och kompetens samt att det finns en mindre andel flickor bland de starkaste eleverna. Det fanns ingen skillnad i resultatet mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna.
De första resultaten av utvärderingen av lärresultaten i matematik publiceras den 9.12. kl. 9–11. Rapporten och en sammanfattning av resultaten kan på begäran skickas till representanter för media. Rapporten, sammanfattningen och innehållet i dem är inte offentliga före den 9.12. kl. 00.00.
Rapport:
Matematiken i skuggan av covid-19-pandemin – Matematikkunskaperna i slutet av årskurs 9 våren 2021
Ytterligare information ges av
Jari Metsämuuronen, ledande utvärderingsexpert
tfn +358 29 533 5516
Saara Nousiainen, utvärderingsexpert
tfn +358 29 533 5538