Utvärderingen av undantagsförhållandets effekter genomförs som ett samarbete – bakgrundsrapport om styrkor och orosmoment
Det finländska utbildningssystemets styrka är hög kunskapsnivå och jämn fördelning av kunnandet regionalt och mellan språkgrupperna. Ett orosmoment till följd av undantagsförhållandet är de ökade kunskapsskillnaderna särskilt i de lägre årskurserna och i specialgrupper. Andra orosmoment är effekter av undantagsförhållandet på yrkesutbildningen, och i synnerhet perioderna för inlärning i arbetet, samt ordnandet av utbildningar inom det fria bildningsarbetet.
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) påbörjade våren 2020 en utvärdering för att utreda undantagsförhållandets effekter på jämlikhet och likabehandling i utbildningen. Utvärderingen berör hela utbildningssystemet, från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen och det fria bildningsarbetet. I det första skedet publicerades den 11 maj 2020 en bakgrundsrapport, syntes och lägesbedömning utifrån färdigt material.
Utvärderingen lyfter fram den finländska utbildningens styrkor, som hjälper den att klara av de exceptionella undervisningsarrangemangen under undantagsförhållandet, men även orosmoment, som kan försvaga förverkligandet av jämlikhet och likabehandling i utbildningen. Syftet med utvärderingen är att ge information om effekterna på inlärning, bedömning, stöd och handledning samt barns och ungas välbefinnande.
I genomförandet av projektet samarbetar NCU med aktörer inom utbildningssektorn och använder i stor omfattning deras utredningar för att undvika överlappande datainsamlingar och belastning av utbildningsanordnare. Att stödja utbildningen och utveckla den med hjälp av information från utvärderingar är en nationellt viktig fråga i denna undantagssituation. Heltäckande utvärderingsdata om undantagsförhållandets effekter måste tas fram genom samarbete, så att vi kan förstå effekternas omfattning och riktning.
Utbildningens jämna kvalitet ger goda förutsättningar för jämlikhet
Styrkor i det finländska utbildningssystemet är den höga kunskapsnivån som uppnås genom utbildningen samt jämn fördelningen av kunnandet regionalt och mellan språkgrupperna. Dessa styrkor stöder uppnåendet av jämlikhet i utbildningen. I ett internationellt perspektiv har det finländska utbildningssystemet lyckats med att ta fram metoder för att göra skillnaderna i den genomsnittliga kunskapsnivån mellan olika skolor till de minsta i världen vid sidan av Island. Detta har uppnåtts genom att man särskilt har uppmärksammat de svagaste elevernas kunskaper under de första skolåren.
En högklassig lärarutbildning, nationell konsensus i centrala frågor som rör utbildningen och en allmän uppskattning av utbildning bidrar till en jämlik utbildning. Det innebär att barnens förväntade kunskapsnivå i skolor i olika delar av landet borde vara densamma.
Undantagsförhållandet medför utmaningar för förverkligandet av jämlikhet och likabehandling
Undantagsförhållandet utgör en utmaning för utbildningsanordnarna på alla stadier. Skolgången under undantagsförhållanden präglas av en avsaknad av traditionella grundläggande strukturer som stöder fostran, undervisning och utbildning, såsom fysisk närvaro och lärarens direkta stöd, samt av introduktion av nya undervisningslösningar. Till de centrala faktorer som följs upp och utvärderas är effekternas riktning och omfattning inom lärresultat samt stödets och handledningens tillräcklighet under exceptionella undervisningsarrangemang.
Bland orosmomenten finns även de utmaningar som undantagsförhållandet medför för ett högklassigt förverkligande av småbarnspedagogiken och uppnåendet av de innehållsmässiga målen, avbrotten i inlärningen i arbetet inom yrkesutbildningen samt undantagsförhållandets effekter för studerande inom det fria bildningsarbetet, som inte har likvärdiga möjligheter att delta i distansundervisning.
Elev- och studerandevård samt förfaranden för kvalitetshantering betonas i eftervården av krisen
Undantagsförhållandets effekter kan vara synliga länge i vardagen ännu efter att situationen avtagit. Efter krisen måste man vara beredd på en långvarigare och mer omfattande effektivisering av elev- och studerandevård på olika stadier.
Enligt rapporten framhävs betydelsen av praxis och verksamhetsmodeller hos anordnarna av småbarnspedagogik, undervisning och utbildning samt högskolornas kvalitetshantering och verksamhetsmodeller i krissituationer. Med hjälp av att systematiskt följa upp förfaranden för kvalitetshantering kan man utveckla kvalitetsarbetet i utbildningen även under undantagsförhållanden. Resultaten av utvärderingsverksamheten visar att det finns rum för utveckling av kvalitetshantering hos anordnarna av grundläggande utbildning.
Den andra delen av utvärderingen av undantagsförhållandets effekter genomförs under våren och sommaren. Den nationella utvärderingen görs genom att höra utbildningsanordnare, lärare samt elever och studeranden på olika utbildningsstadier. Undantagsförhållandets effekter kommer framöver också att bedömas som en del av de projekt som ingår i planen för utvärderingen av utbildningen åren 2020–2023.
Mer information:
direktör Harri Peltoniemi, harri.peltoniemi@karvi.fi, 029 533 5532
vice direktör Hannele Seppälä, hannele.seppala@karvi.fi, 029 533 5550