Utvärderingsverktyg och reflektionsfrågor
Valssi innehåller ett stort antal utvärderingsverktyg, bland vilka kommunerna eller de privata serviceproducenterna kan välja det som är lämpligast för deras behov. De utvärderingsverktyg som för närvarande finns tillgängliga i Valssi listas nedan.
De nedladdningsbara filerna innehåller en beskrivning av innehållet i verktyget, exempel på hur verktygen görs anspråk på och reflektionsfrågor för de som besvarat formulären. Reflektionsfrågor kan användas som en del av diskussioner och reflektion efter datainsamling. Anordnare av småbarnsutbildning får kompletta utvärderingsverktyg till sitt förfogande genom Valssi.
Utvärderingsverktygen i Valssi är uppdelade på strukturella och processrelaterade kvalitetsfaktorer. Denna uppdelning baserar sig på kvalitetsindikatorer som tagits fram för den finländska småbarnspedagogiken, det vill säga på beskrivningar av väsentliga och eftersträvansvärda egenskaper hos en högkvalitativ småbarnspedagogik. Mer information om kvalitetsindikatoren: länk.
Småbarnspedagogikens strukturella kvalitetsfaktorer och indikatorer som beskriver dem
Strukturella kvalitetsfaktorer är faktorer som gäller hur småbarnspedagogiken ordnas och som definieras och regleras i exempelvis lagar, förordningar och andra dokument på nationell nivå. De kvalitetsfaktorer som gäller strukturerna är därför relativt beständiga. De hör samman med frågor om vem som svarar för verksamheten inom småbarnspedogogiken, var verksamheten sker och vilka ramar som skapas för verksamheten. De utgör således ramvillkor för den pedagogiska verksamheten, det vill säga för de processrelaterade kvalitetsfaktorerna. Strukturella utvärderingverktygen besvaras vanligtvis ledningen för hela organisationen, experter och daghemsföreståndare.
| Småbarnspedagogikens strukturella kvalitetsfaktorer och indikatorer som beskriver dem | Utvärderingsverktyg |
| Lagstiftningen som styr småbarnspedagogiken | |
På nationell nivå 1. Lagstiftningen om småbarnspedagogik utvecklas så att den tryggar anordnandet, genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av en högkvalitativ småbarnspedagogik. Lagstiftningen på nationell nivå är begriplig och heltäckande. 2. Det lagstadgade förhållandet mellan antalet anställda och antalet barn, det så kallade relationstalet, samt föreskrifterna om gruppernas storlek och struktur grundar sig på forskning och expertkunskap om småbarnspedagogikens kvalitet och om barns utveckling, och de möjliggör organisering av den pedagogiska verksamheten så att målen för småbarnspedagogiken uppnås. 3. De krav som lagstiftningen ställer på personalens behörighet grundar sig på de växande kraven på kunnande inom småbarnspedagogiken. När behörighetskraven fastställs beaktas expertkunskap och forskning. 4. Lagstiftningen innehåller tydliga och förståeliga mål, uppgifter och krav för de olika verksamhetsformerna inom småbarnspedagogiken. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå |
| Tillräcklighet, tillgång, tillgänglighet och inkludering | |
På nationell nivå 5. Det nationella styrsystemet tryggar alla barns rätt till småbarnspedagogik. Högkvalitativa tjänster som baserar sig på principen om inkludering finns tillgängliga för alla barn. 6. Det nationella styrsystemet ger riktlinjer för och ser till att man inom småbarnspedagogiken ger varje barn det stöd det behöver för sin utveckling och sitt lärande. På lokal nivå 7. Anordnaren av småbarnspedagogik säkerställer att högkvalitativa tjänster som baserar sig på principen om inkludering finns tillgängliga för alla barn. 8. De lokala tjänsterna har ordnats så att det är möjligt att stödja barns utveckling och lärande och så att varje barn får det stöd som det behöver. Det stöd som ett barn behöver ges i barnets lärmiljö. På den pedagogiska verksamhetens nivå 9. Daghemsföreståndaren säkerställer dagligen att antalet anställda per barn överensstämmer med lagen och är tillräckligt så att barnens trygghet och relationernas varaktighet kan garanteras och så att målen för småbarnspedagogiken uppnås. 10. Barns individualitet beaktas så att varje barn lär sig att identifiera och hitta sina egna styrkor och intresseområden. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå |
| Läroplanen som styr småbarnspedagogiken | |
På nationell nivå 11. Anordnandet och genomförandet av småbarnspedagogiken styrs och regleras av en nationell läroplan som på ett helhetsmässigt sätt beaktar barnens utveckling, lärande och välbefinnande samt den pedagogik som främjar dessa. Läroplanen gäller alla barn under skolåldern i alla former av småbarnspedagogik. På lokal nivå 12. Den lokalt utarbetade läroplanen konkretiserar den nationella läroplanen och utgör ett verktyg som personalen använder i arbetet för att uppnå målen för småbarnspedagogiken. 13. Den lokala läroplanen utvärderas tillsammans med nyckelaktörerna, som barn, vårdnadshavare, beslutsfattare och samarbetspartnerns. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå Utarbetande, upprätthållande, utvärdering och uppdatering av en lokal plan för småbarnspedagogik |
| Personalens grund- och fortbildning samt kompetensutveckling | |
På nationell nivå 14. Det nationella styrsystemet ger riktlinjer för och främjar personalens grundutbildning samt förverkligandet och utvecklandet av en planmässig, kontinuerlig fortbildning som stöder behovet för en högkvalitativ småbarnspedagogik. På den lokala och den pedagogiska verksamhetens nivå 15. Fortbildningen för personalen inom småbarnspedagogiken liksom annan kompetensutveckling är systematisk och grundar sig på konstaterade utvecklingsbehov. Personalen uppmuntras att fortbilda sig och möjligheter för fortbildning skapas. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå Fortbildning för personalen och utveckling av yrkeskompetensen (blankett för sakkunniga) Fortbildning för personalen och utveckling av yrkeskompetensen (blankett för personalen) |
| Handledning och rådgivning om småbarnspedagogiken till vårdnadshavarna | |
På lokal nivå 16. Den handledning och rådgivning som ges till vårdnadshavarna om småbarnspedagogiken är heltäckande. Information som ges är tydlig och omfattar verksamhetsformerna samt deras särdrag och uppgifter. 17. Genom handledningen och rådgivningen till vårdnadshavarna säkerställs barnens lika rätt och möjligheter att delta i småbarnspedagogiken. Barnets rätt till småbarnspedagogik utgör den främsta grunden för rådgivningen och handledningen. | Handledning och rådgivning i småbarnspedagogik för vårdnadshavare |
| Styrning, rådgivning och övervakning av den småbarnspedagogiska servicen | |
På nationell nivå 18. Det nationella styrsystemet ger riktlinjer för styrningen och rådgivningen till den privata småbarnspedagogiken på den lokala nivån genom att tydligt fastställa den privata serviceproducentens ansvar och den kommunala anordnarens skyldigheter. På lokal nivå 19. Vid styrning, rådgivning och övervakning av de privata serviceproducenterna säkerställs att de lagstadgade och kvalitativa målen för småbarnspedagogiken uppnås i deras verksamhet. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå Handledning, rådgivning och tillsyn av privat småbarnspedagogik |
| Ett enhetligt system för utbildning och fostran samt övergångarna | |
På nationell nivå 20. Ett enhetligt system för utbildning och fostran som sträcker sig från småbarnspedagogiken till följande utbildningsstadier säkerställer att övergångarna är smidiga och att det finns jämlika lärstigar. På lokal nivå 21. Barns övergångar från hemmet till småbarnspedagogiken, inom småbarnspedagogiken och vidare till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen planeras och genomförs så att barns lärstigar bildar en smidig och jämlik sammanhängande enhet. På den pedagogiska verksamhetens nivå 22. Personalen skapar i anslutning till verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken en professionell interaktion baserad på förtroende, uppskattning och respekt. 23. För övergångarna inom småbarnspedagogiken – mellan dess olika verksamhetsformer eller enheter – och för övergången från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen planerar personalen och tar fram fungerande praxis som fungerar väl och främjar barnens välbefinnande och lärande. Detta görs tillsammans med andra anställda inom småbarnspedagogiken, med anställda inom den grundläggande utbildningen och med vårdnadshavarna. | Strukturer som stöder barnets inledande av småbarnspedagogik (blankett för sakkunniga) Barnets inledande av småbarnspedagogik (blankett för personalen) |
| Strukturer för utvärdering och utveckling av småbarnspedagogiken | |
På nationell nivå 24. Det nationella utvärderingssystemet producerar väsentlig och omfattande utvärderingsinformation. Utvärderingen är systematisk och stöder utvecklingen av småbarnspedagogiken och uppfyllandet av målen för småbarnspedagogiken på de olika nivåerna. På lokal nivå 25. Anordnarna och de privata serviceproducenterna av småbarnspedagogik har ett utvärderingssystem som kan användas för utveckling av de småbarnspedagogiska tjänsterna och pedagogiken. 26. I utvärderings- och utvecklingsarbetet deltar alla som har en roll inom småbarnspedagogiken oberoende av vilken verksamhetsform det är frågan om och oberoende av hur småbarnspedagogiken organiserats. Till dessa hör exempelvis aktörer på organisationens olika nivåer, barnen och deras vårdnadshavare samt beslutsfattarna. | NCU och andra aktörer tillhandahåller utvärderingsinformation om genomförandet av indikatorer på nationell nivå
Kvalitetshantering och systematisk utvärdering av verksamheten |
| Ledningssystemet för småbarnspedagogiken | |
På lokal nivå 27. På den lokala nivån finns ett tydligt system för beslutsfattande och ledning av småbarnspedagogiken samt strukturer och förfaranden för ledningsarbetet. Ledningssystemet stöder personalens pedagogiska arbete och barnens välbefinnande samt säkerställer att man uppnår målen för småbarnspedagogiken. 28. Ledningen av småbarnspedagogiken baserar sig på utvärderings-, uppföljnings- och prognosdata samt på expertkunskap och forskning. De som är ansvariga för småbarnspedagogiken har tillräckligt med kunskap om småbarnspedagogiken och ledarkompetens. | |
| Personalstrukturen och resurserna för småbarnspedagogiken | |
På lokal nivå 29. Småbarnspedagogiken tilldelas personalresurser och ekonomiska resurser och personalstrukturen utformas så att de mål som fastställts för småbarnspedagogiken uppnås och så att man kan trygga de varaktiga relationerna mellan barn och personal och mellan barnen. På den pedagogiska verksamhetens nivå 30. Personalstruktur och -mängd samt andra resurser i barngrupperna riktas så att de mål för småbarnspedagogiken som fastställts uppnås och varaktiga relationer mellan personal och barn kan tryggas. | |
| Arbetstidsstrukturer och arbetstidsplanering | |
På lokal nivå 31. Riktlinjer och anvisningar om arbetstidsstrukturer, om planering av arbetstider och om arbetstidsarrangemang ges så att personalen kan genomföra en planmässig småbarnspedagogik genom att använda sin yrkesutbildning och sin kompetens på bästa möjliga sätt. På den pedagogiska verksamhetens nivå 32. Arbetstidsstrukturerna och arbetstiderna är sådana att personalens yrkeskompetens kan utnyttjas på bästa möjliga sätt och enligt barnens bästa. | |
| Barngruppens struktur och storlek | |
På den lokala och den pedagogiska verksamhetens nivå 33. Strukturen och storleken på barngrupperna formas så att barnens bästa, välbefinnande och lärande är de främsta kriterierna. | |
| Småbarnspedagogikens lärmiljöer | |
På den lokala och den pedagogiska verksamhetens nivå 34. Småbarnspedagogikens alla lärmiljöer är hälsosamma, de är trygga, mångsidiga och de främjar lärandet. |
Småbarnspedagogikens processrelaterade kvalitetsfaktorer och indikatorer som beskriver dem
Processrelaterade kvalitetsfaktorer är faktorer som beskriver småbarnspedagogikens kärnaktiviteter och den pedagogiska verksamhetskulturen på enhetsnivå och som har en direkt koppling till barnets erfarenheter. Dessa faktorer beskriver hur de mål och innehåll som fastställts för småbarnspedagogiken genomförs i praktiken. De strukturella och de processrelaterade kvalitetsfaktorerna samverkar dynamiskt och kommer till uttryck på småbarnspedagogikens olika nivåer. Processrelaterade utvärderingverktygen besvaras vanligtvis personalen i barngruppen.
| Småbarnspedagogikens processrelaterade kvalitetsfaktorer och indikatorer som beskriver dem | Utvärderingsverktyg |
| Samspelet mellan personalen och barnen | |
1. Samspelet är positivt, hänsynstagande, uppmuntrande och varmt. Personalen är engagerad i barn och barngruppen. 3. Personalen arbetar sensitivt och lägger märke till barns initiativ samt beaktar dem på ett sätt som stöder barns delaktighet och verksamhet. 5. Personalen tar hänsyn till alla barn i gruppen och förstår barns olika sätt att uttrycka sig på | Sensitivitet i samspelet och uttryckssätt |
2. Personalen samspelar med barn på ett sätt som motsvarar deras utveckling, intresseområden och förmåga att lära sig. 4. Personalen använder språket på ett så rikt och mångsidigt sätt som möjligt och med hänsyn till barns ålder och utvecklingsnivå. Personalen anpassar sitt språkbruk efter barns erfarenhetsvärld, ger språkliga uttryck för verksamheten och uppmuntrar barn att delta i det dagliga språkliga samspelet i enlighet med sina egna förutsättningar och färdigheter. | Ömsesidig och språklig samspel |
| Pedagogisk planering, dokumentation, utvärdering och utveckling | |
6. Personalen ansvarar för planering, dokumentation, utvärdering och utveckling på ett sätt som stöder barnets lärande och utveckling i enlighet med läroplanen. 7. Personalen observerar och dokumenterar regelbundet och systematiskt barns vardag inom småbarnspedagogiken för att förstå barns erfarenhetsvärld. Den information som produceras med mångsidiga metoder tillsammans med barn används vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av verksamheten. | Den pedagogiska processen (Planering, dokumentation, utvärdering och utveckling) |
8. Verksamheten inom småbarnspedagogiken är betydelsefull och inspirerande för barn samt utmanar dem att lära sig. 9. Personal och barn genomför mångsidig pedagogisk verksamhet som grundar sig på lek, rörelse, konst och kulturtradition och som ger barn möjligheter till positiva upplevelser av lärande. Verksamheten främjar uppnåendet av målen i fråga om lärområdena och mångsidig kompetens. 10. Barns individualitet beaktas så att varje barn lär sig att identifiera och hitta sina egna styrkor och intresseområden. | |
11. Måltider, vilostunder, övergångar, på- och avklädning samt andra basaktiviteter genomförs så att de är pedagogiskt målinriktade. 14. Personalen ser till att de dagliga övergångarna i verksamheten genomförs på ett smidigt och sammanhängande sätt så att dagen bildar en helhet som stöder barns välbefinnande och lärande. | |
| 12. Barns behov av individuellt stöd identifieras. Personalen bedömer behovet av stöd tillsammans med vårdnadshavarna och vid behov ges barn lämpligt stöd i ett mångprofessionellt samarbete. | Stöd för barnet |
| 13. Den pedagogiska lärmiljön, som planeras och skapas tillsammans med barnen, uppmuntrar barn att leka, röra sig, utforska, skapa och uttrycka sig. Lärmiljön utvärderas och utformas regelbundet utifrån barnens behov och intressen och så att lärmiljön utmanar och inspirerar barn dem att lära sig. | Den fysiska lärmiljön inom småbarnspedagogiken |
| Ledningsarbetet på den pedagogiska verksamhetens nivå | |
15. Chefen för den småbarnspedagogiska enheten sörjer för att pedagogiken i enheterna leds, utvärderas och utvecklas på ett målinriktat och systematiskt sätt och för att personalen har möjlighet att lära sig i arbetet. Det pedagogiska ledarskapet förverkligas genom stöd från lärarna inom småbarnspedagogiken och hela personalen involveras. 16. Läraren inom småbarnspedagogiken ansvarar för planeringen av verksamheten i barngruppen, för att målen för verksamheten uppnås och för att verksamheten utvärderas och utvecklas. Hela personalen planerar, genomför, utvärderar och utvecklar den pedagogiska verksamheten tillsammans. | |
| Interaktion med kamrater och gruppens atmosfär | |
17. Personalen skapar en positiv lärmiljö för barnen. Gruppens atmosfär är trygg, varm, uppmuntrar till lärande och är empatisk. 18. Personal och barn bildar tillsammans en lärmiljö, där varje barns har möjlighet till ett meningsfullt deltagande i verksamheten. Personalen stöder barnens gruppaktiviteter genom att handleda och visa exempel. 19. Personalen bygger och leder gruppens verksamhetskultur på ett systematiskt sätt så att kulturen främjar, upprätthåller och utvecklar samhörigheten. Personalen ser till att varje barn får känna att de är medlemmar av och hör till gruppen. Personalen stöder barn i skapandet och bevarandet av mångsidiga vänskapsförhållanden. | Interaktion mellan barnen, gemenskapen och stämningen i gruppen |
| 20. Personalen ser till att varje barn har det bra inom småbarnspedagogiken. Barnen upplever att de blir hörda och att de uppskattas som den de är. | Stöd för barnets emotionella välbefinnande och delaktighet |
| 21. Personalen skapar och upprätthåller en atmosfär i gruppen som bygger på respekt för varje barns individuella kulturella, religiösa och åskådningsmässiga olikheter. Personalen stöder barns flerspråklighet i gruppen. | Åskådningsfostran |
| Interaktionen mellan de anställda och det mångprofessionella samarbetet | |
22. Personalen skapar i anslutning till verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken en professionell interaktion baserad på förtroende, uppskattning och respekt. 23. Personalen identifierar de olika yrkesgruppernas yrkesmässiga skyldigheter, kompetens och ansvar som en del av det småbarnspedagogiska arbetet som helhet. Personalen drar nytta av olika slag av kompetens i arbetet och vid utveckling av arbetet. 24. Personalen identifierar det yrkesmässiga ansvar och den kompetens som finns inom personalen och hos samarbetspartnerna och utnyttjar denna kunskap i det mångprofessionella samarbetet. | |
| Interaktionen mellan personalen och vårdnadshavarna | |
25. Fostrarsamarbetet bygger på att barnet och dess vårdnadshavare värdesätts och på att relationen är öppen, jämlik och förtroendefull. Av interaktionen framgår att personalen respekterar vårdnadshavarens kännedom om sitt barn och har de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetet. 26. Vårdnadshavarna ges möjlighet att delta i planering, genomförande och utvärdering av småbarnspedagogiken. För fostrarsamarbetet planeras olika former och förfaringssätt tillsammans med vårdnadshavarna. | Samarbete kring fostran och vårdnadshavarnas delaktighet |
Janniina Vlasov
