EXAMENSSYSTEM OCH FÖRÄNDRADE KOMPETENSBEHOV – Utvärdering av utvecklingsprocesserna och funktionaliteten i examenssystemet för yrkesutbildning

I utvärderingen utreddes hur väl utvecklingsprocesserna för examenssystemet fungerar för att möta arbetslivets och samhällets yrkesmässiga kompetensbehov. I utvärderingen granskades dessutom hur det nuvarande examenssystemet fungerar med tanke på kompetensutveckling för personer i arbetslivet. Utvecklingsprocesserna för examenssystemet utvärderades bland annat med tanke på identifieringen av utvecklings- och ändringsbehov, intressentgruppernas delaktighet och arbets- och ansvarsfördelningen i anslutning till utvecklingen. I utvärderingen utreddes hur examenssystemet fungerar och vilka faktorer som främjar och å andra sidan begränsar arbetslivets möjligheter att utnyttja examenssystemet i kompetensutvecklingen.

Centrala slutsatser och utvecklingsrekommendationer

Under de senaste åren har man skapat olika verksamhetssätt och verksamhetsmekanismer för att identifiera ändringsbehoven i examenssystemet. Man har utvecklat kvantitativ och kvalitativ prognostisering. Även datalagren har utvecklats och mycket information produceras. Enligt utvärderingen är de processer som används för att omvandla information till examenssystemets utvecklings- och ändringsinformation dock inte till alla delar systematiska. Processerna i anslutning till hantering och analys av information samt användning och utnyttjande av information bör utvecklas på olika aktörsnivåer. Dessutom bör man främja användbarheten av nationellt producerad prognostiseringsinformation när examina och grunderna för dem förnyas. En lämplig modell för informationsutbyte och växelverkan bör utvecklas mellan arbetslivskommissionerna och Prognostiseringsforumet för kunnande. Informationsförmedlingen från regional och lokal nivå till systemnivå bör också främjas.

Då det gäller att engagera intressentgrupperna i utvecklingen av examenssystemet har man under de senaste åren blivit öppnare och mångsidigare genom att erbjuda till exempel evenemang på nätet. Möjligheterna att ge utlåtanden och respons är också viktiga former av deltagande. Enligt utvärderingsresultaten har utbildningsanordnarna i huvudsak goda möjligheter att delta och anordnarna deltar också aktivt i utvecklingen. Man borde dock göra arbetslivet mer delaktigt i utvecklingen av examenssystemet. Man borde dock göra arbetslivet mer delaktigt i utvecklingen av examenssystemet. Faktorer som begränsar deltagandet för olika branscher och aktörer bör identifieras noggrannare än tidigare. Enligt utvärderingsresultaten har de studerande av tradition inte involverats i utvecklingen av examensgrunderna. I några examina har man dock pilottestat en panelmodell för studerande, som har gett goda erfarenheter. Studerandenas delaktighet bör utvidgas även till andra examina och etableras som en del av utvecklingen. Det rekommenderas att även personer som avlagt examen deltar i utvecklingsarbetet. 

Med tanke på arbets- och ansvarsfördelningen i anslutning till utvecklingen av examenssystemet och ledningen är arbetsfördelningen mellan undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen tydlig enligt utvärderingsresultaten. Samarbetet mellan arbetslivskommissionerna och Utbildningsstyrelsen fungerar också bra. Arbetslivskommissionernas uppgift att delta i utvecklingen av examensstrukturen inom yrkesutbildningen samt de yrkesinriktade examina och grunderna för dem bör dock förtydligas. Arbetslivskommissionerna bör även få mer respons om betydelsen och effekterna av deras initiativ och rapporter. Arbetslivskommissionernas inbördes växelverkan och samordningen av verksamheten bör också stärkas för att säkerställa enhetligare verksamhetssätt mellan kommissionerna. Som stöd för den övergripande utvecklingen av examenssystemet bör man utarbeta en vision och strategi eller en motsvarande långsiktig utvecklingsplan för examenssystemet. På så sätt kunde man bättre än tidigare prioritera och dela in utvecklingen i faser samt följa upp hur utvecklingen verkställs och effekterna av den. 

Under de senaste åren har Utbildningsstyrelsen utvecklat kvalitetshanteringen angående processerna för att förnya, utarbeta och verkställa examensgrunderna. Utbildningsstyrelsen har också fastställt gemensamma kvalitetsegenskaper för examensgrunderna. Enligt utvärderingen är utbildningsanordnarna nöjda med sina möjligheter att delta i utvecklingen av examensgrunderna. Utbildningsanordnarna informeras också väl om de förnyade grunderna. De viktigaste utvecklingsbehoven handlar om att utveckla olika examenstyper som helhet, identifiera gemensam kompetens och eventuella överlappningar mellan olika examina samt öka och främja utvecklingen av skilda examensdelar. Vid den innehållsmässiga utvecklingen av examensgrunderna ska man fästa uppmärksamhet vid examensdelarnas omfattning, beskrivningen av den kompetens som behövs i olika arbetsuppgifter, tydligheten i det språk som används i grunderna samt variationen i grundernas kvalitetsegenskaper enligt examen. Även stödet för att verkställa grunderna och responspraxisen för de förnyade grunderna bör utvecklas. 

Enligt utvärderingen svarar examenssystemet innehållsmässigt ganska väl på arbetslivets kompetensbehov och en struktur som baserar sig på examensdelar förbättrar utbildningens tillgänglighet i arbetslivet. Även examensstrukturen i tre steg upplevs som ändamålsenlig. Flexibiliteten måste dock ökas. Det behövs fler möjligheter att kombinera examensdelar över examensgränserna, mer valfrihet samt utveckling av kortare utbildningshelheter för att möta nya kompetensbehov. Enligt utvärderingsresultaten har flera utbildningsanordnare redan utvecklat helheter som är kortare än examen. Information och erfarenheter om dessa måste delas och förmedlas även till andra utbildningsanordnare. Att öka utbudet och avläggandet av examensdelar och kortare helheter förutsätter också att finansieringsincitamenten utvecklas. 

Utöver de färdiga examensdelarna i examenssystemet kan utbildningsanordnaren utarbeta examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet och som för närvarande erbjuds i stor utsträckning.  Enligt utvärderingsresultaten finns det dock ingen tydlig helhetsbild av deras innehåll. För att förbättra synligheten ska de lokala examensdelarna publiceras i tjänsten eGrunder. Principerna för hur man utarbetar de lokala examensdelarna ska gås igenom gemensamt mellan Utbildningsstyrelsen och utbildningsanordnarna. Alla anordnare bör utarbeta riktlinjer eller anvisningar för lokala examensdelar. Detta bidrar till att säkerställa att grunderna för utarbetandet av lokala examensdelar är tillräckligt enhetliga inom anordnarens olika utbildningsområden och examina.

Utvecklingsrekommendationer

1. Man bör utveckla användbarheten för prognostiseringsinformationen och för produktionen av information i anslutning till identifieringen av examenssystemets utvecklings- och ändringsbehov.
2. Då examenssystemet utvecklas ska man i högre grad involvera arbetslivet och de studerande samt stärka kontakterna till andra utbildningsstadier och förvaltningsområden.
3. Arbetslivskommissionernas uppgift att delta i utvecklingen av examensstrukturen inom yrkesutbildningen samt de yrkesinriktade examina. Grunderna för utvecklingen bör förtydligas och kommissionernas funktioner bör standardiseras. Dessutom bör kommissionerna få respons om hur de genomfört sin uppgift och vilka effekter det haft.
4. För utvecklingen av examenssystemet ska en vision och strategi eller en motsvarande långsiktig plan utarbetas som stöder prioriteringen, indelningen i faser och effekterna av utvecklingsåtgärderna.
5. I utvecklingen av examina och grunderna för dem måste man utveckla olika examenstyper som en helhet och bättre identifiera den gemensamma kompetensen för olika examina. Utvecklingen av delar av en examen bör också ökas.
6. I den innehållsmässiga utvecklingen av examensgrunderna bör man förenhetliga examensdelarnas omfattning, utveckla beskrivningen av den kompetens som behövs i olika arbetsuppgifter, förtydliga språket som används i grunderna och minska variationen i grundernas kvalitetsegenskaper.
7. Stödet för verkställandet av examensgrunderna och responspraxisen för de förnyade grunderna bör utvecklas.
8. Man bör främja ordnandet och avläggandet av examensdelar samt helheter som består av dem och är kortare än en examen.
9. De lokala examensdelarnas synlighet bör förbättras och anvisningarna för hur de utarbetas bör preciseras.

Rapport

Rapport: EXAMENSSYSTEM OCH FÖRÄNDRADE KOMPETENSBEHOV – Utvärdering av utvecklingsprocesserna och funktionaliteten i examenssystemet för yrkesutbildning (Rapporten är på finska och innehåller en sammanfattning på svenska).

Meddelande (publiceras senare)

Avslutande webbinarium för utvärderingen

Webbinariets inspelning (publiceras senare)

PowerPoint-bilder om utvärderingens resultat och utvecklingsrekommendationer

Goda praxis

I utvärderingen genomförd enkät riktad till utbildningsanordnare fick anordnarna möjlighet, om de så önskade, att beskriva god praxis, arbetssätt eller förfaranden som främjar att personer i arbetslivet och arbetsplatser kan utnyttja yrkesutbildning för kompetensutveckling. En sammanställning av goda praxis finns HÄR (Beskrivningarna är huvudsakligen på finska)