De som studerar för yrkesexamen inom transportbranschen är nöjda med utbildningen – den teoretiska kompetensen bör utvecklas, den digitala kompetensens betydelse betonas i framtiden

De som studerar för yrkesexamen inom transportbranschen är i huvudsak nöjda med utbildningen inom branschen och upplever att de under utbildningen har fått kunskaper och yrkesskicklighet som de kan utnyttja. Det viktigaste utvecklingsbehovet för studerandenas kompetens var att behärska och tillämpa den teoretiska kunskap som ligger till grund för arbetet.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat den kompetens som yrkesexamen inom transportbranschen ger samt dess pedagogiska verksamhet. Utvärderingsmaterialet bestod av utbildningsanordnarnas och studerandenas självvärderingar, intervjuer med arbetsplatshandledare samt färdiga datalager och material. I utvärderingen deltog cirka 667 studerande och alla 24 utbildningsanordnare som erbjuder examen i fråga. Resultaten av utvärderingen publicerades 03.06.2020.

Starka kunskaper i grundläggande yrkeskompetens samt samarbets- och interaktionsfärdigheter

Enligt utvärderingen är studerandenas grundläggande kunskaper i yrket, teoretiska arbetssäkerhetskompetens, fordonshantering samt samarbets- och interaktionsfärdigheter deras främsta styrkor. Kompetensens viktigaste utvecklingsbehov gäller hanteringen och tillämpningen av den teoretiska kunskap som ligger till grund för arbetet, tillämpningen av arbetssäkerheten i praktiken samt digitala färdigheter för vuxna.

– Man bör särskilt stärka den teoretiska kunskap som behövs i arbetsuppgifter inom branschen och tillämpningen av den. Dessutom bör i synnerhet de digitala färdigheterna för vuxna stärkas, eftersom arbetsuppgifterna inom branschen i framtiden kommer att förutsätta omfattande och mångsidig digital kompetens, konstaterar utvärderingsråd Paula Kilpeläinen.

Individualiseringen fungerar bra, men målen för utbildningen som ordnas på arbetsplatsen bör skärpas

I genomsnitt upplevde deltagarna att tillvägagångssätten och processen för den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) fungerar väl. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens förverkligas också väl i utbildningen. Däremot borde man komma överens om målen för och innehållen i inlärningen i arbetslivet, såsom arbetsuppgifterna, tillsammans med läraren, studeranden och arbetsplatshandledaren i större detalj.

– Att planera tillsammans stöder alla parters engagemang för att uppnå målen och säkerställer på så sätt kvaliteten på utbildningen som ordnas på arbetsplatsen och utvecklingen av studerandens yrkeskompetens, konstaterar utvärderingsplanerare Veera Hakamäki-Stylman.

Yrkesprovsverksamhetens kvalitet är god, även om det finns behov av att utveckla arbetsplatshandledarnas kompetens inom handledning och utvärdering samt lärarnas substanskompetens

Såväl utbildningsanordnarna som arbetsplatshandledarna och studerandena är nöjda med yrkesproven. Majoriteten av yrkesproven genomförs på arbetsplatserna i genuina arbetsuppgifter, och yrkesproven motsvarar examensgrundernas krav på yrkeskompetens.

Det förekommer dock skillnader mellan utbildningsanordnarna i kvaliteten på den pedagogiska verksamheten, i synnerhet när det gäller att allokera resurser till handledningen av studerande på arbetsplatsen samt att utveckla arbetsplatshandledarnas och lärarnas kompetens. Även om den kriteriebaserade bedömningen har genomförts väl i utbildningen och studerandena är nöjda med handledningen på arbetsplatserna finns det behov av att utveckla arbetsplatshandledarnas handlednings- och bedömningskompetens.  För arbetsplatshandledarnas del borde i synnerhet kompetensen som relaterar till bedömningskriterierna och kraven på yrkeskompetens stärkas. Behovet av att utveckla lärarnas kompetens gäller särskilt att stärka kompetensen inom digitala färdigheter och ny teknologi.

Arbetsplatserna förhåller sig positivt till studerande och inlärning i arbetslivet

Arbetsplatserna förhåller sig i huvudsak positivt till studerande och den utbildning som ordnas på arbetsplatsen. Studeranden är en del av arbetsgemenskapen och ses ofta som framtida arbetskraft. Studerandena upplevde att de lärt sig mest just på arbetsplatserna. I utvärderingen framkom att arbetslivet i sina framtida anställda särskilt uppskattar rätt attityd, motivation, färdigheter i kundservice och arbetsliv samt en vilja att utveckla sig själva.

De nya grunderna för yrkesexamen inom transportbranschen togs i bruk i början av 2018. De som avlagt yrkesexamen inom transportbranschen arbetar som lastbils- eller bussförare samt med arbetsledningsuppgifter eller som självständiga företagare beroende på kompetensområde. Årligen avlägger cirka 500 studerande denna examen.

Den 3 juni 2020 ordnade Nationella centret för utbildningsutvärdering ett webinar om utvärdering inom transportbranschen där utbildningsanordnare och representanter för arbetslivet hade möjlighet att lära sig av varandra och dela god praxis.

Rapport:

Veera Hakamäki-Stylman & Paula Kilpeläinen. Yrkeskunskap och pedagogisk verksamhet i yrkesexamen inom transportbranschen. Publikationer 9:2020. Nationella centret för utbildningsutvärdering.

Ytterligare information:

Utvärderingsplanerare Veera Hakamäki-Stylman, tfn 029 533 5555, fornamn.efternamn@karvi.fi

Utvärderingsråd Paula Kilpeläinen, tfn 029 533 5557, fornamn.efternamn@karvi.fi