Det behövs stöd för lärande i gymnasierna, och det är viktigt att stödverksamheten utvecklas

4.4.2024

Enligt speciallärarna i gymnasierna har studerandenas behov av stöd för lärande ökat under de senaste åren, och samma trend kommer sannolikt att fortsätta. Som en del av den nya gymnasielagen från år 2018 stärktes specialundervisningens ställning i gymnasierna, och lagreformen kan ses som ett steg i rätt riktning. För att stödet för lärande ska fungera väl, krävs resurser, tid, noggrann planering och stöd för hela personalens kompetensutveckling.

Det här framgår i en färsk rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). Rapporten gäller en utvärdering av hur stödet för lärande, och i synnerhet specialundervisningen, förverkligas i gymnasierna. Enkäterna besvarades av 155 speciallärare och 151 rektorer i lite under hälften av landets gymnasier.

Lagreformen 2018 svarade mot ett verkligt behov

Då gymnasielagen förnyades år 2018 infördes specialundervisning och annat stöd för lärande som en ny förpliktande helhet i de nya läroplansgrunderna för gymnasiet (GLP 2019). Gymnasiernas nya läroplaner togs i bruk i augusti 2021, och NCU samlade in information om hur stödet för lärande förverkligas våren 2023.

Redan innan gymnasielagen trädde i kraft hade en del gymnasier haft specialundervisning, men läget var mycket brokigt. En del gymnasier hade erbjudit specialundervisning redan i många år, medan andra gymnasier först inledde arbetet efter lagreformen genom rekrytering och utveckling av verksamheten. Enligt NCU har lagreformen stärkt specialundervisningens ställning i gymnasierna, vilket också lett till att de studerandes möjligheter att få stöd stärkts.

De studerandes behov av stöd är mångfasetterade och de gäller inte enbart utmaningar med lärandet. Speciallärarna nämner läs- och skrivsvårigheter, matematiska utmaningar och olika sorters utmaningar som har att göra med studiernas framfart, motivationen, uppmärksamheten, aktivitetsstyrningen, det psykiska välbefinnandet och livet i allmänhet.

”Utvärderingsresultaten visar att det behövs specialundervisning i gymnasierna och att lagreformen svarat mot ett verkligt behov. Reformen har inneburit ett startskott för utvecklingsarbetet, men lagen i sig löser inte utmaningarna med stödet för lärande”, konstaterar ledande utvärderingsexpert Jaana Saarinen på NCU.

Balansgång mellan begränsningar och möjligheter

Ungefär hälften av speciallärarna och rektorerna uppskattar att de har tillräckligt med resurser och tid för arbetet med specialundervisningen. Men samtidigt uppger många speciallärare att de är tvungna att avgränsa och prioritera sina uppgifter eftersom det inte finns tid att sköta allt. Det saknas t.ex. tid för specialundervisning individuellt och i grupp.

Stödet för lärande fungerar bättre om gymnasierna definierat och beskrivit hur de önskar att verksamheten borde fungera beträffande kommunikation, genomförande och utvärdering av stödåtgärder, samarbete och ansvarsfördelning. Om gymnasierna har tillräckliga ekonomiska resurser och personal ger det också bättre möjligheter att kartlägga och ge stöd, kommunicera och samarbeta. Att definiera de olika delarna av verksamheten är viktigt också för att begränsade resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt.

Att möta behoven kräver ett ”hela gymnasiet stöder”-tänkande

Speciallärarnas arbetsbilder, uppgifter och samarbetsmodeller varierar mellan gymnasierna. Enligt NCU:s utvärdering önskar speciallärarna mer tydlighet, överenskomna ramar, ansvar och mer samarbete med undervisningspersonalen som stöd för sitt jobb. Speciallärarrollen är ny i många gymnasier och uppdraget söker fortfarande fungerande praxis.

Det att stödbehoven ökat och blivit alltmer mångfasetterade, utmanar gymnasiets hela personal till att stöda de studerandes lärande. Utvärderingen visar att det finns behov för kollegialt och ämnesövergripande samarbete inom gymnasierna. Men ”hela gymnasiet stöder”-principen kräver att personalen får stöd för sin kompetensutveckling.

De studerandes stödbehov kan redan ha uppdagats före gymnasiestudierna. Därför är informationsförmedlingen mellan olika läroanstalter och även studerandevården viktig. Utvärderingen visar att samarbetet, informationsförmedlingen och uppföljningen av stödåtgärderna borde utvecklas. På flera gymnasier fungerar kartläggningen av stödbehoven väl, men informationen från tidigare läroanstalter kan vara bristfällig.

Det är skäl att utveckla tester och olika observationsmetoder så att de bättre än i nuläget svarar mot gymnasiernas, de olika undervisningsspråkens och läroämnenas behov. Det framgick i utvärderingen att det är stora skillnader mellan gymnasierna i hur väl de lyckas upptäcka alla studerande med stödbehov.

”Studerande som får stöd för lärande kan uppleva rädsla för stigmatisering, och alla studerande tar inte ens emot stödet. Stödet borde fungera som en naturlig del av gymnasiestudierna och som en självklar rättighet för studerandena”, poängterar Jan Hellgren, ledande utvärderingsexpert på NCU.

Mer resultat om gymnasieutbildningen på kommande

Utvärderingen av gymnasiereformen fortsätter till slutet av år 2024, och NCU kommer att publicera mer resultat under utvärderingens gång. I följande skede får vi veta mer om vad studerandena och ämneslärarna anser om gymnasieutbildningen.